På sin blogg frågar Bengt Malmgren Vilka frågor brottas Familjesynoden med? och refererar samtidigt till Anders Piltz  som nu i svenska media framför uppfattningar om äktenskap och skilsmässa som går stick i stäv med vad prefekten för Troskongregationen kardinal Müller förkunnar.

En oförlåtlig synd?

Katolska kyrkan brottas med syndernas förlåtelse

Det är tydligen känsligt att ställa frågan om de åsikter  som Anders Piltz marknadsför har  ”bemyndigande att kalla sig  katolska” ty Bengt har raderat min fråga på sin blogg.

Jag frågar Bengt lugnt och stilla om jag trott fel att det är kardinal Müller som har tolkningsföreträde på vilka åsikter  som har ”bemyndigande att kalla sig katolska”.   Jag ber Bengt att i så fall rätta mig men istället bara raderar Bengt min kommentar.

Jag undrar också över biskop Anders som inte säger PIP när en av hans präster bara totalt nonchalerar vad katolska kyrkans högste TROSFÖRSVARARE   i Rom förkunnar.

Ska vi tolka det som att biskop Anders underförstått ger Anders Piltz ”bemyndigande att kalla sina åsikter katolska”  TROTS att de  strider mot allt vad katolsk DOKTRINÄR  LÄRA  säger ?

Eller är det bara så att biskop Anders inte vågar  ta Anders Piltz i örat på samma sätt som han gör med lekmän som tycker att också  andra katolska läror är ”ORIMLIGA?”

Kardinal Müller var  hur tydlig som helst när han förra året tog till orda.

“the total indissolubility of a valid marriage is not a mere doctrine, it is a divine and definitive dogma of the Church.”

”Cardinal Mueller also addressed discussions on the possibility of allowing spouses to “start life over again,” and that the love between two persons may die.  These theories are radically mistaken,” the prefect said.”

http://www.catholicnewsagency.com/news/marriages-indissolubility-a-dogma-cardinal-clarifies-33479/

Anders Piltz skriver i Signum.

”Det är inte rimligt att äktenskapligt haveri ska vara den enda synd som inte går att förlåta.”

Om Anders Piltz har problem i sitt pastorala arbete med ”människor i oordande situationer” så bör han ta fasta på vad kardinal Müller säger och som Katolsk Observatör låtit översätta så att Stockholms Stifts katoliker inte behöver tvivla på vad som gäller.

”Som senare dokument utgivna av Magisterium har betonat är de kristna gemenskapernas herdar kallade att öppet och uppriktigt välkomna människor i oordnade situationer och att stå vid deras sida på ett medkännande och hjälpsamt sätt. De är kallade att göra dem medvetna om den Gode Herdens kärlek. Om det pastorala förhållningssättet har sina rötter i sanningen och kärleken upptäcker man hela tiden vägar som leder rätt och ger nya möjligheter att utforma den pastorala omsorgen.”

Kardinal Müller är också mycket tydlig med att romerska katoliker inte ska snegla på ortodoxa kyrkans praxis.

”I de ortodoxa kyrkorna i dag godkänns ett flertal skäl för skilsmässa, som i de flesta fall rättfärdigas i termer av oikonomia, eller pastoral mildhet i individuella fall; dessa öppnar vägen för ett andra eller ett tredje äktenskap med ångerns förtecken. Ett sådant förfarande i praktiken kan inte överensstämma med Guds vilja, så som den otvetydigt kommit till uttryck i Jesu ord om äktenskapets oupplöslighet. Men det förblir ett ekumeniskt problem som inte kan underskattas. I Väst motverkade den gregorianska reformen dessa liberaliserande tendenser och öppnade nya vägar in i Skriftens och fädernas ursprungliga förståelse.”

http://katobs.se/art_muller_aktenskap.html

// Irène