Föredrag 1Andra Vatikankonciliet, en avslutad händelse eller historisk rörelse?
Föredrag 21789 – 1864 – 1907 – 1958 – 1968 – 1989Andra Vatikankonciliet tolkat utifrån två hundra års historia
Föredrag 3 Nödvändiga fakta, kyrkopolitiskt och teologiskt fikonspråk för att förstå konciliet
Föredrag 4 Att skåla för samvetsfriheten framför påven,Andra Vatikankonciliet som John Henry Newmans koncilium
Föredrag 5Kyrkans väsen och Johan Adam Möhlers betydelse för en ny kyrkosyn
Föredrag 6Modernisternas rehabilitering, från fördömelse och uteslutning till ett erkänt inflytande
Föredrag 7Tillbaka till källorna, om Traditionens förnyande kraft
Föredrag 8Encyklikor som både bromsar och förebådar en ny tid
Föredrag 9 Ekumenik och aggiornamento, konciliets ledmotiv
Föredrag 10Ångest och framtidstro, kärnvapenkrig, berlinmur och avkolonialisering som konciliets bakgrundsbild
Föredrag 11 Kyrkan som en dialogisk process, från Johannes XXIII till Paulus VI
Föredrag 12Kollegialitet och mänsklighetens enhet i mångfald, nyckelord som förvandlar
Föredrag 13 Alla ska med! Henri de Lubacs sociala frälsning och inklusivitetens begränsningar
Föredrag 14 Concilium och Communio, två tidskrifter som representerar två olika sätt att ta emot konciliet efter 1970
Föredrag 15Den holländska katekesen och en ny liturgi
Föredrag 16 Enhetens sakrament bland utbrytare, heretiker, integrister och annat löst folk
Föredrag 17 Glädjeämnen och förhoppningar, bedrövelse och ångest – de fattigas kyrka
Föredrag 18 Enkönat tolkningsföreträde i en mångkulturell värld
Föredrag 19Från manligt läroämbete till kvinnliga kyrkolärare, från självvald instängdhet till globalt resande
Föredrag 20Dogmutveckling och annat onämnbart, vad återstår?
Föreläsningsserien avslutas med citat ur Gaudium et Spes
”Ja, vi tror på en Gud som uppenbarar sig i vår mänskliga historia. Men den stora historien är kosmisk. Det är här som vi kan läsa ”tidens tecken” idag för att bättre förstå vår tro och skapa mening i vår tillvaro. Och här får serien om Andra Vatikankonciliet avslutas med det citat ur Gaudium et Spes som hela vår trostolkning kan och bör ta sin utgångspunkt i: ”För att kunna utföra detta uppdrag måste kyrkan ständigt utforska tidens tecken och tolka dem i ljuset av evangeliet. Endast så kan hon på ett sätt som är avpassat efter varje generation besvara människans eviga frågor om livets mening i både nutid och framtid och de frågor som gäller människors förhållande till varandra. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förstå den värld vi lever i, dess förväntningar och strävanden, den dramatik som ofta utmärker den.” ”
Med anledning av ovanstående debattinlägg av Maria Kvezevic i Katolskt Magasin Nr 9 skickar jag 14 nov in nedanstående debattreplik till Katolskt Magasins chefredaktör Helena D’Arcy.
Debattreplik
Utifrån Marija Knezevic debattinlägg – i senaste KM nr 9 – om HBTQI seminarium i katolska lokaler, vill jag framhålla att yttrandefrihet är viktigt men saklighet är lika viktigt – något som tyvärr lyser med sin frånvaro i hennes debattinlägg.
Synd att Maria Kvezevic missade Bildas egen presentation av seminariet medprofessor Jesper Svartvik där det tydligt framkommer att han också är präst i svenska kyrkan och att seminariet handlar om ”hur referenser till Bibeln har legitimerat förtryck av samkönad kärlek i historia och nutid.” 2006 utkom Jesper Svartvik med boken ”Bibeltolkningens bakgator – Synen påjudar, slavar och homosexuella i historia och nutid”. Som professor i religionsteologi har Jesper Svartvik stor kunskap i såväl bibelns grundspråk som dess psyko-sociala kontext – dvs förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedöma såväl översättning som bibeltolkning. Jesper Svartvik är därför en viktig auktoritet när han pekar på hur okunniga bibeltolkningar i synen på homosexualitet och samkönade relationer fått förödande konsekvenser ”i historia och nutid.”
Med tanke på att den universella katolska kyrkan består av ca 1,39 miljarder katoliker är det lite magstarkt av Marija Knezevic att som katolik i ett litet katolskt Stift i högt och uppfostrande tonläge göra anspråk på att föra talan i synen på HBTQI frågor för den universella katolska kyrkan. Det är ju ingen hemlighet att i dessa fråga råder olika värderingar såväl inom den katolska världskyrkan som inom övriga kristna kyrkor och samfund.I USA har exempelvis jesuiten James Martin gjort sig välkänd som en stark förespråkare för HBTQI personers rättigheter. I Tyskland har jesuiten Klaus Mertes (som 2010 slog larm om katolska prästers övergrepp på minderåriga) uttryckt att ”katolska kyrkan måste ändra sitt mindset i synen på homosexualitet.” I Tyskland förespråkar också tyska biskopskonferensens ordf Georg Bätzing välsignelse av samkönade par. Nyligen har biskop Francesco Savino (vice ordf i italienska biskopskonferensen) i en känd intervju uttalat sig positivt i synen på samkönade relationer. Biskop Savino – med stöd av påve Leo- var också en viktig aktör nyligen i HBTQI pilgrimers deltagande i Jubelåret i Vatikanen.
Stockholms katolska Stift och svenska katolska media filtrerar systematiskt bort reformvänligt katolskt nyhetsmaterial kring händelser och debatter i olika kontroversiella frågor i den världsvida katolska kyrkan. Syftet med denna strategi är just att så länge som det går upprätthålla föreställningen inom den lilla katolska minoriteten här i landet om existensen av en allenarådande katolsk världsvid konsensus i samtidens kontroversiella frågor. Marija Knezevic visar sig i sin artikel vara ett lyckat resultat av denna Stiftets strategi.
Irène Nordgren
2 veckor efter att jag har skickat in min text undrar jag om Helena D’Arcy tänker publicera min debattreplik. Jag och Helena D’Arcy har därför 28 nov 2025 följande SMS kontakt :
Hej Helena Undrar bara om min debattreplik kom med i nästa KM ? Mvh Irene
Hej Irene!Som det ser ut nu blir det en replik av Pehr Thorell i stället.Vänliga hälsningar, Helena
Ok Helena Det är du som bestämmer. Förstår att mitt namn helst inte ska förekomma i KM. Mvh Irene
Det har absolut inget med ditt namn att göra Irene! Vänliga hälsningar, Helena
Hej Helena Förväntade mig inte ett erkännande. Det är Ok för mig om det känns bättre för dig att förneka. Mvh Irene
Men snälla Irene, det handlar inte om att förneka. Pehr skrev en replik, som går ut på exakt samma sak som din, fast den var aningen bättre i textkvalitén, och därför valde vi den. Trevlig första adventshelg önskar, Helena
Här är Youtube filmen som Andreas Nordgren gjort på VÄKS Youtube kanal av avtackningen av kyrkoherde arkemandrit Matthias Grahm OSB och p John McCormack CP i Marie Bebådelse församling 28 sept. 2025 .
Ett fint minne !
Marie Bebådelse kyrka i Stockholm söndag 28 september 2025.
Avtackning av kyrkoherde arkemandrit f Matthias Grahm OSB och p John McCormack CP
Söndag 28 september 2025 avtackade Marie Bebådelse församling kyrkoherde arkemandrit f Matthias Grahm OSB och p John McCormack i samband med att de firade sin sista mässa i församlingen.
I gudstjänsten medverkade kyrkoherde Dominik Terstriep SJ från Sankta Eugenia församling i Stockholm.
Arkemandrit f Mattias Grahm OSB flyttar till Josephinahemmet, Drachmannsgatan 2 Bromma.
P John McCormack CP flyttar till Birgittasystrarna Burevägen 12 Djursholm, där p John McCormack blir rektor.
1 april 2025 utnämnde kardinal Anders Arborelius OCD p Tomas Orylski till ny kyrkoherde i Marie Bebådelse församling. P Tomas Orylski installerades av kardinal Anders Arborelius OCD i samband med söndagsgudstjänst 21 september. Den nye kyrkoherden p Tomas Orylski inleder sin tjänst 1 okt 2025.
”Söndagen den 21 september 2025 installerades f. Tomas Orylski som ny kyrkoherde i Marie bebådelse församling i Stockholm av kardinal Anders Arborelius OCD.
F. Tomas prästvigdes 21 maj 1994 för ärkestiftet Gniezno i Polen och kom till Sverige 1999. Han är sedan 2014 prefekt för utbildningen inom Stockholms katolska stift och sedan 2017 rektor för franska missionen i Stockholm.
F. Tomas är docent i systematisk teologi och har undervisat på universiteten i Göteborg och Umeå samt på Newmaninstitutet.
Han utnämndes till ny kyrkoherde i Marie bebådelse församling den 15 april 2025 och tillträder tjänsten den 1 oktober 2025.”
Ex umbris et imaginibus ad veritatem – Från skuggor och bilder till sanningen.
”Spännande att följa vad nye påven Leo XIV pontifikat kommer att innebära när det gäller synen på homosexualitet, jämställdhet och kärleken i samkönade relationer. Inte minst med tanke på hans utnämning av kardinal John Henry Newman som kyrkolärare.”
Katolsk vision 2022Franciskus tycks liksom Klaus Mertes SJ och James Martin SJ förespråka ett nytt mindset i synen på HBTQ personerhttps://www.katolskvision.se/blog/?p=30018
Kyrkornas Världsråd bildades 1948 och 1968 hölls Världskyrkomöte i Uppsala. Lyssna på Gunnel Vallquists radiokrönika från mötet som sändes 19 juli 1968.
”1968 blåste förändringens vindar. Inte minst på kyrkans område. I och med omfattande och hastiga samhällsreformer i spillrorna av två världskrig kom kyrkan att uppfatta sig som i otakt med samtiden. Det föranledde Kyrkornas världsråd att sammankalla till världskyrkomöte. Den stora sammankomsten ägde rum i Uppsala sommaren 1968, och biskopar, präster och världsberömda teologer från alla världens hörn samlades i Sverige under ett par veckor. Författaren och översättaren Gunnel Vallquist (1918–2016) var givetvis på plats för att dokumentera.
Bara några år tidigare hade Vallquist bevakat den katolska kyrkans likartade prövningar under Andra Vatikankonciliet som hölls i Rom under åren 1962–1965.”
Till minne av det stora världskyrkomötet 1925 i Stockholm och ärkebiskop Nathan Söderblom
”Gudstjänsten inleds av Jonas Eek domprost i Storkyrkan som med avstamp i världskyrkomötet 1925 samtalar med generalsekreterare Sofia Camnerin, kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, Jonas Jonsson, biskop emeritus i Svenska kyrkan och Sveriges kristna råds ortodoxa samordnare Misha Jaksic om och vad det historiska mötet har för betydelse idag.
Gudstjänsten leddes av Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus som också är ordförande för Sveriges kristna råd. Ärkebiskopen bar sin företrädares hundraåriga ekumeniska kåpa som togs fram inför det stora Stockholmsmötet 1925 som högtidlighålls genom denna gudstjänst.
I gudstjänsten talar Hans All-helighet den ekumeniske patriarken Bartholomeos I av Konstantinopel, ärkebiskop Flavio Pace från Vatikanen, generalsekreterare Sofia Camnerin och Lisa Fredlund, pastor i Equmeniakyrkan. Hans Helighet Mor Ignatios Aphrem II patriark av Antiochia och hela östern, sjöng bibeltexten från Joh 17:21-23. Och flera av de andra internationella kyrkoledarna läste bibeltexter och bad.”
”I Stockholms katolska stift har katolska präster – som inte aktivt predikar om synd och förtappelse när det gäller samkönade relationer – valt att offentligt inta en diplomatisk hållning och ligga lågt. Som om diplomati var en utmärkande egenskap för Jesus när han vandrade på jorden och offentligt visade en för sin samtid olämplig och odiplomatisk hållning gentemot till exempel kvinnor, tullindrivare och samarier. ”
”Vi är många som tror att om Paulus vetat det vetenskapen i dag vet om homosexualitet så skulle Paulus ha utökat sitt motto i Gal 3:28. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna, hetero- eller homosexuell. Alla är ni ett i Jesus Kristus.”
Apropå artikeln i Svenska Dagbladet 7 juni 2025 ”Katoliker i Stockholm vittnar om hårdare ton – Pride-vänliga straffas”. Uttalande av bla kyrkoherde Dominik Terstriep SJ
”Sexualiteten har två sidor – reproduktion och njutning – som enligt kyrkan ska hållas samman, förklarar Dominik Terstriep SJ . Och eftersom sex mellan två samkönade personer inte handlar om reproduktion blir det ofullständigt och syndigt.
– Människor som har den läggningen kallas till att leva ett liv i kyskhet, säger han och förklarar att homosexuella handlingar är något som ska tas upp i bikt.”
Katolska kyrkan i Sverige har ca 130000 katoliker vilket alltid bör tas i beaktande när katolska företrädare i Stockholms katolska Stift uttalar sig i tex sex- och moralfrågor.
Katolska kyrkan i Tyskland har ca 19,8 miljoner katoliker varav Klaus Mertes SJ är en viktig och tydlig röst som länge pläderat för mänskliga rättigheter och homosexuella.
……..kan det vara intressant vad jesuiten James Martin i USA uttryckte i samband med att John Henry Newman helgonförklarades 13 okt 2024 :
”James Martin, den amerikanske jesuiten som gjort sig känd för sitt stöd till hbtq-rörelsen, twittrade om Newman dagen före helgonförklaringen: ”Även om han aldrig bröt sitt celibatlöfte kan mannen som i morgon blir ett helgon ha varit homosexuell. Det är inte förtal. Newmans relation med Ambrose St. John är värd uppmärksamhet.” ”
Sankta Eugenia Katolska kyrka är den äldsta och största katolska församlingen i Sverige med ca 10.800 medlemmar enligt hemsidan.
Kyrkoherde Dominik Terstriep : ”Sexualiteten har två sidor – reproduktion och njutning – som enligt kyrkan ska hållas samman, förklarar Dominik Terstriep. Och eftersom sex mellan två samkönade personer inte handlar om reproduktion blir det ofullständigt och syndigt. ”
// Irène
PS Här behövs ett förtydligande enligt Katolska Kyrkans Katekes §2357 -2359 samt synen på artificiella preventivmedel.
§ 2366 Och så lär kyrkan, som ”tar parti för livet” att varje äktenskaplig akt per se skall vara öppen för att ge livet vidare.
§2357 Med homosexualitet menar man relationer mellan män och kvinnor som känner sexuell dragning – exklusiv eller huvudsaklig – till personer av samma kön. Den antar mycket olika former under tidernas lopp och i olika kulturer. Dess psykiska ursprung har till stor del inte kunnat förklaras. Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ”homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga”. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas.
§2358 Ett icke ringa antal människor uppvisar grundläggande homosexuella tendenser. Denna böjelse har objektivt sett en felaktig inriktning; för de flesta av dem utgör den en verklig prövning. Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet. Varje tecken på orättfärdig diskriminering när det gäller dessa människor skall undvikas. Dessa personer är kallade att förverkliga Guds vilja i sitt liv, och om de är kristna är de kallade att med Herrens offer på korset förena de svårigheter de kan råka ut för på grund av sin läggning.
§2359 Homosexuella personer är kallade till kyskhet. Genom självbehärskningens dygder, som fostrar till inre frihet, ibland med stöd av osjälvisk vänskap och med hjälp av bönen och den sakramentala nåden kan och skall de stegvis och beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten.
Först måste Katolska läroämbetets – PINSAMMA och OMOGNA syn på artificiella preventivmedel börja diskuteras offentligt och förändras för att synen på samkönade sexuella relationer ska kunna förändras. Först då kommer katolska kyrkan att kunna anamma Klaus Mertes SJ önskan om att ”ändra sitt mindset om homosexualitet.”
Inte förrän Katolska Kyrkan tillerkänner katolska heterosexuella äkta par att vilja ha sex utan att vilja ha barn – och då själva bestämma preventivmetod – blir nästa steg att kunna erkänna och bejaka samkönade relationer……men därför ser Katolska Läroämbetet faran i att öppna en diskussion om artificiella preventivmedel……stenen sätts i rullning …..
Sorgligt att kyrkoherde Dominik Terstriep inte har lust att förkovra sig och uppdatera sina kunskaper om bibelns syn på homosexualitet. Våren 2023 nekade kyrkoherde Dominik Terstriep att låta professor Thomas Kazen komma till Stora Salen i Sankta Eugenia Församling för att tala om sin bok ”Smuts, Skam, Status”.
Professor Thomas Kazen inbjöds då istället till Marie Bebådelse församling 3 maj 2023 där intresset var stort att få lyssna till professorn i exegetisk teologi Teologiska Högskolan i Stockholm.
”Kazen visar hur normer kring sex till stor del handlar om att bekräfta hierarkier och makt-strukturer i relationer mellan människor och i samhället i stort .”
”Primära orsaker till förbud mot samkönat sex söker Kazen i uppfattningar om makt, underordning, skam och heder,….”
”Med andra ord det finns ingen enhetlig kristen syn på utlevd homosexualitet. Troende kristna tror olika om utlevd homosexualitet. Åsiktsskillnaderna går tvärkyrkligt isär. Till syvende og sidst blir frågan om vem som här och nu ska tillmätas privilegiet och makten att ha tolkningsföreträde den mest intressanta.
För katoliker är svaret givet : Kyrkans Läroämbete. På grund av att Läroämbetet överbetonat sin roll att lära de troende på bekostnad av sin roll att lyssna på de troende har det katolska Läroämbetet tappat trovärdighet bland sina troende. Ett Läroämbete som dessutom gör anspråk på att vara representativt för såväl män som kvinnor men vars beslutande organ förutsätter ämbetsvigning – dvs egenskapen att vara man – har så att säga inte precis framtiden för sig.”
Robert Francis Prevost är den första amerikanska påven. Foto: Europa Press TT
Den nya påvens amerikanska aura kan vara en välsignelse
Den nya påven är en kompromiss, men den som vill kan se valet som en symbol för ett annat Amerika än Trumps: ett Amerika i värdegemenskap med världen. Men om Leo XIV vill bygga broar kommer det att krävas hårda nypor, skriver Ulla Gudmundson.
Mediehajpen, inte olik Melodifestivalen, har klingat av. I stället har en hallelujakör stämt upp kring påven Leo XIV, i det civila Robert Prevost, sedan i söndags installerad i sitt ämbete. Så länge han håller sig inom katolsk lära, har han absolut makt i sin kyrka. Och en påves aura sträcker sig långt bortom den katolska sfären. När påven talar, lyssnar världen. Den kan bli mycket arg. Men den är inte likgiltig.
Varför Robert Prevost? Hur kommer han, den tvåhundrasextiosjunde mannen på Petri stol, att påverka kyrka och värld?
Valet har kallats en kompromiss mellan ”progressiva” och ”konservativa”. Prevost kunde samla den tvåtredjedels majoritet som krävs för att bli vald. Bortser man från att halva kyrkan, kvinnorna, inte är representerad vid påveval är systemet genialt. En ledare med absolut makt, men utan våldsmedel, måste ha brett stöd för att kunna regera.
Men politiska termer skaver när de appliceras på en kyrka. Och det handlar inte om ett mjäkigt mellanläge. Leo förväntas hålla kyrkans två dimensioner i dynamisk balans: å ena sidan benet i evigheten, uppdraget att leda människor till Gud, och, å den andra, benet i tiden, uppdraget att trösta och stödja dem här på jorden. Franciskus fick kritik för att ha försummat läran, katolska kyrkans vägkarta till ett etiskt liv och till evigheten. Hans företrädare Benedictus XVI anklagades för det motsatta: ointresse för människors lidande här och nu.
Symboliskt har Leo markerat åt båda håll. Att han på Peterskyrkans balkong bar mozzetta, påvarnas röda sammetscape, och en praktfull stola över den vita kaftanen, var en gest till traditionalisterna. Nästa dag åkte han på utflykt i folkvagnsbuss. I framsätet bredvid chauffören. Det var en gest till dem som vill ha en påve nära människorna. Vid sitt första möte med media tog påven ställning för yttrandefrihet och mot fängslandet av journalister. Kommer han också, liksom Franciskus, att stå upp för parrhesia, yttrandefrihet i kyrkan?
En annan fråga är huruvida Valdes Prevost valdes för att han är amerikan, eller trots att han är det. En amerikansk president som – för att citera en (med rätta) arg svensk kardinal – ”spexar och spökar ut sig” i påvedräkt kan ha väckt oppositionslust. Men mera troligt är att personliga kvalifikationer avgjorde: bakgrund som församlingspräst, ledarskapserfarenhet och två års vana att navigera i Vatikanens korridorer. Den romerska kurian är ett renässanshov. Den kan spinna in en påve i osynliga nät och usurpera hans makt. Erfarenheten från två kluvna kyrkor, den amerikanska och den peruanska, blir en tillgång när Leo ska ena den världsvida kyrkan. Hans peruanska medborgarskap gör honom till representant för den globala södern, likaväl som nordamerikan. Språkkunskaper har han. Italienarna förlåter nog att han vid debuten missade en konjunktiv.
Det är ironiskt att en av världens mest traditionstyngda institutioner med epicentrum i Europa väljer en amerikansk ledare i en tid när den transatlantiska relationen knakar. Det har sagts att en amerikan blir påve först när USA är på nedgång. Det vore i så fall inte första gången som katolska kyrkan intuitivt tolkar tidsandan. Andra Vatikankonciliet 1962-1965, kyrkans stora steg mot försoning med moderniteten, förebådade 1968.
Leo XIV:s motto, In illo uno unum, i denne ende är vi ett, är slående likt det amerikanska statsmottot E pluribus unum, från många till ett. Den som vill kan i det se en symbol för ett annat Amerika än Trumps: ett Amerika i värdegemenskap med Europa och världen.
Båda mottona är hämtade från kyrkofadern Augustinus. Men för augustinerbrodern Leo är Kristus enheten som famnar allt. Inom den finns mångfalden. Augustinerorden betonar både barmhärtighet och intellekt. Det uttrycks i Leos val av påvevapen: en bok genomborrad av ett svärd med ett hjärta. Augustinier har varit missionärer, församlingspräster, teologer, filosofer och poeter. Martin Luther var augustinermunk och förblev sin orden trogen i tre år efter bannlysningen. I Biblioteca Angelica, augustinernas bibliotek i Rom, tycks Luther blicka ner från väggarna i otaliga versioner. Kan nya steg tas i katolsk-luthersk ekumenik under den nye påven?
Leo kommer, som Franciskus, att stå upp för fattiga och utsatta människor. Och han vill mer. Leo XIII formulerade 1891 i encyklikan ”Rerum novarum” kyrkans svar på industrialismen. Facklig organisering och strejkrätt bejakades – Elon Musk får se upp med den nye Leo. Leo XIV vill ge ett svar på AI-revolutionen. Här kan han dra på en formidabel resurs: den påvliga vetenskapsakademien. I akademiens vackra renässansvilla, där Mozart spelade piano som tolvåring och Galilei hyllas i en inskrift, samlas världens främsta forskare. Invalskriteriet är vetenskaplig excellens, inte kön eller samfundstillhörighet (Sverige har bidragit med immunologiprofessorn Erna Möller).
Leo framstår med maningen om en ”rättvis och hållbar” fred i Ukraina som en bättre diplomat än Franciskus. Trycket är starkt på Leo att ta över Trumps misslyckade medlarförsök, men Vatikanen har inte bekräftat medieuppgifterna att den skulle vara beredd att stå värd för rysk-ukrainska samtal. Han har vädjat om vapenvila i Gaza. Är han beredd gå längre i kritik av Israel? Kommer han att fortsätta Franciskus aktiva antikärnvapenpolitik? Kommer han att stå fast vid närmandet till Kina? På dessa tre punkter kan friktion förutses med de konservativa i kyrkan.
Leo har arbetat med kvinnliga kollegor i Vatikanen. Han tycks öppen för att ge kvinnor ledande poster, men inte för att viga dem till diakoner, en fråga som utreddes under Franciskus. Det blir en besvikelse för många katolska kvinnor.
Och hbtq? Franciskus bröt ny mark med Fiducia supplicans, det första teologiska dokument i kyrkans historia som tillåter välsignelse av samkönade (och ogifta) par. Leo har tidigare fördömt vad han kallar en ”homosexuell livsstil”. Vrider han klockan tillbaka? Troligare är kanske att de kyrkor (framför allt de afrikanska) som vägrat tillämpa instruktionen slipper.
Leo vill bygga broar. Men kan broar byggas till alla? Sexövergrepp, finansiella oegentligheter, en kyrklig extremhöger som vägrar godta Andra Vatikankonciliet kommer fortsatt att kräva hårda nypor.
År 1963 efterträddes en profet på påvestolen, Johannes XXIII, av Paulus VI. Paulus engagerade kyrkan i tidens frågor: nedrustning, avkolonisering, fattigdomsbekämpning. Han reformerade kurian. Men i encyklikan Humanae vitae bekräftade han kyrkans morallära. Paret Franciskus-Leo kan bli något liknande.
Men osvuret är bäst. Vatikanen är oftast sista bastionen som faller när katolska kyrkan förnyas. Galileis böcker plockades diskret bort från index, listan med förbjudna böcker, långt innan han togs till nåder. Och påvar kan överraska.
