Vänner,
2010 var på alla sätt ett annus horibilis för katolska kyrkan. I Europa dominerade pedofilskandalen med utbrott i Belgien och i Tyskland. I USA pågick parallellt med pedofilskandalen en auktoritetskris där konservativa biskopar förgäves försökte få politiskt inflytande genom att hota katolska politiker med exkomunicering.
Påven bestämde sig för att återevangelisera Europa. För detta grundade han ett nytt ämbetsverk vars första uppgift blir att anordna ett festligt tioårsjubileum för katekesen. Mot bakgrund av den omgivande verkligheten är detta ett smått rörande initiativ i sin brist på verklighetskontakt.
Kyrkans problem är i grunden en accellererande brist på tilltro. Mycket beror på pedifilskandalen. Men under denna finns djupgående strukturella problem som föråldrad kvinnosyn och auktoritärt beteende.
Påven tycks tro att lösningen är försvara och inskärpa allt som skapar problemen – den auktoritära strukturen, kvinnosynen, prästernas obligatoriska celibat, fördömandet av homosexuell kärlek. Framför sig tycks ha se en liten kyrka med lydiga medlemmar som övervintrar i en ond tid. Påven har själv jämfört vår tid med århundradena närmast efter Västroms fall då den klassiska bildningen överlevde i klostren medan barbariet bredde ut sig mellan dem.
Att jämföra demokratiernas Europa med folkvandringstidens kan också ses som ett uttryck för kyrkans kris. Katolska kyrkan, som påven vill ha den, mår bäst i auktoritära samhällen. För demokratiska samhällen finns inget språk. Ett resultat av detta är allt tommare kykor i så kallat katolska länder.
När människor inte måste gå i kyrkan går de dit frivilligt om besöket på något sätt motsvarar deras andliga behov. Ger gudstjänstlivet inte kyrkomedlemmarna någonting slutar de att delta. Då nyttar det föga att beklaga sig över sekulariseringen. Kyrkfolket är inte till för att motivera kyrkoorganisationen. Det är sunt att sluta lyssna på den som inte har något att säga eller inte förmår göra sig förstådd.
En auktoritär kyrka kan fungera i ett omgivande auktoritärt samhälle. I ett demokratiskt samhälle måste kyrkan bli demokratisk för att vara något mer än en tillflykt för människor med auktoritära behov.
Kyrkan har genomlidit många kriser. Den vi ser nu tror jag kan jämföras med senmedeltidens avlatskris. Den ledde till reformationen. Någon sådan tror jag inte vi får se den här gången. Däremot kan påvens och hans biskopars allt svagare ställning bland stora grupper av katoliker leda till spontana reformer. Något ser vi redan när exkomuniceringar inte avskräcker en handfull modiga katolska kvinnor från att bli präster och biskopar.
Tiden när religiösa ledare kunde kräva lydnad – ytterst med maktmedel är ute. Nu handlar det om tilltro som måste förtjänas. Då räcker det inte långt att höja rösten med ett nytt ämbetsverk och en jubilerande katekes.
Gert Gelotte
”Katolska kyrkan, som påven vill ha den, mår bäst i auktoritära samhällen. För demokratiska samhällen finns inget språk.”
Detta är något av det bästa och det mest sorgliga du skrivit, Gert.
Betänk…
en stumhet gentemot människans fria vilja.
Afasi gentemot människans fria tanke.
Agneta
Gert!
Det är alltid lika fint att läsa dina sansade inlägg. Tack!
Det är så mycket aggressivitet i den här debatten om eländet i kyrkan som förtar all förtröstan. Bäst vore naturligtvis att dra sin kos. Och förtrösta för sig själv. Det tänker jag ofta.
Men så enkelt är det kanske inte. Eländet i kyrkan är naturligtvis det samma som i samhället, ibland lte mer, ibland lite mindre.
Jag har mött en del av kyrkan hos dominikaner och jesuiter som stämmer just med det goda jag velat se i livet. För det har jag den största tacksamhet. Aldrig har jag mött ofördragsamhet eller inskränkthet.
Om vi sätter oss ner i lugn och ro och firar mässan tror jag allt kommer att lösa sig. I varje är det vad jag vill hoppas. Och löser det sig inte där har Gud en annan beredskap för oss.
Karin
Gert
Det är en tolkning. En annan är att mediabruset runtomkring och konsumtionshetsen gör att söndagens mässa får allt svårare att konkurrera om människors dyrbara lediga tid. Hur ofta förlägger inte idrottsföreningar sina aktiviteter så att de direkt krockar med traditionell tid för söndagens mässa? Och detta skapar åtskilliga konflikter inom många familjer.
Jag tror att påvens recept faktiskt är det rätta. I dagens demokratiska samhälle, där måndagens sanning ofta förvandlats till lögn på onsdagen och blivit straffbar på fredagen, har många människor behov av att kyrkan och dess lära förändras mycket långsamt och väl överlagt. Och definitivt inte genom det som kallas ’demokrati’ – eller som jag hellre säger ’Den ständigt vilsna majoritetens diktatur’.
Och varför skulle det bli bättre för att man slätar ut sig som en pannkaka och blir lika konturlös som 1980-talets folkparti? Självklart skall man stå upp och försvara sådant som är viktiga grundstenar, även om de skulle råka vara i konflikt med det rådande politiska klimatet? Sanningen kan aldrig förvandlas till lögn bara för att en majoritet tycker att det låter bättre så.
Alla,
Jag håller med om att inlägget är väldigt bra och får en att stanna upp och tänka efter. Det är också en sorglig verklighet som beskrivs där biskopar tar till hot för att tysta kritiker t.o.m. politiker, snarare än att lyssna på vad det är alla dessa människor har att säga.
Påven jämför situationen med tiden efter Västroms fall och jag undrar om det inte är i den tiden Katolska kyrkans hierarki har blivit kvar i mångt och mycket, medan resten av världen har utvecklats vidare.
Där ligger huvudproblemet tror jag och kyrkan måste helt enkelt komma fram till samtiden. Jag kan inte tänka mig att det väsentliga för dagens katolska kyrka är att stå emot t.ex. homosexuell kärlek eller kvinnliga präster.
Snarare ligger det en hel del i vad Karin framför nämligen att sätta sig ner och fira mässa helt enkelt, Back to basics. Men även där är det som Gert skriver att RKK behöver gå vidare och tänka över vad som fyller människornas andliga behov. Snarare än att försöka tvinga på människor det katolska ledare tycker fyller deras andliga behov…
/Anneli
Anneli,
Jag tänker så här. Vad är det som säger att inte Gud verkar i samtiden?
Varför skulle Gud häcka kvar år 300 e.Kr?
Vad är det som säger att inte Gud verkar för en hel mänsklighets hela tro på en enda Sann Gud och att människor följer evolutionen när det gäller medvetande ( andliga o filosofiska nivåer) och blir allt klokare? Klokare i att förstå begreppet Agape.
Vi ser ju överallt i världen att människor griper in utöver länders politiska o religiösa gränser o hjälper varandra i nöd. Amnesty, mänskliga rättigheter, stoppa steningar, mot dödstraff, mot omskärelser av kvinnor, människohandel. Det är inte Rkk som är aktiv i detta … det är människor av olika trosuppfattningar och folk utan tro.
Att som Mia tala om idrottsrörelser som lägger sina träningspass på mässtid är att prata utifrån en instängd sektgrupps perspektiv. Hur många ungdomar som lirar fotboll ex. är katoliker? Självklart tycker jag att idrottrörelser ska lägga sin tid på söndagar. Om ungdomar finner idrott viktigare än en mässa så är det så. Inte nåt att debattera. Och här har Gert helt rätt. Man kan inte tvinga ungdomar till kyrkan … människan har av Gud fått en fri vilja. Fotboll à la Zlatan är en fantastisk möjlighet för många fattiga invandrarbarn. Pojkar som flickor. Dessutom kan man undra på vad Mia bygger sin statistik…
”Hur ofta förlägger inte idrottsföreningar sina aktiviteter så att de direkt krockar med traditionell tid för söndagens mässa? Och detta skapar åtskilliga konflikter inom många familjer.” citat Mia
Vi som ofta får höra att det är bra med faktaunderlag …
Tramsigt, värre.
Gert skriver ”tilltro måste förtjänas” . Björn Afzelius sjunger ”Den egna avbilden ges respekt om avbilden först ger respekt”. Tungt o djupt av en 68-revoltör som Afzelius.
Om vi är en och samma kropp kan inte den ena delen av kroppen begära respekt av den andra. Vad skulle blodsystemet göra då? Nej, självklart är alla delar värda respekt och när den insikten är kommen blir det underbart att dela mässa.
Att sitta i mässan med en massa sura missunnsamma tankar runt omkring en och en präst som manar moral och tolkar samtiden moraliskt o högfärdigt och utan respekt för den mänskliga integriteten… det skapar en mässa som jag gärna avviker ifrån.
Den Gud jag tror på låter mig begravas borgligt med samma glädje som om det vore en katolsk begravning. Om detta är jag fullständigt övertygad. Ty som sagt… min Gud är inte katolik. Min Gud talar i samtiden och bryr sig inte om religiösa attribut eller liturgiskt språk.
Min Gud ser till de människor som sprider ljus och kärlek o de såsom den barmhärtige samariten plockar upp en nödställd. Även om den nödställde inte är en katolik.
Agneta
http://www.expressen.se/nyheter/1.2279082/ny-religios-rorelse-lockar-tusentals-unga
Vem vet något om detta? ”Ny Generation” kallad. Pingst, LivetsOrd och RKK nämns liksom att detta är en kristen fundamentalistisk grupp. Stor till antalet unga och 34 miljoner i statliga bidrag.
Kunde lagt in det som nytt ämne men tänker låt oss se om någon -några svarar an till detta.
Agneta
Nyfikna?
Är de gamla 68-orna fortf. nyfikna?
Fråga syster FNL/VPK (OP) ni vet?
Hon känner nog till det.
2011 blir ett super-år!
Agneta,
Nu tror jag inte att man ska överdriva den här rörelsens betydelse vad det antalet medlemmar. De flesta ungdomar (och vuxna) är sunda och kritiskt tänkande människor som inte går på det här.
Men skadan för enskilda osäkra personer med stort behov av enkla svar och bekräftelse kan naturligtvis vara stor.
”Ny generations” tillvägagångssätt ser på beskrivningen i Expressen ut att vara det klassiska för sekter oavsett vilken åskådning som ligger i botten.
Till att börja med möter den intresserade bara ”kärlek” och får större uppmärksamhet än han/hon någonsin fått tidigare. Sedan kommer kraven och inte minst den ständiga kontrollen. Medlemmen får inte protestera och kontakter utanför gruppen ses med ogillande.
Att locka med godsaker som semlor och pepparkakor verkar dock vara en ”utveckling” av konceptet. Det visar också väl hur rörelsen fungerar tycker jag, sött i början, skadligt i längden.
Jag tror att det bästa sättet att förebygga att ungdomar fastnar i den här typen av sekter är genom undervisningen i skolan. Att beskriva hur de arbetar, förklara att det som ser ut som kärlek och vänskap inte är det osv.
För katolska ungdomars del skulle det förstås vara bra om biskop Anders tog tydligt avstånd. Annars är det lätt att sammanblanda RKK med sekter som Livets Ord.
/Anneli
Agneta:
Det där låter ju underbart! Både ekumenik och en stor ungdomsrörelse konservativt kristna!
Det är ju klart att ni, som väl kommer från den gamla mossiga rödvinsvänstern allesammans(?), blir mörkrädda när ni ser att alla era gamla ideal krossas ett efter ett, men det är lyckligtvis hitåt som vinden vänt bland våra ungdomar.
Måtte biskop Anders ge detta sitt fulla stöd!
Sine qua non
Varning! Uttryck dig inte så nedvärderande och generaliserande som du gör i din kommentar:
Och inte heller så försåtligt utpekande som du gör:
Nästa gång blir det permanent raderande av din kommentar.
Mia
Den varningen gäller också din skrivning, ?-tecknet räddar den inte.
Krister Janzon
som moderator
Anneli, Agneta
Jag tycker det kan vara anledningar att vara både positiv till och vara vaksam mot ”Ny generation”. Om en kristen ungdomrörelse jobbar med justa metoder och innehållet inte är
”uppåt” väggarna fundamentalistiskt, så OK. Men många liknande rörelser har blivit starkt sekteristiska, som Anneli beskriver så bra.
Jag kände inte till rörelsen, så tack för länken Agneta. Jag läste i natt några av de bloggar som kommenterat den. Alldeles outstanding både i innehåll och dialogvilja tycker jag
kyrksyster (klicka!) är. Livligt och spännande meningsutbyte! Hennes förmåga att ge både ros & ris till dem som kommenterar är stor, synes det mig. Känner någon till ”henne” förut?
Krister
Tack Krister,
Men jag tänker att jag kan svara både Anneli o Mia så här:
Jag var 15 år 1968 o gick i samma skola som Carl Bildt och där var 99% moderater o det fanns diamant och adelsföreningar som jag inte hade inträde i. Vi var tre vpk-are på skolvalet och jag minns hur samtliga av skolans elever buade ut oss när vi gick över skolgården. Huruvida jag var en riktig 68-are tål väl att funderas över. Jag har tidigare sagt att jag inte var det och det stämmer väl med tanke på min ålder. VPK:s ledare Hermansson bodde granne med min familj och han o jag den då 15-16 åriga Agneta delade ut valsedlar tillsammans på Djurgårdens vallokal. Jag minns honom med djup respekt. Han var (är?) vad jag upplevde en värdekonservativ sann socialist. Och jag träffade även Hermansson några år senare (18 år) då jag bildade med andra ”Kristna för socialism”. Det är jag fortfarande. Värdekonservativ kristen socialist.
Under samma tid dvs 15-18 års åldern gick jag med i Jesusrörelsen o Ny Gemenskap för att sedan engagera mig i Gröna Vågen.
Jesusrörelsen hade Ylva Eggehorn i täten o Ny Gemenskap hade även vänner inom dominikanerna på Östermalm.
Allt detta var en fin tid. Man var hoppfull. Umgicks över generationer. Bad, sjöng och arbetade mot amerikansk inblandning i Vietnam. Gröna Vågens folk tog tillvara på äldre hantverk och odlingmetoder och tack vare dem har vi KRAV och Rosendahls trådgårdar exempelvis.
Jag vet inte varför du Mia o andra talar förnedrande o elakt om dessa människor och denna tid. Det var en samling goda människor som ville jordens befolkning gott. Kanske du själv var som ung långt ifrån detta och kanske du läste i Uppsala o tillhörde en konservativ riktning inom RKK… inte vet jag.
Under min tid i Gröna Vågen stötte man på många sekter och snabbt uppkomna som snabbt förgångna rörelser. Man såg mönstret. Utnyttjandet av vilsna människors längtan.
Men på något underligt vis var dessa sekter mindre farliga än de rörelser som kan ha Livets Ord , Pingst och RKK i ryggen.
Därför är din Annelis beskrivning bra men det är bra att komma ihåg att kyrkliga familjer kan skrämma sina barn med både helvete och utanförskap. Gröna Vågens och även VPK:s olika ungdomsrörelser var ofta ungdomar som lämnat familjens filosofi för att gå in i något annat. De hade på sätt o vis ett fritt val.
Jag tror att ”mäktiga” kyrkor kan tillhandahålla olika hotbilder redan då barnen är små.
Pingst är väl känd för detta liksom Livets Ord.
Om Pingst, RKK och Livets Ords ungdomar går samman i en ”Ny Generation” och delar ut godis för att locka vilsna barn till Jesus… känns det inte gott. Du Mia må tycka det men det gör alltså inte jag. Gud behöver inte bli mött via godis eller pepparkakor. Gud är Gud med 99 namn och intet namn.
Så fortsätt du att se ner på vad du kallar ”rödvinsvänstern” … än idag när jag möter vänner från den tiden så blir jag gripen av att de har ett hjärta som bultar för de människor som far illa. För inte så länge sedan satt Marika Lagerkrants o grät av vemod i tv-rutan över den kärlek som fanns i våra hjärtan då vi kämpade för att de fattiga skulle kunna bo kvar på Mullvaden och i Stockholms innerstad. Då slog mitt hjärta frivolt av stolthet.
Som sagt: det bästa är att se Gud i allt som längtar efter en bättre och kärleksfull värld. Och den strävan har inte med partipolitik att göra. Gott finns även i konservativa värden.
Men Gud styr och vi vet föga.
Agneta
Agneta,
Tack för din personliga berättelse från 68-åren. Jag hade då precis lämnat Lund, efter att ha bott sedan 60 på dominikanernas studenthem, en teologiskt radikal tid (Böll, invändningarna mot HV), men fick mig politiskt en konservativ termin med tidskriften Svensk Linje, innan jag några år senare också gick med i Kristna för socailism, i samband med en studievecka på Rögle 1985 med ”Greta och Gustaf”. KFS startade ju i Norge i samband med Allende, finns de fortfarande kvar i Sverige?!
Får jag låna dina slutord:
Krister
Men Krister då!
Som jag minns det så var Kristna för Socialism en fristående del av RiksKriss dvs Kristna studentrörelsen. Vi hade lokaler i källaren på Mynttorget i Gamla stan. Greta Hofsten o Gösta bodde i Bromma (om jag minns rätt) o var gamla som gatan då. Du är ju 10 år äldre än mig så de var väl lite piggare då. Vi känner ju varandra idag men kanske vi syntes även då i samma lokaler.
Nej, jag vet då rakt inte om Kristna för socialism finns idag … man kan kanske fråga Lars Ohly …hans pappa var ju präst…
Det finns inom mig… som det enda raka. Jag kan aldrig aldrig sätta Jesu budskap samman med klasskillnader, extremhöger eller fundamentalism.
Om jag får lov att berätta något tokroligt …
Det var när FNL segrat o Vietnams nye premiärminister (eller vad det var) samt alla partiledare inkl Olof Palme skulle samlas o fira detta på Kulturhuset där regeringen då fanns. Jag kom till Rikskriss lokaler (Sveavägen nånstans) i shjorts o keps o barfota o cykel och de bad mig representera just Kristna för Socialism som fått en inbjudan. Jovisst sa jag min dummer o cyklade som jag var upp till dåvarande regeringsbyggnad o tog trappan upp , visade kortet o sedan in i en lång korridor. Bakom mig till min fasa stod folk plötsligt i långklänning etc. Framför mig Vietnams premiärminister o Olof Palme å alla de andra. Alla i bästa finaste stassen. Så det var bara att barfota i shjorts o keps räcka tass. Sedan väl därinne blev jag så skärrad att någon skulle prata med mig att jag drack o drack av de små glasen.
Ja, o sedan var det bara att ta några glada hopp förbi Palme o gänget o fly ut i korridoren o vimsa bort mig för att sedan se en resturang där jag satte mig längst in.
Då knackade någon mig på ryggen o frågade om han fick prata lite med mig o att han följt efter mig o min vingliga färd. Det var just Hermansson som sade sig blivit tillsagd av Olof Palme att söka upp mig för att bara le och säga hej.
This was out of record… but its 13-dagen.
Allt gott Agneta
Tack Agneta för en inblick i navelskådande, karikatyrartad och åldrad kaviarvänster. Hur var det förresten med Vietnam och nationalismen? Vill du påminna oss? ”Ett fritt Vietnam åt vietnameserna?” I dag borde det väl heta: Ett fritt Sverige åt svenskarna? Eller? Vart tog de svenska arbetarna vägen?
Jag undrar för övrigt om kommunismens och socialismens oräkneliga offer erfor ”en bättre och kärleksfull värld”. Det vill säga den värld som Krister, du och de svenska dominikanerna 1968 verkade för. Führern drömde också om en bättre värld. Infann den sig? Fritar drömmar från ansvar?
Många frågor blir det.
PaulP
Jag tror att du gör bäst i att inte läsa mina inlägg. Du kommer aldrig att vare sig respektera eller acceptera mina livsval.
När det gäller ansvar har jag hela livet valt yrken eller tagit ansvar för min konstnärlighet på ett sätt där jag försöker följa Herren eller som den heliga Birgitta säger ”Herre visa mig din väg o gör mig villig att följa den”. Jag har jag sedan var liten o uppväxt i en för religion totalt likgiltig miljö ..älskat Kristus. Det är inte många ggr i livet jag har glömt mitt ansvar eller som jag säger glömt min kärlek till Gud. Dessutom …jag har ensam som skild haft ansvaret över tre barn som alla tre arbetar för de som har det svårt idag med akademiska befattningar med arbetsfält ”mänskliga rättigheter”. Utöver det är jag en ynka typ och har syndat många ggr. Jag kommer att fortsätta synda enligt katolsk tro.
Men varför ska jag berätta det för dig… du skulle söka efter infallsvinklar för att ”komma” åt mig… därför:
Tänk över med tanke på ditt sista inlägg under rubriken ”Helig vrede” att det är inte bra att få mig o min personlighet på hjärnan. Byt sajt eller finn en konservativ blogg där du har bättre människor att vägleda på ditt sätt o utifrån din verklighet.
Hej på er debattörer! Ni håller måttet för det ordets betydelse, ”någon som slår ned någon annan.” Läser med stort intresse era dialoger/triloger! Undrar ibland om ni inte är lika begränsade som era måltavlor i den religiöst organiserade världen… Jag är Teol Dr i kyrkohistoria och har ofta undrat varför jag blev så intresserad av dogmatik i 20-årsåldern. En anledning är kanske att jag växte upp som nära släkting till religionsmissbrukare: Jehovas Vittnen. Jag såg en av mina nästkusiner vittra bort i depression och vanmakt. Hennes man ta till alkohol. Såg dem–de få tillfällen vi kom i varandras väg–stirra hatiskt på mig. Såg en hel generation växa upp till cyniker med dubbelspel som främsta skyddsmekanism, men utan att växa till sig. De fick aldrig finnas till för sin egen skull. Utan för någon annan, som de anser heta Jehova. Deras medvetenhet beskars. De tog avstånd från mig, eftersom jag läste teologi, m. m.
Om ni är för den fria tanken och den fria tron så använd ert omdöme till att ta er ur er egen tvångströja av sekteristiskt tänkande och angrip inte andra för sådant tänkande .. det är deras problem.
Gå ut ur en kyrka som använder era skattepengar för att föra ut tankar och uppfattningar som inte är era.
Gud finns lika mycket för er, även om ni lämnar kyrkan och även finns era politiska ideal lika mycket för er, om ni lämnar en politisk falang. Sina ideal och sin tro bevisar man bäst genom sitt eget ställningstagande.
My God is mine
Hej Inger
Först…är det du som är Mia?
Och sedan…jag försöker förstå vad du vill säga med din text men uppriktigt talat den liksom spretar hit och dit som om dina känslor rinner över sina bräddar.
Ex. jag tillhör ingen sekt o är inte med i något politiskt parti och jag tror ingen annan av skribenterna är det heller. Vi är katoliker.
Är du ute efter att vi ska lämna RKK eller vad är det du vill ha sagt?
Vem Inger är vet jag inte, men jag är i varje fall inte Inger…..
inger.
Du gör det klassiska misstaget att anklaga andra för att begå ett brott som du i samma andetag själv begår; du uppmanar oss reformkatoliker att upphöra att anklaga andra för sekterism och samtidigt upphöra med vår egen sekterism… du underminerar därmed din mission och det moraliska övertag, den intellektuella redbarhet du gör anspråk på.
Är det sekterism att kritisera lydnad mot en rigid religiös byråkrati och underkastelse under en maktfullkomlig påve som gör anspråk på att vara en ofelbar auktoritet och istället förespråka trohet mot den Gud vår urkund förkunnar och som alla kristna bekänner sig till? Och därför säga att alla Kyrkans läror och ämbeten måste harmoniera med Nya Testamentets för att kunna kallas kristendom.
Är det sekterism att förespråka en allkristen ekumenik och en interreligiös dialog för ömsesidigt erkännande? Eller att välkomna alla människor till att i kommunionen ta emot försoningen med Gud och varandra?
Nej, detta är naturligtvis motsatsen till sekterism; det är katolskt grundad universalism.
Samuel.
Att ”kritisera lydnad mot en rigid religiös byråkrati och underkastelse under en maktfullkomlig påve som gör anspråk på att vara en ofelbar auktoritet”, betyder inte det att man lämnat den heliga romersk-katolska Kyrkan?
Eller kan man medelst logisk kullerbytta bita sig kvar?
Samuel och Agneta,
Kritikernas kritiker, oftast signaturer, kan så vitt jag kan se delas in i tre kategorier: De som är öppet negativa och argsinta, de som ger sken av att hålla med, men med rätt fantasifulla argument som ofta rör helt fritt sex, den tredje kategorin är de som börjar resonera vettigt men sedan antingen blir aggressiva eller försöker styra bort diskussionen från ursprungsämnet.
Inger Thörnqvist,
Dina slutord ” My God is mine” är ett klockrent motto för fundamentalister! Fast för en del är det nog snarare ”The Church is mine”, Gud är för dem ett underordnad figur som t.ex. inte tillåts lägga sig i viktiga saker som att kalla präster.
/Anneli
Ludvig.
Vem är det som gör sig skyldig till ”logiska kullerbyttor”?
Den heliga Kyrkan grundades av Herren Jesus. Hans apostlar skrev ned Jesu budskap, vilket Kyrkan erkände genom att kanonisera deras skrifter och så ge oss en moraliskt och intellektuellt förpliktigande kanon med gudomlig auktoritet, Guds Ord. Ingen auktoritet kan vara större.
Ändå hävdar Läroämbetet att det står på jämställd fot med detta Ord och när påven gör anspråk på ofelbarhet går han ett steg längre och ger sig själv gudomlig status helt i linje med gammal romersk-hednisk tradition. Överordnad alla andra instanser.
Och i praktiken trampar påven och Vatikanbyråkratin gudsordet under sina fötter på tusen och ett sätt, främst genom att döma ut, exkommunicera, dem som Jesus tog till sitt hjärta, syndarna. Känner du någon som inte är syndare?
Samtidigt tar sig påven friheten att värna de redan priviligierade, dvs dem som upphöjts till den klerikala klassen, oavsett hur grova brott de har begått. Dem gäller Guds nåd oavkortat. Du vet säkert vilka jag tänker på.
För att inte tala om alla de blasfemiska titlar påven tagit sig i strid med Guds uttryckliga vilja. Vem tror du Paulus syftar på i Kolosse.1:18: ”Han är huvudet för kroppen, för kyrkan, han som är begynnelsen, förstfödd från de döda till att överallt vara den främste”. Ratzinger?
Alla den illegitima hierarkins permanenta leverne i högmodets synd kräver en genomgripande reformation som återställer den ordning Guds ord en gång för alla lagt grunden till. Eller vill du hävda att NT:s giltighet gått förlorad? Är inte samtliga trosbekännelser baserade på bibelordet?
Vem är det som gör sig skyldig till ”logiska kullerbyttor”?
Samuel.
Samuel !
Det är härligt att se och läsa människor som verkligen tror på sig själva.
Det är grunden till den moderna världens framsteg mot all osund religiositet.
Nils
Nils.
Man ska tro gott om människor så jag utgår från att du lägger en helt positiv innebörd i orden.
Men det är inte så att jag i första hand tror på mig själv – jag tror på det budskap Jesus och hans lärjungar förkunnar, inte minst den stolta mor Marias berättelse via Lukas. Det ger en god självkänsla och hjälper mig just att ta avstånd från osunt underdånig religiositet och istället bejaka den genuina andlighet jag funnit främst hos Jesus, men också hos många andra, främst hos min mormor och broder Roger, grundare av Taizé.
Religiösa maktapparater, patriarkala hierarkier, passiv konsumism och andra mänskliga påfund i Guds namn tror jag dock inte på.
Samuel.
Samuel o Anneli,
Tänk om dessa som smyger här, ljuger här o ironiserar här och de här som önskar att vi lämnade RKK kunde ta till sig Nelson Mandelas ord:
”Vi föds för att uppenbara Guds härlighet som finns inom oss. Den finns inte bara inom några av oss, den finns i oss alla”.
Åter, tack Samuel… dina ord återger.
Dina ord: återger.
Agneta
Syster Agneta,
Visste du att Mandela kunde sjunga?
http://www.youtube.com/watch?v=yC8qQE4Y2Js
Det intresserar mig föga huruvida Mandela kan sjunga. Det var väl ett tag sedan en annan bakom pseudonym försökte ge en bild via samma You tube av Mandela som en som önskar att döda vita människor …
Nu har vad jag vet denne gamle fine man inte mördat några vita istället skapade han en en enorm försoning o förlåtelse-grogrund i sitt sydAfrika.
När det gäller sång så tycker jag att du själv ska minnas att RKK har växelsång var dag och det är många ggr som vi sjunger om slakt av de otrogna. Gud straffar och slaktar och Israel är hans utvalda med rätt att döda de otrogna. Den verkligheten i en sång har dock till skillnad mot Mandela skapat slakt genom historien. Judar mot andra och kristna mot judar. Detta utifrån skrivna texter i GT. Stundtals avskyvärda texter. Sjungna texter.
Jag vet inte varför du kallar mig ”syster” för att sedan försöka få mig att avsky Mandela.
Det kommer jag aldrig att göra. Han är värd all beundran.
Jag önskar dig en fin dag med lite ljusare tankar både om människor, Gud o livet.
Agneta
”Let it be” som Lennon sjunger … en underbar text apropå sånger:
Let it be
When I find myself in times of trouble
Mother Mary comes to me
Speaking words of wisdom, let it be
And in my hour of darkness
She is standing right in front of me
Speaking words of wisdom, let it be
Let it be, let it be, let it be, let it be
Whisper words of wisdom, let it be
And when the broken hearted people
Living in the world agree
There will be an answer, let it be
For though they may be parted there is
Still a chance that they will see
There will be an answer, let it be
Let it be, let it be, let it be, let it be
Yeah there will be an answer, let it be
Let it be, let it be, let it be, let it be
Whisper words of wisdom, let it be
Let it be, let it be, let it be, let it be
Whisper words of wisdom, let it be
And when the night is cloudy
There is still a light that shines on me
Shine on until tomorrow, let it be
I wake up to the sound of music
Mother Mary comes to me
Speaking words of wisdom, let it be
Let it be, let it be, let it be, let it be
There will be an answer, let it be
Let it be, let it be, let it be, let it be
Whisper words of wisdom, let it be
Lennons text säger allt!
Jag får väl tillägna den … denna regniga morgon i Lund …till oss alla
Agneta,
Jag tror att uppmaningarna om att lämna Katolska kyrkan, handlar mycket om det som Inger Thörnqvist skrev. De som tycker så ser Gud som sin Gud och som jag svarade Katolska kyrkan som sin kyrka.
Då finns inget utrymme för andra åsikter om Katolska kyrkan eller Gud än deras egna, utan man vill ”rensa” kyrkan från oliktänkande.
Nelson Mandela är en fantastisk människa som verkar ha klarat att inte använda makten för egen vinning och att inte vara hatisk mot dem som höll honom fängslad.
Jag håller med dig om att fanns det mer av hans kärlek till medmänniskan i Katolska kyrkan och världen skulle allt vara bättre!
/Anneli
Agneta!
Du brukar inte besvara mina mail, så jag skriver här i stället, eftersom jag inte vet om du får dem.
Jag har i.st.f. Krister fixat i dina kommentarer ovan.
/Marie, webmaster
PS Maila mig gärna en fungerande mailadress på webmaster@katolskvision.se. DS
Admin Marie,
Jag uppskattar mycket att du är vår frivilliga och inte arvoderade webmaster.
Men när nu Agneta skrev att rättelsen inte behövde föras in så gjorde jag det inte, speciellt som hon själv gjorde det i samband med Let it be – dikten.
Och Agneta har en alldeles korrekt e-adress när hon kommenterar, den behöver inte kollas extra av dig.
Bra att du kollade mejladressen till signaturen ”Paul Påth”, den visade ju sig inte
vara korrekt vad vi såg. Skriver den faktiskt osmakliga signaturen igen, så raderar jag kommentaren.
Moderator Krister
Kära Agneta.
Tack för alla goda ord du ger mig och oss alla.
Jag vill lyfta fram citatet av Mandela:
”Vi föds för att uppenbara Guds härlighet som finns inom oss. Den finns inte bara inom några av oss, den finns i oss alla”.
Jag visste inte att han var troende; ännu mindre kände jag till hans universalism, fastän jag borde ha anat den. Det ger den unika sydafrikanska försoningsstrategin en djup, allmängiltig innebörd, som fler länder borde genomföra.
Exempelvis har Obamas presidentskap framkallat de allra fulaste trynena från det rasistiska förflutna, vilket visar på det starka behov av försoning det amerikanska samhället har.
Och när nu den hjärtlösa, hjärndöda, demoniserande främlingsfientligheten tagit plats i det svenska parlamentet öppnar sig en avgrund som bara försoningens konstruktivitet kan överbrygga. Vem är min nästa i högre grad än den utsatta muslimen?
Fallet Tunisien visar att alla människor har ett rättspatos, en djupt känd känsla för mänsklig värdighet. De äger samma potential och samma rätt till att leva ut den ”Guds härlighet” vi alla är begåvade med. Enligt Jesus och Mandela.
Din broder Samuel.
Samuel, Annelli
Ondskan saknar värdighet. Hur skulle den kunna vara värdig?
Pseudonym på bloggen, rasist, terrorist, nazist och präster som ljuger om kyrkans uppenbara fel genom slipprigt uppläsande av katekesen… inget av detta kan vara värdigt.
Värdigt är ett underbart o varmt ord. Diffust men ger känsla av en underlig tilltro, det som ämnet handlar om. Det kommer innifrån en källa av gudomlig självklarhet. Det har inte med status att göra o inte alls med bildning. Den värdigaste person jag träffat var en gammal kronotorpare i Småland som var vecka kom och slog gräset utanför det hyrda torpet där jag satt med två småbarn ”för att di små fötter inte skulle fara illa”. Och som tillade ”så att di kan uppleva hur Gud sjunger i gräset”.
Värdighet är inte en maskerad av liturgiska kläder eller tillgjort språk. Någonstans vet vi att värdighet kommer ut ur enkelhet, ärlighet och medkänsla.
Värdighet inför begångna fel o synder är att lyfta fram det som är ond-gjort.
”Förtjänad tilltro” måste vila uppå en äkta matta av värdighet.
Angående muslimen som vår utsatte nästa. Helt rätt, Samuel. ”Guds frid” säger den kristne och ”Gud är större” hälsar muslimen. Jag skulle önska att västerlandet lyfte upp muslimska ledares goda och kloka ord som befrämjar universialism. Att vi får kunskap om deras goda vilja. Vi tenderar (även jag) att citera kristna e buddhistiska andliga lärare. Därför tar jag nu ett citat av Koranen:
” Säg till judarna o de kristna: Vill ni tvista med oss om gud, Han som är vår Herre likaväl som er Herre? Våra handlingar är våra o era handlingar är era. Vi tillber honom med uppriktig tro. Påstår ni att Abraham o Ismael o Isak o Jakop o deras efterkommande var judar eller kristna? Säg, är det ni eller Gud som vet bäst? Vi tror på Gud o på det som uppenbarats för oss o det som uppenbarades för Abraham, Ismael, Isak, Jakop o deras efterföljare o det som uppenbarades för Moses o Jesus, Vi gör ingen åtskillnad mellan dem” Sura 2:136, 139
Obama är värdig i sin hållning gentemot sin muslimske nästa… om kristna fundamentalister
inte tillerkänner Obama det förstår de inte vad vare värdighet eller tro är. Det anser jag inte heller att våra pseudonymer på bloggen gör/förstår trots att vi liksom stödjer deras brist på tilltro … genom att låta anonymitet vara deras stödkäpp.
en fin söndag alla// Agneta