Vad är NATURLIGT och vad är ONATURLIGT dvs mot naturen ?
Därom tycks det råda delade meningar INOM katolska kyrkan.
Även människans sexualitet är föremål för vetenskaplig forskning.
Alltså även kring HBT frågor vet vi mer idag än tidigare generationer.
”Majoriteten av västeuropas katolska moralteologer håller inte med i kyrkans OFFICIELLA hållning när det gäller tex homosexualitet” säger den katolske och kloke teologen Hermann Häring.
Men Vatikanen framhärdar i sin ovetenskapliga syn på homosexualitet och tvingar präster och biskopar in i ohållbara situationer i sina församlingar.
Vem ska ha tolkningsföreträde ?
Om katolska kyrkan VÄLJER att indirekt ge ”dispens” till en grupp människor att ha sex utanför äktenskapet så får katolska kyrkan banne mig skylla sig själv att det kan bli pinsamt ibland när detta hyckleri av och till kommer fram i dagsljus.
// Irène
Irène,
Är det inte väldigt enkelt – egentligen? Varför göra livet tungt för människor alldeles i onödan? Varför använda Gud som tillhygge? Varför inte låta bli? Varför inte låta homosexuella vara homosexuella som heterosexuella är heterosexuella? Varför teoretisera om det självklart enkla – att kärlek människor emellan är viktigare än allt annat.
Gert
Gert
Jag undrar bara hur lång tid det ska ta för Vatikanen denna gång att acceptera den heliocentriska dvs självklara världsbild du skissar.
// Irène
Gert och Iréne,
Egentligen borde det förstås vara så enkelt att man accepterar människor som de är, så länge de inte skadar någon annan.
Vad jag också tänkt på är hur diskussionen om Katolska kyrkans sexualsyn kan komma ur de låsta positionerna och ibland blir man bönhörd snabbt.
I dagens SvD presenteras en bok om de olika religionerans syn på sexualiteten, som kanske egetnglien är värd ett eget inlägg. Där framgår inte oväntat att Katolska kyrkan är väldigt konservativ och inte har ändrat sina regler i ämnet sedan 1200-talet! Det bör vara mer än hög tid att uppdatera dem.
/Anneli
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/religiosa-regler-for-sex-tolkas-om_5081741.svd
Anneli
Antoon Geels brukar berätta hur hans intresse för världsreligionerna föddes.
Han var 13 år och en dag sa en nunna i den katolska skolan han gick i att han skulle tacka Gud för att han ”föddes som katolik.”
// Irène
Jag har en bekant som är munk och lever i en kommunitet, med förutom gudstjänsterna ett aktivt liv med konferenser, själavård, diverse olika arrangemang inom klostrets ram. Han skriver poesi. Han är ansvarig för en grupp homosexuella katoliker i en närbelägen stad, vilka träffas regelbundet. Med abbotens uppmuntran.
Han har berättat för mig att varje gång det kommer ett nytt officiellt uttalande om homosexualitet, om att själva böjelsen är ond, etc, känns det som ett piskslag för honom. Han måste ständigt kämpa mot sina attacker av nedstämdhet. Och detta är alltså en celibatär prsäst, som har en god och förstående kommunitet.
Man kanske någon gång skall ha detta i åtanke: ett ständigt talande och skrivande om homosexualitet gör många individer illa. Jag menar inte annat än att vi skall ge grundliga genmälen mot allt idiotiskt som skrivs och sägs. Jag vet också att det finns judar som också plågas av det eviga samtalet om antisemitism. Någon skriver något förskräckligt – det kommer femton utmärkta genmälen. Men den sårade individen hakar fast vid det första ondsinta som yttrades.
Kan ni förstå hur jag menar? Om man ändå kunde täppa till munnen på en del elaka och tanklösa personer, särskilt dem i officiell ställning.