I dagens DAGEN ett litet kort inlägg från mig
Vem har gett RKK företräde?
där jag som reformkatolik ifrågasätter den ström av svenska nyfrälsta, nyblivna och blivande katoliker som – helt oemotsagda av Stiftets officiella företrädare – brer ut sig i media och det offentliga rummet som nya katolska kyrkolärare och som tex Ulf Ekman tar sig tolkningsföreträde i än det ena än det andra som tex i synen på kristenhetens kyrkosplittring.
I DAGEN reagerar en för mig okänd icke – katolik – Erling Medefjord – på ett som jag anser korrekt sätt och skriver ”Den största söndringen av Kristi kropp ägde rum år 1054. Vem orsakade den? Helt avgörande var romkyrkans anspråk på överhöghet vilket ledde österns ortodoxa kyrkor till brytningen med Rom.”
Då ger sig allvetaren om katolska kyrkan Marcus Birro in i DAGENdebatten och får gott utrymme till att försvara sin kompis Ulf Ekman samtidigt som han han påstår att Ulf Ekman inte behöver försvaras.
Marcus Birro: Se upp med splittringen
Rimligt att kritisera Katolska kyrkan, Birro
Konstaterar att också blivande katoliken och fd pingstpastorn Mikael Karlendal redan nu visar framfötterna och gärna vill axla rollen som katolsk kyrkolärare.
Katolska kyrkans självbild logisk.
// Irène
PS Men som Gert och jag tidigare skrivit
Katolska kyrkans famn öppen för ”rätt” kristna
KV har däremot inte ”bemyndigande att kalla sig katolsk”.
Det är skillnad på folk och fä inom Stockholms katolska Stift.
Irène,
jag tycker inte Erling Medefjords kritik är så värst intressant. Han står i de gamla vanliga skyttegravarna och avfyrar de gamla vanliga argumenten. Han tycks lika lite intresserad av kristen enhet som den mest konservative katolik.
Dessutom åstadkommer Medefjord i sin kritik ett rejält självmål. När han kritiserar katekesen så missar han, mitt i all den katolska självtillräckligheten, det viktigaste av allt – att det enligt katekesen är dopet som är dörren in i kyrkan.
Kyrkan är således alla döpta. Vi är oense om mycket, traditioner, fromhetsriktningar, folklore, teologiska förklaringsmodeller, böneformer med mera. Men inget av detta upphäver att kyrkan är alla döpta. Någon annan kyrka finns inte, vilket många katoliker, som ser kyrkan som sitt revir, har svårt att svälja.
Marcus Birro ser faktiskt längre när han konstaterar:
”Om vi har Jesus Kristus gemensamt, och det har vi ju, vad spelar då olikheterna egentligen för roll?”
Just det! Vad spelar olikheterna för roll annat än som revirmarkeringar. Du tillhör oss, men det gör inte du. Och så glöms Jesus och dopet för den till synes eviga striden om vem som vet mest om Gud och vad Gud vill.
Gert
Gert
Den här gången missar du poängen med det jag ville säga nämligen att en skara nyblivna och blivande katoliker i sin undervisning INTE fått lära sig att RKK inte är synonym med den odelade kyrkan. Synen på specifikt KYRKOSPLITTRING var mitt primära fokus.
Jag är som romersk katolik mer ense med östkyrkan i hennes tolkning av hur den stora schismen gått till och ogillar därför när RKK tar sig tolkningsföreträde och lär ut ENSIDIGA tolkningar -enligt mina kunskaper och tolkningar av kyrkohistorien – om vad som hände 1054.
En icke-katolik Erling Medefjord är den ende som påpekar detta. Det var för mig det intressanta och det ville jag stödja. Något annat i hans inlägg har jag inte gått in på.
Vad Marcus Birro beträffar ger ju också jag honom rätt i hans uttalande
”Om vi har Jesus Kristus gemensamt, och det har vi ju, vad spelar då olikheterna egentligen för roll?”
Men även här missar du poängen jag ville framföra nämligen att så verkar det i praktiken TYVÄRR inte vara för Marcus Birro när han är ute i det offentliga rummet och debatterar.
// Irène