Published by Irène Nordgren on 15 Dec 2017

Coola kardinalen årets svensk !

DN

”Anders Arborelius har utsetts till Årets svensk av nyhetsmagasinet Fokus. I maj utnämndes han till Sveriges första kardinal av påve Franciskus. ”

https://www.dn.se/nyheter/sverige/anders-arborelius-arets-svensk/?forceScript=1&variantType=medium

// Irène

PS Tog detta kort på coola kardinalen i Havanna 22 nov.

Published by Gert Gelotte on 07 Dec 2017

Rånade och lurade

Vänner,

Sällsynta morgnar vaknar jag med en känsla av att världen inte är vad den var igår. I dag är en sådan dag.
President Donald Trumps beslut att flytta USA:s ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem ändrar förutsättningarna för krig och fred. Konsekvenserna är oöverskådliga.
Trumps beslut innebär inte endast att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad. Det innebär också att USA godtar Israels planmässiga kolonisering av Västbanken i strid med interantionell rätt. Palestinierna lämnas lottlösa, än en gång upplysta om att mänskliga rättigheter gäller israeler men inte palestinier.
Trumps beslut innebär vidare att USA inte längre kan upprätthålla skenet av att vara en neutral medlare i Mellanöstern. Trump har formellt ställt USA på Israels sida, sparkat på palestinierna, som redan ligger ner och spottat resten av arabvärlden i ansiktet. Det kommer inte att passera obemärkt:
– Trump och alla som tror att vårt folk, nation och motstånd inte kan slå tillbaka mot hans plan har fel, säger Salah Bardawil från islamistgruppen Hamas, enligt Washington Post.
Palestinierna är både rånade och lurade. Deras ledare har erkänt Israel och förhandlat och förhandlat och förhandlat trots bosättare och ständiga förödmjukelser. Nu står de med byxorna vid fotknölarna till allmänt beskådande.
Vilka slutsatser bör unga palestinier dra?
FN:s säkerhetsråd är inkallat till ett krismöte. Som så många gånger förr blir det mycket prat och en uppmaning till alla inblandade parter att avstå från våld och tro på fred. Men är det inte våld som pågår? Israel angriper Palestina varje dag och världen ser på. Och vilken fred förväntas palestinierna tro på? Israels? USA:s? Sin egen? Hur då?
Vem kan klandra de unga palestinier som drar slutsatsen att det enda som återstår är väpnat motstånd? Att det är bättre att dö stående än att leva liggande på magen med en israelisk militärkänga på nacken.

Published by Gert Gelotte on 29 Nov 2017

Kyrkotillhörighet och identitet

Vänner,

nyligen fick jag anledning att hastigt begrunda min kyrkotillhörighet. Utan att vara tillfrågad blev jag nominerad till en förtroendepost i Svenska kyrkan. Det var en av prästerna i församlingen som messade och frågade om jag stod till förfogande samt om jag var tillhörig svenska kyrkan. Om inte kan du ju bli, skrev han och avslutade med en smiley.

Vi är goda bekanta och han vet förstås att jag är katolik. Men är jag nominerad är det hans skyldighet att fråga och min att svara. Jag tackade för förtroendet men svarade nej med motiveringen att jag är katolik. Jag har visserligen snuddat vid tanken att bli medlem i Svenska kyrkan, i så fall utan att gå ur katolska kyrkan, men jag finner det olämligt att bli lutheran utan att vara lutheran. Jag förblir katolik. Det är min identitet på samma sätt som jag är svensk.

Men att jag är svensk innebär inte att jag inte kan känna mig hemma även i andra länder. Jag känner mig hemmastadd i både Danmark och Tyskland. Att vara europé är en realitet för mig.

Analogt känner jag mig hemma i såväl Svenska kyrkan som Ekumeniakyrkan. Teologiska skillnader och skillnader i tradition och liv finner jag intressanta, ibland lite udda, men aldrig helt främmande.

Jag ekumeniskt kristen med katolskt ursprung, slutade jag mitt svar. Det låter rimligt, replikerade min vän den lutherske prästen.

Jag har inte tänkt så tidigare, inte så explicit. Men så är det nog, ekumeniskt kristen med katolskt ursprung och identitet.

Published by Gert Gelotte on 21 Nov 2017

Luthers lilla katekes omläst efter 54 år

Vänner,

I år är det 500 år sedan Martin Luther med 95 teser mot avlaten inledde vad som kom att bli reformationen. I förlängningen föddes ur reformationen såväl den lutherska ortodoxin som pietismen. Två andliga förhållningssätt som i grunden präglat Sverige. I Mark Levengoods utmärkta Lutherserie på TV var det någon som sa att även svenska ateister är lutherska ateister.

Vad är då lämpligare än att hemma i läsfåtöljen återknyta bekantskapen med Luthers lilla katekes. Senast var jag 14 år och ålades att lära mig den utantill. Det var föga framgångsrikt.

Jag minns komministern som drillade mig och de andra blivande konfirmanderna från Sanna och kvarteren kring Älvsborgsgatan i Göteborg. Han var tapper och modig. Vi var inga tacksamma elever, om man säger så. Men han härdade ut. Dock kunde han lika gärna ha försökt lära oss rabbla en text på fornpersiska.

Jag tror inte jag förstod mycket och det jag eventuellt förstod fann jag ointressant. Dock minns jag att jag gjorde en analytisk reflektion. Jag satt där i församlingshemmet, hoppades undgå veckans katekesförhör och tänkte: Först påstår Luther någonting, sedan förklarar han det. Och nu står prästen där framme och försöker förklara förklaringen. Om Luthers förklaringar måste förklaras vad skall vi då med Luthers förklaringar till?

Det är många år sedan. Nyss läste jag alltså om Lilla katekesen i en nyöversättning från 2011. Nu slås jag av hur  lättillgänglig Luthers text är. Han skriver på enklaste sätt för vanliga människor utan att det blir trivialt. Översättarna Carl Axel Aurelius och Margareta Brandby-Cöster är att gratulera.

Skulle katekesen fungera för dagens 14-åringar? Nej, det tror jag inte. Och jag hoppas verkligen de inte utsätts för den sortens litterära överfall. Men för en vuxen publik som inte är alldeles obevandrad i teologi och exegetik är Lilla katekesen intressant som tidsdokument och som vittnesbörd från en man som brottades med de stora frågorna och fann att svaren kanske inte är så komplicerade. Mycket bär in i vår egen tid. Exempelvis skulle förklaringen till åttonde budet kunna handleda alla som skriver på nätet:

”Vi skall frukta och älska Gud så att vi inte bedrar, förråder, baktalar eller sprider rykten om vår nästa, utan har överseende med henne, talar väl om henne och tyder allt till det bästa.”

Skulle jag alltså kunna göra Luthers svar i Lilla katekesen till mina? Nej, katekesen kan som annan äldre (och yngre) teologisk litteratur användas som inspirationskälla, men inte som facit. Jag kan inte förlika mig med från Luthers obevekliga svartsyn på människan. ”För vi är inte värda något av det vi ber om … och förtjänar inget annat än straff.” På ett annat ställe, ” … utan att jag förtjänar det eller är värd det.”

Jag är medveten om det problematiska i att rycka citat ur sitt sammanhang. Men det kan, som här, vara klargörande. Kanske finns fortfarande lutheraner som anser sig värdelösa inför Gud, men flertalet kristna tror jag står mycket främmande för Luthers människosyn.

Den människosyn jag möter i såväl lutherska som katolska sammanhang kan snarare sammanfattas i att varje människa är oändligt värdefull och behöver göras medveten om det. Kryp inte, res på dig, räta på ryggen, du är unik, du kan inte ersättas!

Det är mycket långt från den syndabekännelse vi 14-åringar skulle lära oss utantill. Hur var det nu? Jo: ”Jag fattig, syndig människa, som i synd född och som i alla mina dagar syndat …” Nu minns jag inte mer, men något hade alltså fastnat.

Till sist: Nyutgåvan av Luthers lilla katekes är försedd med ett studiematerial. Det har många förtjänster, men jag väljer att vara grinig. Där står att Luther var den förste som översatte bibeln till tyska. Det stämmer inte.

Före Luthers bibel finns ca 70 dokumenterade översättningar av bibeltexter till tyska. Den tidigaste från 800-talet. På 1300-talet översattes både gamla och nya testamentet och den första tryckta bibeln på tyska gavs ut 1466. Luthers översättning var klar 1534.

Föregångarna förringar på intet vis Luthers bibelöversättning. De tidigare bibelöversättningarna utgick, förmodar jag, från den latinska bibeln (Vulgata) medan Luther översatte från originalspråken, alltså hebreiska och grekiska. Vidare översatte Luther till en vardaglig 1500-talstyska varur dagens tyska utvecklats. Luthers bibelöversättning var epokgörande och fick en unik betydelse som ställer föregångarna helt i skuggan. Men rätt skall vara rätt – särskilt i ett studiematerial.

Published by Gert Gelotte on 16 Nov 2017

I handling är vi ett

Vänner,

Tre av tio europeiska ungdomar i åldrarna 15-29 år lever i fattigdom. Det är en fattigdom som yttrar sig i arbetslöshet eller arbete med så låg lön att det inte går att leva på den. Resultatet blir en ond spiral där ekonomisk fattigdom leder till bostadslöshet och hemlöshet leder till fortsatt arbetslöshet. Summan blir ett socialt utanförskap som hotar en generation unga europeer. Debattartikeln nedan följdes i dag upp med en presskonferens och ett panelsamtal om ungdomsfattigdom. Arrangörer var Caritas Europa, Caritas Sverige, Eurodiaconia, Göteborgs stift och Göteborgs stadsmission. Målet att försöka påverka Europas stats- och regeringschefer när de i morgon diskuterar EU:s sociala pelare.
Det som behöver göras är enkelt att formulera med svårare att genomföra. Det behövs en arbetsmarknadspolitik på europeisk nivå som garanterar yrkesutbildning och löner som går att leva på. Det behövs också en bostadspolitik på europeisk nivå som ser till att det finns bostäder till hyror som även lågavlönade kan betala.
Det kan tyckas självklart att när fattigdomen är gränsöverskridande (Fattigdomen i Rumänien och Bulgarien syns på Göteborgs gator) så borde också socialpolitiken vara gränsöverskridande. Men det går trögt. Märkligt nog förenas vänstern och högern i sin ängslan för ökad EU-makt.
Samtidigt som vi ser fattigdomen bland migranter behöver vi inse att ungdomsfattigdom inte enbart är en fråga om migrationsströmmar. Göteborgs stadsmission möter allt fler fattiga göteborgare som av den ena eller andra anledningen inte får hjälp av kommunen, exempelvis barn som växer upp med en ensamstående arbetslös förälder.
Det finns ingen anledning att här upprepa vad som står i debattartikeln som jag länkar till under denna text. Men en omständighet förtjänar att nämnas. Dagens presskonfetens och panelsamtal är ett exempel på fullbordad ekumenik. När kristen tro omsätts i handling finns ingen splittring. Eller som generalsekreteraren för katolska Caritas Europa, Jorge Nuno Mayer uttryckte det under ett planeringsmöte: I det praktiska arbetet är vi överens. Sen kan teologerna få hållas med sitt.
Och nog är det betydligt viktigare vad vi gör med det vi tror än hur vi formulerar den.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/vi-riskerar-att-få-en-förlorad-generation-unga-1.4827316

Published by Gert Gelotte on 12 Nov 2017

Politik är kristendom i praktiken

Vänner,

nyligen deltog jag i en ekumenisk diskusion där samtalet kom in på det nyligen genomförda kyrkovalet i Svenska kyrkan. En av de katolska deltagarna uttryckte sin motvilja mot politisk inblandning och exemplifierade med Sverigedemokraternas försök att ta över kyrkan.

Allt kan missbrukas, även demokratin, men nog känns det angelägnare för oss katoliker att först bekymra oss över vår egen kyrkans despotiska styre innan vi bekymrar oss för demokratin i andra kyrkor.

I Svenska kyrkans kyrkoval valde kyrkans medlemmar representanter till kyrkofullmäktige i varje församling, till stiftsfullmäktige i varje stift och till kyrkomötet. Det är institutioner med verklig makt. Exempelvis väljer Kyrkofullmäktige kyrkoråd som är församlingens arbetsgivare med ansvar för församlingsekonomin.

I vår egen katolska kyrka kan vi i bästa fall hoppas på upplyst despoti. Vi katoliker har inget som helst inflytande över vem Rom utnämer till biskop och vem biskopen tillsätter som kyrkoherde eller kaplan. De val som hålls i vårt stift är en fasad. Våra kyrkoråd och församlingsråd samt pastoralrådet är enbart rådgivande och saknar helt beslutsmakt.

Och varför skulle det vara fel med politik i kyrkan. Politik handlar om hur vi organiserar vårt samhälle och tar hand om varandra. Det är kristendom i praktiken.

En invändning mot demokrati i kyrkan är att den helige anden styr valet av biskopar och handlar genom biskoparna. Minsta blick på kyrkohistorien, även den vi själva kan överblicka, tyder på att den helige Anden i så fall lider av utpräglat dåligt omdöme.

Despotin i katolska kyrkan är knappast Guds vilja, snarare ett arv från en tid då världen runt kyrkan också styrdes despotiskt.

Published by Irène Nordgren on 12 Nov 2017

Tack gode Gud för ”det sekulariserade Sverige” !

Dagens DN
”Tiotusentals polacker och tillresta deltog på lördagen i en nationalistisk massdemonstration i Warszawa. Även svenskar fanns bland deltagarna i marschen, där de rasistiska slagorden haglade.”

https://www.dn.se/nyheter/varlden/polsk-nationalistmarsch-samlade-60000/

Här ropas på ett ”Vitt Europa”

”White Europe’: 60,000 nationalists march on Poland’s independence day ”

https://www.theguardian.com/world/2017/nov/12/white-europe-60000-nationalists-march-on-polands-independence-day?CMP=share_btn_fb


Lyssna här på den katolske prästen Jacek Międlar från ett tidigare tillfälle på Självständighetsdagen 2015…..

https://www.youtube.com/watch?v=Q0qMGuqwW1w

”Polen till muslimer Här är Jesus vår konung-åk härifrån.”

https://www.youtube.com/watch?v=Xk_UBglPJKU

”Prästen som är det nationalistiska Polens nya ansikte”

http://www.catholicworldreport.com/2015/12/10/the-priest-who-is-the-new-face-of-polish-nationalism/

USA president Donald Trump på besök i Polen tidigare i år ”I Polen ser vi Europas själ ”……..osv
Trump påminner också om ”starka värderingar och starka familjer….vår civilisation kommer att segra” osv

https://www.youtube.com/watch?v=QW7bU4T2ivk

// Irène

PS 1
7 okt 2017 Med rosenkransen som vapen mot islamiseringen av Europa
”Tusentals polska katoliker bildade mänskliga kedjor vid landets gränser och bad Gud att ”rädda Polen och världen”

https://www.pri.org/stories/2017-10-07/polish-catholics-come-together-countrys-borders-praying-save-poland

PS 2
DAGEN
I juni i år säger biskop Anders som ny kardinal
”Sverige ses som den mest sekulariserade delen av Europa, men det är ändå möjligt att bygga upp kyrkan och leva som kristen.”
Med tanke på hur det går till i ”den mest katolska delen av Europa” blir jag orolig och undrar vad det innebär ”att bygga upp kyrkan” ………

Tack gode Gud för det sekulariserade Sverige !

http://www.dagen.se/anders-arborelius-det-gar-att-bygga-upp-kyrkan-trots-att-sverige-ar-sekulariserat-1.983610

Published by Gert Gelotte on 09 Nov 2017

Göteborg får kvinnlig biskop

Susanne Rappmann blir ny biskop i Göteborg. Den första kvinnliga, vilket sannerligen är på tiden.
1992 var Rappmann en av de första kvinnor som prästvigdes i Göteborgs domkyrkan, på tiden då också.
I biskopsvalets andra omgång fick Susanne Rappman 69 procent av rösterna, en betryggande marginal före konkurrenten, konservativt profilerade Erik Johansson.
Jag hade tillfälle att lyssna på båda vid en utfrågning i Göteborgs domkyrka. Det kan inte råda något tvivel om att Susanne Rappmann är ett mycket bra val. Inte för att hon är kvinna, men också för att hon är kvinna.

Published by Irène Nordgren on 05 Nov 2017

Grattis på födelsedagen bästaste sr Madeleine !

https://www.youtube.com/watch?v=Yv8aQ5chz8o

Published by Irène Nordgren on 03 Nov 2017

Kan vem som helst offentligt representera katolska kyrkan ute i världen ?

Hej Bengt

Det var genom ditt blogginlägg ”Spännande berättelse om ekumenik och evangelisation i Kazakstan” som jag blev varse att Ulf Ekman redan efter 1 år som katolik ansågs mogen att representera katolska kyrkan ute världen där han nu – 2 år efter sin konversion- redan är i full gång med att fungera som katolsk missionär efter att nu senast i Kazakstan officiellt inbjudits med hustru Birgitta av ärkebiskop Thomas Peta i Astana

https://bengtmalmgren.wordpress.com/2017/10/28/spannande-berattelse-om-ekumenik-och-evangelisation-i-kazakstan/

Du länkar gärna förbehållslöst och alltid helt okritiskt till mycket som har med din gode vän Ulf Ekman att göra som nu tex till hans pod ”20 minuter med Ulf Ekman. ”

https://podtail.com/podcast/tjugo-minuter-med-ulf-ekman/20-ulf-birgitta-om-sin-senaste-resa/

Som progressiv katolik drar jag öronen åt mig att lyssna på Ulf Ekmans och hustru Birgittas totalt reservationslösa berättelse om sitt besök hos ärkebiskop Thomas Peta och hans hjälpbiskop Athanasius Schneider. Ärkebiskopen en ”jättehärlig människa ” ”helt underbar.” Allt var bara ”roligt” ”kul” och ”mysigt” i Kazakstan. Inte någon kritik mot något. Fattas bara när nu försäljningsturnén av boken ”Den Stora Upptäckten” -som först promotats av biskop Anders – nu fick draghjälp av också ärkebiskop Thomas Peta som låtit översätta boken till ryska och varit behjälplig med fortsatt turnerande i Kazakstan. Kan det bli roligare och mysigare ?
Kan vem som helst offentligt representera katolska kyrkan ute i världen ? Ja den frågan ställer jag mig när jag lyssnar på Ulf och Birgitta Ekman? Vidare undrar jag hur aningslös man får vara som katolik när man möter officiella katolska företrädare ? Det är ju ingen hemlighet att det råder en öppen maktkamp inom katolska kyrkans hierarki. I kampen om den ”sanna katolska kyrkan” hör ärkebiskop Thomas Peta och hans hjälpbiskop Athanasius Schneider helt klart till Franciskus motståndsrörelse.
Det vi kallar kristendom har alltsedan sin begynnelse ställts inför olika frågor som krävt liktydiga svar som inte kunnat uppnås med påföljd att kristenheten manifesterat och formerat sig i olika kyrkor och samfund. En gång i tiden utgjorde frågor om Jesus är sann Gud och sann människa och om Maria är gudaföderska eller enbart Jesusföderska orsak till koncilier och till sin tids nätverkande mellan olika falanger och grupperingar. Så har det sett ut och så ser det fortfarande ut än idag. Maktkamp om tolkningsföreträdet är sig lik och nätverkandet likaså. Idag rör sig oenigheterna om kvinnor och homosexuella, om sex och samlevnad och stridigheter mellan pro-life och pro-choice.
Sedan Franciskus tillträdde som påve har även frågan om pastoral barmhärtighet när det gäller frånskilda och omgiftas tillträde till nattvardsbordet också skapat oenighet. Olika reaktioner har manifesterats under och efter förberedande och ordinarie familjesynoder 2014 och 2015 och på Franciskus exhortation Amoris Laetitia.
Det vi beskådar idag skulle kunna sammanfattas som striden mellan en katolsk kyrka som önskar vrida klockan tillbaka till Vat 1 med företrädare i kardinaler som tex Burke och Müller och en katolsk kyrka som önskar förverkliga Aggiornamanto från Vat 2 med bla Franciskus som företrädare som förespråkar parrhesia och barmhärtighet, som tvättar kvinnors fötter på skärtordagen och inte ställer upp på att fördöma homosexuella. Allt detta bidragit till att inomkatolska motståndsrörelser uppstått och grupperat sig i olika nätverk och organisationer. Ett fäste i klar förkonciliär anda finns tex i Kazakstan med polske ärkebiskopen Thomas Peta i huvudstaden Astana och hans hjälpbiskop Athanasius Schneider.
Thomas Peta åberopar sig gärna på påve Paul VI ”författaren till encyklikan Humanae Vitae” och påstår efter ordinarie familjesynoden 2015

”Under förra årets synod försökte Satans rök tränga sig in Paul VI aula. Tyvärr kan man fortfarnade känna lukten av denna infernaliska rök i några av ämnena i arbetsdokumentet (“Instrumentum Laboris”) likaså i några av interventionerna som gjorts av årets synodfäder.”

http://catholicherald.co.uk/news/2015/10/15/archbishop-peta-the-smoke-of-satan-has-entered-synod-discussions/


Abp Tomash Peta, Abp Jan Pawel Lenga, and Bishop Athanasius Schneider
https://www.lifesitenews.com/news/breaking-three-bishops-urge-francis-to-rebuke-pastoral-guidelines-allowing
Athanasius Schneider förkunnar i raljerande ton att

”barmhärtighet av pastorala skäl och som det påstås i våra dagar Guds ömhet bara är en ursäkt för att rättfärdiga försyndelser.”

Katolsk Observatör tillhandahåller gärna mer av Schneiders teologi för den som är intresserad. Exempel

”Den offentliga tvagningen och vanligtvis även kyssandet av kvinnors fötter av en man, som i vårt fall av en präst eller biskop, anses av varje förnuftig person inom alla kulturer att vara något opassande, ja till och med en aning oanständigt. Tack vare Guds visa rådslut är ingen präst eller biskop tvungen att offentligen tvätta kvinnors fötter på Skärtorsdagen, det finns ingen bindande norm för detta och själv fottvagningen är även den fakultativ.
http://katobs.se/int_athanasius_schneider_2016.htm

Schneider håller tal på konservativa TV kanaler som man kan lyssna på via internet och där han ofta och gärna citerar dokument från 1 VAT.
https://www.youtube.com/watch?v=ARf1clfAG10

Biskop Schneider ondgör sig också över Franciskus uppfattning att alla människor skulle vara Guds barn.

”Only those are children of God who believe in Christ, who are not born of the flesh or the blood, which is the natural level, but who are born from God through faith in Christ and baptism. This is declared by God Himself in the Gospel of John. The above mentioned statement of the pope contradicts in some way the word of God itself.”

Här ett tydligt exempel på ersättningsteologi.

”The Jewish rejected this Divine covenant, since Jesus told them: ”Whoever hates me also hates my Father” (Jn 15,23). These words of Jesus are still valid for today’s Jews: ”Heaven and earth will pass away, but my words will not pass away” (Mk 13,31). And Jesus said that if you do not accept me, you cannot go to the Father.[23] When today’s Jews reject Christ, they reject the Father and his covenant, too. Because there is ultimately one covenant only, not two covenants: the Old went over to the New Covenant.”

https://rorate-caeli.blogspot.com/2016/04/exclusive-interview-with-bishop.html

// Irène

Next »