Utvaldhet.

Det finns ett utvalt folk…det finns ett utvalt land…det finns en utvald son som bildar ett nytt förbund med ett utvalt folk i ett osynligt utvalt land: Kristi kyrka.

Tror ni på detta? Verkligen? För det är det som judar tror o det är det katoliker läser för det mesta under ex vesper. Ett ständigt bejakande av utvaldhet. Det gamla o det nya förbundets utvaldhet. Man bejakar en enda G-d o denne enda G-d menar både kristna o judar …särskiljer. Ställer upp inresebevis till sitt rike via omskärelse eller dop för att g-dsfolket inte ska släppa in främlingar utan giltigt pass.

Vad är detta egentligen? Att det ena folket tror på att de är de enda utvalda o det andra folket tror på att de har den enda utvalda sonen.

Jag förstår inte det mest basala kan ni tycka men jag förstår inte hur vi kan dividera om kyrkliga teologiska o politiska processer inom en kyrka vars tro handlar om en G-d som särskiljer. Hur kan det vara den ende G-den i detta kosmos med så många ickedöpta o ickeomskurna. Det är ju en möjlighet o en gåva menar de kristna att ta emot den utvalde sonens budskap …jo men …det har gått 2000 år o utvaldheten o särskiljandes är idag uppenbarat o reellt i världen. Vi kan förgöra denna jord pga religionskrig pga dessa teologier. Islam är inte bättre. Sak samma som för de kristna som för judar.
Alla de tre monoteistiska religionerna anser in till vansinne att just deras utvaldhet är den rätta.

Varför diskuterar vi inte den teologi som så uppenbart vidmakthåller att G-d särskiljer o begär inresetillstånd till sitt andliga rike?

Är det egentligen inte en barnslig teologi? Ursäkta min för närvarande okunskap …så att säga…att jag liksom ett barn frågar alla de stora talmudister, kyrkofäder o muslimska filosofer frågan : vem tror på den ende G-den som existerar genom att leverera utvaldhet?
Den utvaldhet som blir så krigiskt särskiljande. Är det inte så att vi måste ta ett steg till…mot en ny tro på en G-d som inte begär specificerade inresetillstånd?

Varför pratar vi inte om detta…vad pratar vi om egentligen….?

Vilken G-ds bild har ni. Den som älskar allt skapat utan särskiljande eller den som kräver en stämpel i ett pass?

Agneta …som så ofta erkänt att jag är en urusel teolog.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

9 svar på Utvaldhet.

  1. Gert Gelotte skriver:

    Agneta,

    du ställer en svår fråga och mitt svar blir säkert ofullständigt. Men jag anser att svaret beror på vilket perspektiv vi väljer.
    För mig är det du refererar sant i den meningen att det är så olika människor i olika tider har uppfattat Gud och sitt förhållande till Gud.
    Gud är naturligtvis inte bunden av våra föreställningar om vem hen är. Inte heller vi kan vara bundna av 3000 års mycket olika och sinsemellan oförenliga gudsbilder. Men vi bär med oss allt som ett andligt arv, ett andligt arbetsmaterial som hjälper oss att tänka Gud. Vi lever ju i ett givet sammanhang och kan inte börja från noll.
    Hur tänker du?

    Gert

  2. Agneta Sofiadotter skriver:

    Gert

    Det är svårt. Vad är sant…vårt behov av särskiljande o utvaldhet som skapar en G-d som är just sådan eller att det onekligen då skulle finnas en G-d för de tre monoteistiska religionerna som särskiljer o väljer

    Men nog upplever väl du Gert liksom förhoppningsvis andra att det blir lite märkligt om man ställde en muslim, en jude o en kristen i ett slutet rum där luften började ta slut …att den ene tror sig vara mer utvald än den andra o att det är G-ds vilja. Skulle de i den situationen nå en nollpunkt där de kunde radera ut dessa 3000 års teologi ….från det Abraham levde o släppa taget….släppa vad?

    Den reflexmässiga teologiska tankevanan kanske.

    Jag tror att juden inte kommer släppa sin känsla av att tillhöra det utvalda folket o den kristne inte tilliten till den utvalde Sonen (fader, son o helig ande) o muslimen ….ja, kanske hen inte har samma syn på specifik utvaldhet. Islam är ju den sist tillkomna av de abrahamitiska religionerna….det fanns kanske inget mer att bli utvald genom/på.

    Är inte detta egentligen sorgligt? Är inte konsekvenserna av dessa teologier själva den religiopolitiska kvävningen idag? Med IS o ultraortodoxa judar o en katolsk värld som egensinnigt tror på G-ds utvalda män? Och det hejdas inte…det bara rullar på …alltmer in i absurdum. Är inte då det något fel med det andliga arvet du hänvisar till? Om G-d blir en marionett för folkens behov av särskiljande.

    Om reformrörelserna inom alla de tre religionerna fann laga kraft så kvarstår ändock det faktum att en jude, en kristen o en muslim kanske inte ser sig som jämlika eller har samma möjlighet att mottagas i himmelen …där de står i samma slutna rum o långsamt kvävs av syrebrist. De vänder sig inte till samme G-d…men vad har det med den ende G-den att göra…att deras tolkningshistoria gjorde hen till tre G-dar istället för en?

    Föreligger det inte något fel på det andliga arbetsmaterialet här?

    Eller?

    Agneta

  3. Gert Gelotte skriver:

    Agneta,

    jo det föreligger fel på det andllga arbetsmaterialet, men det är det enda vi har. Vi kan inte ändra det förflutna, men vi kan göra något bättre av framtiden. Att beklaga det som varit tjänar inte mycket till.

    Gert

  4. Agneta Sofiadotter skriver:

    Gert

    Med vänlighet skrivet: nu smiter du ut via bakdörren ang min fråga.
    Jag beklagar inte utan tänker via ett humanitärt förnuft.
    Och som trogen katolik kan ingen förändra materialet utan sitter fast i de fållor som kyrkofäder skurit fram i åkern. Kanske reformrörelserna skulle våga i sinom tid parallellt med det kyrkopolitiska även lyfta fram reformativ interreligiös teologi. Vem vet kanske det är en mer förnuftig väg att gå.

    Agneta

  5. Agneta Sofiadotter skriver:

    Nä, jag är inte så säker i korken…men hur kan man gå framåt med ett dåligt arbetsmaterial? Jag känner att jag personligen sjunker genom dy. Agneta

  6. Gert Gelotte skriver:

    Agneta,

    nu tar du åt dig något jag inte menade personligen. Alla måste använda det material de har. Det gäller judar som kristna som muslimer som … Det gäller troende som icke troende. Ingen lever utanför sitt intellektuella och trosmässiga arv.
    Vad menar du med trogen katolik? Det finns många katoliker som tänker nytt och tänker annorlunda. Så har det alltid varit. Den som tänkte friast en gång var Thomas ab Aquino. Fast nu älskar de mest konservativa att använda Thomas tankar som ett raster genom vilket allt måste tänkas. Så går det ofta. Det som är radikalt i dag blir de reaktionäras tillflykt i morgon.

    Gert

  7. Agneta Sofiadotter skriver:

    Gert

    En trogen katolik följer o tror på trosbekännelsen, det har vi talat om förr men är värt i detta sammanhang att ånyo nämna. En trogen katolik som inte begriper trosbekännelsen bör enligt kyrkan läsa kyrkofäderns tolkning av densamma. Förstår man inte katekesen e ifrågasätter den blir man hänvisad till teologiskt utbildat folk inom RKK.

    En otrogen katolik ifrågasätter. (obs relativt)

    Det finns en gräns när ifrågasättandet blir otrohet (till förbundet av utvalda) o den gränsen har väl ex. KV nått… varför skulle biskop Anders annars kalla oss ”icke-katoliker”?

    Och vad tänker G-d om det särskiljandet biskop Anders gör? Särskiljandet från de av dopet utvalda. Till Herrens gemenskap s.a.s. Vem bestämmer över den ende G-dens inbjudningslista?

    Ja, Tomas ab Aquino är rumsren o har rätt stämpel i passet o man har bestämt sedan länge att han blev inbjuden av G-d o sitter på helgonens rättmätiga plats (so it was said so it was written, said the pharao).

    Agneta ps tog det inte personligen

  8. Gert Gelotte skriver:

    Agneta,

    Trogen eller otrogen mot den ena eller andra tolkningen bekymrar mig föga. Vad biskop Anders tänker om mig eller om KV var det länge sedan jag ägnade en tanke. Till sist är vi alla ensamma med Gud. Vad kunde vara bättre?

    Gert

  9. Agneta Sofiadotter skriver:

    Ha! Där satt den som ett skruvstäd, Gert. Bravo (med franskt nobeluttal)

    Nej, ingenting är bättre än att vara ensam med G-d!

    Agneta

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *