Det lär finnas ca 5000 katolska biskopar i världen. Det är inte var dag en av dessa inbjuds att tala i katolska sammanhang i Sverige. När nu så sker är det ofattbart att valet faller på hjälpbiskop Athanasius Schneider från Astana i Kazakhstan som helt oförblommerat gjort sig (ö)känd för sin främlingsfientlighet och sitt motstånd och bekämpande av allt det som Franciskus vill stå för vad gäller positiva relationer till andra religioner och andra kyrkor och samfund. Vad gäller en pastoral hållning till frånskilda / omgifta och homosexuella.
Du predikar bla om ”det glada budskapet”, om ”enhetens gåva” och om att ”evangelisera”. Just därför så skrämmande och ofattbart att just Athanasius Schneider släpps fram i det Stift som Du är överhuvud för. Genom sin främlingsfientlighet blir Athanasius Schneider ett språkrör för ett ”sorgligt budskap” vars förkunnelse bidrar till att splittra katolska kyrkan!
Athanasius Schneiders ersättningsteologi kan knappast uttryckas tydligare än så här :
”The Jewish rejected this Divine covenant, since Jesus told them: ”Whoever hates me also hates my Father” (Jn 15,23). These words of Jesus are still valid for today’s Jews: ”Heaven and earth will pass away, but my words will not pass away” (Mk 13,31). And Jesus said that if you do not accept me, you cannot go to the Father.[23] When today’s Jews reject Christ, they reject the Father and his covenant, too. Because there is ultimately one covenant only, not two covenants: the Old went over to the New Covenant.”
Helena D’Arcy refuserar vårt debattinlägg som replik på Bengt Malmberg med orden
Hej Kerstin och Irene!
Tack för er replik.
Vi kommer inte att ta in den i Km, eftersom ni i texten anklagar två enskilda individer, diakon Göran F. och fader Michael Schneider. Individuella anklagelser på detta sätt är mig helt främmande att publicera i Km. Man kan så klart tycka väldigt mycket om diakon Görans skrifter, översättningar och dito om fader Michael, men att peka ut enskilda personer på detta sätt hör inte hemma i Km.
Jag tycker inte heller att fraser som ”kyrkans hyckleri” hör hemma i en sansad debatt.
Dessutom är denna fras ”Låt oss inte glömma att även det civila samhället suttit fast i föreställningar om homosexualitet som både kriminellt och som psykisk sjukdom” totalt vilseledande, eftersom den antyder att kyrkan skulla vara av uppfattningen att homosexualitet är kriminellt och en psykisk sjukdom.
Avslutningsvis är jag helt öppen för att ta in ”berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet av att leva i samkönade partnerskap”; anledningen att jag inte tagit in den insändare jag upprepade gånger fått sedan mars beror på hur den är skriven, vilken mannen i fråga är fullt medveten om (eftersom vi har korresponderat flitigt i över ett halvår).
Vänliga hälsningar,
Helena
_______________________________________________
Vi tar fasta på slutorden ”Avslutningsvis är jag helt öppen för att ta in ”berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet av att leva i samkönade partnerskap”;
26 nov
Hej igen Helena
Vi vill bara för säkerhets skull kolla om vi förstått dig rätt att du är beredd att ta in berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet att fn leva i samkönade partnerskap. Vi känner sådana par men vill inte i onödan be dom skicka sina berättelser till dig.
Mvh
Irène Nordgren och Kerstin Persson
_________________________________________________
26 nov
Hej Irene och Kerstin!
Jag är absolut beredd på det, men det är ju också självklart helt beroende av hur en sådan berättelse är skriven, själva budskapet och vad som annars hänt i (den katolska) omvärlden. Km kommer ju trots allt bara ut med nio nummer om året, så det är ju inte allt för mycket insändarutrymme det handlar om.
Men om inte annat kan ju korrespondensen oss emellan forsätta att fungera som spännande läsning på Katolsk Vision och VÄKS:s fb.
Vi förstår naturligtvis att varje Km inte kan handla om dessa frågor.
Men undrar vad som menas med ”hur en sådan berättelse är skriven, själva budskapet” Vi förstår inte riktigt. Är det så att personerna ifråga måste deklarera att de lever i celibat?
Vill du förtydliga detta?
Tidigare tog du illa upp när vi använde ordet hyckleri? Kanske definierar vi ordet olika? Hur vill du definiera det?
Hälsningar
Kerstin Persson Irene Nordgren
______________________________________
27 nov
Hej igen!
Jag tog inte illa upp av ordet hyckleri men tycker inte att det är ett ord som platsar på Km:s debattsidor.
Det jag menar är att det beror helt på vad berättelsen går ut på; vill man berätta om sitt liv och sina svårigheter, eller vill man anklaga och fördöma kyrkans lära, samt attackera olika ”falanger” (ett ord som tyvärr används jämt och ständigt av många)?
”Måste deklarera att de lever i celibat”???!! Det var det konstigaste jag hört på länge. Om ni talar i allmänna ordalag om t.ex. en debattartikel med poängen ”nu är det hög tid att kyrkan ändrar sin lära om äktenskapet” så har det väl inget att göra med saken huruvida avsändaren lever i celibat eller inte.
Om ni med denna fråga refererar till den man jag korresponderat med sedan i våras, och det som gör att vi inte kan ta in hans insändare som den är skriven, så har det att göra med att hela ”poängen” med hans insändare är, att presentera en ”lösning” på hur han som homosexuell man lyckats kombinera kyrkans lära med att leva i ett långt partnerskap, men att han sedan i texten inte klargör vad denna lösning går ut på, vilket bara sätter myror i huvudet på läsaren och inte ger klara besked.
Nu går vi till tryck om ett par dagar, och mitt nästa svar till er – om ni vill fortsätta detta – kommer att dröja. Annars föreslår jag, som jag också föreslagit mannen i fråga, att vi fortsätter detta samtal på annan plats; mails fram och tillbaka är nog ett av de sämsta sätten att ha ett av dessa viktiga samtal på.
Eller att ni riktar in er på en tidning med en något större läsarskara; Km:s läsarkrets är trots allt mikroskopisk. Jag tänker att er energi och framåtanda skulle få bättre utdelning i t.ex. The Tablet eller någon större tidning som når så många fler.
Vänliga hälsningar,
Helena
_______________________________________________
28 nov
Hej Helena
Inte någonstans har vi gett uttryck för önskan att debattera ”nu är det hög tid att kyrkan ändrar sin lära om äktenskapet” ? Det enda vi önskade var att du mer tydligt preciserade villkoren för att Km ska publicera ”berättelser av personer med egen erfarenhet av samkönat partnerskap.” Vi upplevde att du var oklar när du beskrev villkoren.
Vi vill avslutnings tacka för tipset med The Tablet som du kanske också ska vidarebefordra till ”den man du korresponderat med sedan i våras”…….eller kanske inte så klokt då ”mannen i fråga” kanske samtidigt berättar för världen att hans berättelse blivit refuserad i Katolskt Magasin i Sverige……
Med anledning av Bengt Malmgrens ovanstående debattartikel i senaste Km 9/2020 skriver vi (Irène Nordgren och Kerstin Persson) nedanstående replik / debattartikel till Km / chefredaktör Helena D’Arcy.
Debatt Km
Bengt Malmgren (BM) skriver att påvligt stöd för registrerat partnerskap ”är ingenting nytt, för många katoliker, inget kontroversiellt och går inte emot kyrkans lära.” Tyvärr talar fakta för att detta är en sanning med modifikation. BM har säkert rätt i att det för många katoliker, också i Sverige, varken är nytt eller kontroversiellt – i teorin – men i Stockholms katolska stift får detta inte synas i praktiken. Vi vet ju att det också i Katolska kyrkan i Sverige, finns en hel del troende katoliker som lever i samkönade relationer, i partnerskap eller civilt gifta. Det finns också katolska familjer, med vuxna barn som lever i samkönade relationer. En del av de äldre har sedan länge varit vana att vara diskreta och ”ligga lågt” för att kunna delta i församlingslivet. Idag borde det vara slut på denna tystnadskultur! De vuxna barnen ser kyrkans hyckleri och lämnar eller blir lämnade av kyrkan. Därmed inte sagt att de lämnar sin tro.
Utifrån officiell katolsk hållning är frågan om samkönade partnerskap olika kontroversiell i olika stift och i olika församlingar inom den världsvida katolska kyrkan.
Ett talande exempel är Stockholms katolska stift. År 2018 initierade ordförande i KUÄF (Katolska utskottet för äktenskap och familj) Göran Fäldt – diakon i Sankt Franciskus katolska församling i Jönköping – en namninsamling på franciskanernas i Jönköping internetportal Katolsk Horisont som protest mot att påven inbjudit USA kände förkämpe för HBTQ personer -James Martin SJ – som talare på Världsfamiljemötet i Irland.
Diakon Göran Fäldt har även tagit till sin uppgift att på Katolsk Horisont till svenska översätta artiklar från ”tradionalistiskt orienterade katolikers” internetsiter som LifeSiteNews och National Catholic Register. Diakon Göran Fäldts senaste översättning från den sistnämnda rör en artikel som utmålar att ”Kyrkan i Tyskland smittats av ett teologiskt virus” vilket syftar på att det just är i Tyskland som de mest progressiva röster finns som pläderar för bl.a. inomkatolska reformer inklusive omformulering av Katolska kyrkans Katekes brutala och förödande formuleringar kring homosexualitet.
2357 —”Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga”. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas. ”
Att påvens uttalande inte upplevs okontroversiellt i vårt Stift visar också internetportalen Katolsk Observatör (KO) som ondgör sig över påvens uttalande. Noteras bör att i redaktionen för KO sitter en katolsk präst – fader Otto Michael Schneider. Ett observandum är även att såväl Katolskt Magasin som Signum hittills konsekvent undvikit att kommentera de olika progressiva initiativ som kommer från tex Tyskland och Österrike, där biskopar, präster och teologer offentligt pläderar för en förändrad attityd / mindset när det gäller samkönade personers relationer och exempelvis föreslår välsignelser för samkönade partnerskap.
Om BM:s tes ovan är sann borde det i konsekvensens namn vara möjligt och totalt okontroversiellt för Km att ta in några berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet av att leva i samkönade partnerskap. Låt oss inte glömma att även det civila samhället suttit fast i föreställningar om homosexualitet som både kriminellt och som psykisk sjukdom – något som kostat många människor livet. Påve Franciskus uttalande för registrerat partnerskap kan därför vara ett livsviktigt stöd för många människor.
Irène Nordgren Kerstin Persson
————————————————————————
Helena D’Arcy refuserar dock idag 24 nov vår debattartikel i följande svar :
Hej Kerstin och Irene!
Tack för er replik.
Vi kommer inte att ta in den i Km, eftersom ni i texten anklagar två enskilda individer, diakon Göran F. och fader Michael Schneider. Individuella anklagelser på detta sätt är mig helt främmande att publicera i Km. Man kan så klart tycka väldigt mycket om diakon Görans skrifter, översättningar och dito om fader Michael, men att peka ut enskilda personer på detta sätt hör inte hemma i Km.
Jag tycker inte heller att fraser som ”kyrkans hyckleri” hör hemma i en sansad debatt.
Dessutom är denna fras ”Låt oss inte glömma att även det civila samhället suttit fast i föreställningar om homosexualitet som både kriminellt och som psykisk sjukdom” totalt vilseledande, eftersom den antyder att kyrkan skulla vara av uppfattningen att homosexualitet är kriminellt och en psykisk sjukdom.
Avslutningsvis är jag helt öppen för att ta in ”berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet av att leva i samkönade partnerskap”; anledningen att jag inte tagit in den insändare jag upprepade gånger fått sedan mars beror på hur den är skriven, vilken mannen i fråga är fullt medveten om (eftersom vi har korresponderat flitigt i över ett halvår).
Vänliga hälsningar,
Helena
——————————————————————————
Vi har idag 24 nov svarat Helena D’Arcy enligt följande
Hej Helena!
Tack för att du motiverar ditt besked om att inte ta in repliken.
Här följer några kommentarer.
1.eftersom ni i texten anklagar två enskilda individer, diakon Göran F. och fader Michael Schneider.
Utifrån Bengt Malmgrens påstående att påvens uttalande inte är kontroversiellt …..Göran Fäldt hängde ut James Martin – det ville vi framföra som bevis att frågan kring homosexualitet är så kontroversiell så att en offentlig företrädare väljer att inte bara hänga ut en person utan också skapa ett drev mot James Martin. Katolsk Observatör är en särskild katolsk plattform genom att en av stiftets präster sitter i dess redaktion. Vi anser att detta bara är en påminnelse om fakta. Båda står säkert för sina ställningstagande, som ju går att läsa på allmänna katolska webbsidor.
2.Jag tycker inte heller att fraser som ”kyrkans hyckleri” hör hemma i en sansad debatt.
Kanske definierar vi hyckleri olika? Vilken är din definition?
3.Dessutom är denna fras ”Låt oss inte glömma att även det civila samhället suttit fast i föreställningar om homosexualitet som både kriminellt och som psykisk sjukdom” totalt vilseledande, eftersom den antyder att kyrkan skulla vara av uppfattningen att homosexualitet är kriminellt och en psykisk sjukdom.
Nej kyrkan uttrycker inte att homosexualitet är kriminellt eller en sjukdom och det skriver vi ju inte MEN när samhället i stort hade den uppfattningen protesterade inte kyrkan och gör väl inte heller idag i de samhällen som har sådana lagar. KKK 2357 talar här för sig självt. Med ”kyrka” menar vi här kyrkans ledning. Att det finns enskilda katoliker, systrar och präster som protesterar är känt hoppas vi.
För övrigt anser vi att BM:s debattinlägg ger en alltför positiv bild av hur det står till i Kyrkan. Detta gäller även Km, där allt ska vara frid och fröjd. Det är naturligtvis bra att vara positiv men vem ska tala för alla dem som har andra erfarenheter, erfarenheter av makt och förtryck, av att inte få synas, av att bli tystade.
Hälsningar
Irene Nordgren Kestin Persson
Vi – Irène Nordgren och Kerstin Persson – anser att Helena D’Arcy genom sitt svar till oss illustrerar hur TYSTNADSKULTUREN ska vidmakthållas på Katolskt Magasin.
Noteras bör att styrelsen för Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning utses av biskop Anders och fn består av följande personer : Charlotte Byström, ordförande, msgr Jorge de Salas, Joakim Bergman, Kristoffer Holt, suppleant och Mats Hansén, suppleant har förordnats till ledamöter i Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning från den 1 september 2019 till den 31 augusti 2021.
Media världen runt skriver 21 oktober om påven Franciskus uttalande i ny dokumentärfilm – ” Francesco” av Evgeny Afineevsky.
Det har varit intressant att den senate veckan följa kommentarer i sociala media ang Franciskus uttalande om stöd för ”en lag om samkönade partnerskap”
Nyheten har väckt blandade känslor och reaktioner i den katolska världen. Å ena sidan gläder sig många progressiva katoliker helhjärtat och betonar det uppseendeväckande men odelat positiva i ett påvligt uttalande.
Bla James Martin SJ exempel från denna grupp som här intervjuas i CNN.
Å andra sidan har uttalandet triggat Franciskus främste motståndare – vår tids katolske motpåve –
ärkebiskop Carlo Maria Viganò att samla ihop sina traditionalistiska trupper och under sitt befäl med förnyad kraft fortsätta sitt anfallskrig mot Franciskus som man utmålar som heretiker och helst skulle vilja avsätta.
En entusiastisk och helnöjd John-Henry Westen på Life Site presenterar Carlo Maria Viganò. Båda två utmärkta exempel från denna grupp.
Sedan finns ytterligare en tredje grupp katoliker som alltid är noga med och överdrivet ivriga att aldrig missa ett tillfälle att framhålla och citera Katolska Kyrkans Katekes (KKK). Denna grupp har nu fått fullt schå att med hjälp av teologiskt verbala krumbukter och långrandiga teologiska utläggningar tona ned Franciskus uttalande för att på så vis dölja alternativt slippa erkänna att den nuvarande påven de facto – nu och redan tidigare – blottlagt ett annat mind-set / en annan inställning till frågor som rör homosexualitet än sina företrädares uppfattning dvs den uppfattning som finns formulerad i Katolska Kyrkans Katekes § 2357 ”Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga.” De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas.”
KKK innebär i klartext att homosexuella katoliker – som vill ”leva enligt kyrkans lära” och med gott samvete kunna gå till kommunion – tvingas till ett liv i livslångt celibat.
Exempel från denna grupp bla Thomas Idergard SJ som på Tidskriften Signum Facebooksida hänvisar till sin egen Facebook sida där han mycket utförligt lägger ut texten
sedan länge uppmanat katolska kyrkan att ändra sitt ”mind-set ” kring homosexualitet och där har också fd ordföranden för Tyska Biskopskonferensen kardinal Reinhard Marx och dess nuvarande ordförande biskop Georg Bätzing tillsammans med biskop Franz-Josef Bode i Osnabrück mfl tyska biskopar önskat en revidering av katekesens ordalydelser om homosexualitet. Och som sagt i USA har James Martin SJ gjort sig känd för att förespråka en förändrad syn i HBTQ frågor.
I Österrike utkom tidigare i år – på uppmaning av Österrikiska biskopskonferensen – boken ”Välsignelser av samkönade par.” Flera tysktalande teologer har bidragit med texter i boken och en av huvudredaktörerna är prästen Ewald Volgger – rektor på privata katolska universitetet i Linz. Även han förordar en revidering av katekesens ordalydelser och pläderar för en välsignelseakt för samkönade par ”så snart som möjligt.”
Något sådant skulle i sin tur kunna undanröja den nuvarande godtyckligheten och nyckfullheten inom katolskt församlingsliv när det gäller inställning och bemötande av katolska homosexuella par som redan idag lever samman till förmån för en globalt likartad inställning och därmed ett mer rättvist församlingsbemötande oavsett om man är homosexuell kändis eller inte, i vilket land man bor eller vilken församling man tillhör eller vem som råkar vara ens biskop eller kyrkoherde. Påvens uttalande är ett steg i rätt riktning mot att häva det inomkatolska hyckleriet kring synen på homosexuella relationer och därigenom en öppning mot en mer genomgripande översyn av katolska kyrkans syn på fortplantning, sex-och samlevnad i allmänhet och syn på homosexualitet i synnerhet. Allt hänger ihop och gjorde så också för 2000 år sedan då bibeltexterna kom till i en religiös och kulturell kontext och utifrån ett strikt hierarkiskt system – med bla inbyggt slaveri – där sex byggde på makt, över-och underordning, heder och skam och där begrepp som samtycke och jämställdhet var helt okända.
Katoliker i Sverige har tyvärr dålig inblick i hur katolska kyrkan progressivt utvecklas på kontinenten då katolska media här i landet konsekvent undviker att förmedla de progressiva katolska röster som kommer från biskopar, präster och teologer på kontinenten och vilka nu kan sägas ha bidragit till att bana väg för Franciskus uttalande. Signum och biskopsämbetets husorgan Katolskt Magasin har ett inbyggt Bullerbyfilter som fungerar klanderfritt och tyvärr hindrar progressiva nyheter att nå katoliker i Stockholms katolska Stift.
”Bakom Medborgarhuset på Folkungagatan i Stockholm låg fram till mitten av 1960-talet S:t Eriks katolska skola, med hundraåriga anor och nunnor i svarta slöjor. Här gick författaren själv några år under 1950-talet, men lämnade kyrkan i tonåren.
Gamla minnen väcker frågor. Vilka var skolsystrarna – nunnorna som var våra lärare? Varifrån kom de och varför? Och hur upplevde vi elever skolan? Svaret på frågorna tar avstamp i 1700-talets Sverige.
Som en röd tråd i boken löper skolsystrarnas egna dagböcker från 1931 till mitten av 1960-talet, återfunna Angerklostrets arkiv i München och aldrig tidigare publicerade. De ger en bild av några ovanligt starka kvinnor, oavsett vad vi elever tyckte om dem – initiativrika, uthålliga och framför allt självständiga i allt de gjorde, trots dålig ekonomi och svåra arbetsförhållanden.
Vi elever som gick i skolan på 1950- och 1960-talet minns kastanjerna på skolgården, det vackra, grönskimrande ljuset och den gamla, slitna byggnaden med dess märkliga vrår och dunkla korridorer. Vi minns också högtiderna, andakterna och disciplinen, liksom den förfärliga maten. Många tyckte om skolan och de erfarenheter den gav, andra inte. Gemensamt för oss är att den på ett eller annat sätt har satt avtryck i våra liv.
KASTANJER OCH RÖKELSE: S:t Eriks katolska skola på Södermalm – historia och minnenär av intresse inte minst för den som vill läsa en bit Stockholms- och kvinnohistoria. Boken utgår från historiska källor, arkiverade handlingar och brev samt skolsystrarnas och elevernas minnen och erfarenheter.”
Foto: JG Communications.
”Författaren Karin Liljequist (f. 1949) har varit verksam som journalist i ca 40 år. KASTANJER OCH RÖKELSE är hennes första bok. Den har ingen formell koppling till katolska kyrkan i Sverige eller S:t Eriks katolska skola.”
”Det är aldrig lätt att ge en objektiv bild av sin egen barndom, men författaren har tagit hjälp av andra elever för att försöka fånga in de olika aspekterna av hur det var att växa upp som katolskt barn och undervisas av nunnor. Med humor och värme skildrar hon en annorlunda och okänd Stockholmsmiljö. Hon har lyckats förmedla ett vittnesbörd om en del av vår svenska historia, som de flesta inte har en aning om. I det arbetet har hon också hittat och bearbetat unika dokument, skolsystrarnas egna dagböcker, som på ett personligt sätt beskriver hur det var att komma till ett främmande land för att undervisa och arbeta i den katolska skolan.” – Kardinal Anders Arborelius OCD om boken
Sid 8 ”Moder Sigrid Privat bild”Sid 64 ”Syster Sigrid i mitten av sina elever i klass 5 eller sex. Året är 1955 Privat bild”
PS Vilka minnen ! Min gamla skola där jag gick 1950 – 1956.
Så roligt att att läsa om alla systrarna. Syster Sigrid, syster Birgitta, syster Mirjam, syster Clementia, syster Fridwinda och syster Theodolinde.
På bilden ovan sid 64 med ”syster Sigrid i mitten av sina elever” är jag en av eleverna – 11 år gammal – som står närmast till vänster om syster Sigrid.
Kan bidra med 2 bilder från mitt eget fotoalbum från 12 april 1953 när jag gick till första kommunion med kyrkoherde Bartholomeus van Mierlo.
12 april 1953 Jag står som nr 3 fr vänster i första raden. 12 april 1953 Syster Theodolinde leder första kommunion processionen i Sankt Eriks katolska domkyrka
Tack Karin Lijequist ! Din storasyster och jag var var klasskamrater !
”Pope Francis during of the weekly general audience in the Paul VI Hall at the Vatican on October 7, 2020, (Photo by Stefano Spaziani/MaxPPP)”
Påven som är 83 år, överviktig och som saknar en del av sin ena lunga höll inte social distans och använde inte av Vatikanen påbjuden ansiktsmask vid inomhus audiens 7 okt.
”The 83-year pope, who is visibly overweight and is missing a part of a lung, was not just without a mask at the indoor event. On more than just a few instances during his lingering entrance from the back of the hall he was clearly not respecting proper distancing from people in the crowd.”
SvD 2 okt ”Transkvinnan Petra de Sutter har svurits in som vice premiärminister i Belgien – den första transpersonen på en så hög politisk post i Europa. Det bryter mot en skarp hbtq-fientlig trend i Europa just nu.”
”Hon har alltid varit öppen med sin transidentitet, och har aldrig någonsin försökt dölja den under sin långa akademiska och politiska karriär. De Sutter är läkare och professor i gynekologi i botten, och har länge synts i den offentliga debatten i frågor om jämställdhet och hälsa. Hon var också föreståndare för en stor fertilitetsklinik i staden Gent.”
5 okt Konservativa ”förkonciliära” Life Site med John Henry Westen (som gärna hyllar alla motståndare till påve Franciskus) visar sin kränkande respektlöshet genom att genomgående vägra skriva ”hon”. ”The appointment of Petra de Sutter as Deputy Prime Minister of Belgium has made him the first transgender minister in Europe. A member of Belgium’s green party, de Sutter’s promotion also means that he is now the most senior transgender politician in Europe. ” https://www.lifesitenews.com/news/transgender-man-appointed-deputy-prime-minister-of-belgium
En enda stor familj som håller ihop inför det stundande presidentvalet……
“Good to see you guys “ så inleder New Yorks ärkebiskop kardinal Dolan 7 augusti en intervju med Fox News – som ägs av mediemogulen Rupert Murdoch som är jättekompis med Trump och som i sin tur hyllas som ”en stor ledare” av kardinal Dolan. ”Jag beundrar hans ledarskap” säger ärkebiskopen till Fox News i familjär ton….
Efter förra presidentvalet …….det fungerade bra ………och den här gången ……….??
8 juli skriver La CROIX att kardinalen pga av corona är orolig för minskat ekonomiskt stöd till katolska skolor, välgörenhet och sjukhus men president Trump har per telefon lugnat kardinal Dolan …….
La Croix jämför med katolska ledare 1933 I Tyskland som stod under politiskt tryck från en totalitär stat som den samarbetade med…. ”Kyrkklockor ringde när Tyskland annekterade Österrike och delar av Tjeckoslovakien 1938 och efter segern över Frankrike 1940…..
”Today’s German bishops have issued a statement of remorse in regard to the behavior of their predecessors.”
PSMoney talks …….och även helgon kan vara svaga för pengar ….typ den Helige Johannes Paulus II ….
Independent 1998 skriver : ”The Roman Catholic church is receiving complaints from worshippers following news that Rupert Murdoch has been awarded a papal knighthood from Pope John Paul II. ” ”Mr Murdoch, who is not a Catholic, appears to have been honoured purely for donating large sums of money to the church. He and his wife, Anna, who is a Catholic, are known in Los Angeles as large contributors to the Archdiocesan Education Foundation, although specific amounts are not known.”
