USA biskopskonferens vidhåller idag för andra gången sin kritik mot St Joseph systern professor Elizabeth Johnsons bok “Quest For The Living God” – som man menar inte uttrycker katolsk tro på ett korrekt sätt.
”Elizabeth Johnson beklagar att biskoparna för andra gången visar brist på god vilja till en dialog om en sådan viktig sak som den levande Guden som vi tror på. ”
National Catholic Reporter kommenterar Elizabeth Johnsons svar till biskoparna som dock inte finns på nätet i original.
http://ncronline.org/news/theology/johnson-bishops-latest-paints-incorrect-picture-book
Däremot finns biskoparnas uttalande att läsa på nätet med bla ordförande för doktrinkommittéen inom USA biskopskonferens ärkebiskop Donald Wuerl i Washington och ytterligare 8 biskopar
// Irène
PS Jag håller med Teresa Berger
”Teresa Berger, a feminist theology professor at Yale Divinity School, said that ”Gender has become such a contentious issue in the church that any exploration of it, in terms of language or in the larger question of the nature of God, is viewed as a threat to the basic givens of the faith.”
Exakt så förhåller det sig.
De många teologiska konflikter som nu utspelas inom den teologiska världen handlar om manlig oförståelse för kvinnligt TÄNKANDE. Ett HANDIKAPP som biskoparna i USA utnyttjat sin maktposition till att kamoflera genom att förtrycka en långt mer DYNAMISKT och teologiskt mogen kvinna än alla de STATISKT TÄNKANDE 9 biskoparna tillsammans som skrivit under dagens uttalande.
Alltsedan kvinnor under det senaste århundradet har haft möjlighet att på universitetsnivå läsa läran om Gud – teologi – har spänningar ökat mellan manligt och kvinnligt tänkande om denne Gud.
Inom katolska kyrkan har detta fått särskilt ödesdigra konsekvenser utifrån den manliga struktur som hela katolska kyrkan är uppbyggd på med en TROSKONGREGATON som ett särskilt ämbete där enbart MANLIGT tänkande tillåts styra den teologiska utvecklingen. När jag läser uttalandet från ärkebiskop Wuerl och hans biskopskollegor är det adekvat att tala om teologisk AVVECKLING .
Mer pinsamma och fyrkantiga kommentarer får man leta efter. Och tillvägagångssättet att tillrättavisa en katolsk teologiprofessor offentligt utan att först ge henne en chans till bemötande utanför offentligheten var skandalöst och säger mycket om hur det tillåts att gå till inom katolska kyrkan.
Feministteologi är ett fult ord inom Vatikanen och USA doktrinkommitte.
”Feministisk teologi eller feministteologi är en teologi som problematiserar Gudsbegreppet utifrån ett genusperspektiv. Inom feministisk teologi tror man på en Gud som är könsneutral eller lika mycket kvinnlig som manlig.”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Feministisk_teologi
Lägg därtill PANENTEISM och det slår lock för öronen på katolska biskopar.
Elizabeth Johnson skriver
“By definition, panentheism is “the belief that the being of God includes and penetrates the whole universe, so that every part of it exists in Him, but as against pantheism, that his being is more than, and is not exhausted by, the universe” (Oxford Dictionary of the Christian Church). Karl Rahner’s Dictionary of Theology notes further that panentheism is heretical only if it denies creation and the distinction of the world from God, which Quest obviously does not do.”
I Sverige blev Emilia Fogelklou första kvinnliga teol kand 1909.
Irene,
Som motvikt mot den för katolska prelater/teologer så förhatliga feministteologin kanske det är alldeles precist nödvändigt att vi benämner deras teologi som:
MASKULINITETSTEOLOGIN.
Agneta
Agneta och Irène,
Det är illa nog hur Eizabeth Johnson upprepade gånger har beskrivits och behandlats skandalöst dåligt av nordamerikanska biskopskonferensen för sin bok Quest.
Vem eller vilken sak vinner på de kämpaglada generaliseringar och påståenden som ni nu gjort
i de två senaste kommentarerna?
Jag blir ledsen och bekymrad över den polariseringen, hjälper den vare sig de kristna kvinnorna eller männen?
Krister
PS Jag upprepar länken till senaste NCR-artikeln, med den långa referenslistan i slutet, inkluderande startartikeln 30 mars i år.
Jag blir också ledsen. Finner det synnerligen oförskämt av USA:s biskopskonferens att inte ens vilja ha en dialog med sr Elizabeth Johnson – hon som den 6 juni skrev ett sådant vänligt brev där hon slutade med att tacka biskoparna för deras invitation till dialog.
(Är föraktet eller rädslan för feministteologin så stor? Rädslan för problematisering? Eller vad?)
http://chiesa.espresso.repubblica.it/articolo/1348635
Elisabet
PS Jag undrar också varför biskopar i USA och annorstädes är emot panenteism, som de betraktar som heresi, då det finns manliga katolska helgon som har just, enligt vad jag kan finna, en sådan syn. Ett exempel som jag vet nu på rak arm är den helige Franciskus som säger att ”Gud är allt i alla”.
Elisabet,
Jag tycker din kommentar står så bra; vore synd och onödigt radera när du nu själv kommenterat din ev. missuppfattning. Irène kan som skribent av inlägget också radera, men jag lägger min röst på att det får stå kvar. OK?
Även på grund av din referens till helige Franciskus om panenteismen!
Teilhard de Chardin är ju också en bra tillskyndare av ”Gud i allt”, även om han ännu inte är helgonförklarad…
Krister
Signum publicerade år 2000 en lång artikel av Elizabeth Johnson Maria från Nasaret – Guds vän och profet.
På grund av reorganisation av Signums nätarkiv så hittar jag inte den artikeln och andra jag söker på nätet.
Så åtminstone temporärt länkar jag till en uppladdning av min privata kopia i bloggsystemet.
Krister
Artikel
Vad jag förstott så är Elizabeth Johnson mest upprörd över att det inte är det hon skrivit som hon fått försvara inför biskopskonferensen, utan deras feltolkningar av innehållet.
Man tycker ju annars att högutbildade personer som biskopar, 1. borde kunna ta till sig innehållet i en bok, 2. borde vara så pass noggranna att de vid minsta tvekan kontrollerar med författaren att de uppfattat henne rätt.
Med mindre slarv och mer god vilja från biskopskonferensens sida så hade det inte behövt bli ytterligare en pinsamhet för Katolska kyrkan.
Anneli
Krister
”Vem eller vilken sak vinner på de kämpaglada generaliseringar och påståenden som ni nu gjort
i de två senaste kommentarerna?
Jag blir ledsen och bekymrad över den polariseringen, hjälper den vare sig de kristna kvinnorna eller männen?”
———————–
Generellt är även jag emot generaliseringar som jag ex. försöker visa i inlägget om Strindberg. Men jag tror att benämningen ”feministteologi” har blivit olyckligt iom att det oftast används nedsättande från katolskt håll och har gjutits fast som en protesterande teologi istället som en kompletterande teologi. Eller tolkning av evangeliet om man så vill.
Därför anser jag det vara mkt konstruktivt att väcka denna generalisering av feministteologin genom att mynta begreppet maskulinitetsteologi. Därav ser man det löjliga i generaliseringar och kan gå vidare på ett bättre sätt.
Att skriva ””Teresa Berger, a feminist theology professor” skulle alltså diskutera med en ”XXXX, a maskulinist theology professor”
o om man började att titulera varandra så systematiskt får man väl
ändå hoppas att någon/några har i slutändan så mkt ödmjukhet och humor att det leder till ett befriande skratt.
Nä, Krister just att förtydliga denna av män framkomna rädsla för o generalisering av feministteologer så kan man ”break the spell”.
Agneta
Agneta,
Vi kanske har lite olika erfarenheter av huruvida katoliker, kristna, människor slänger sig med nedsättande, pejorativa tituleringar som ”feministteolog”. Jag har under ”tjugo år i katolska snackesvängen” inte stött på det särskilt ofta.Kan ju ha att göra med att män (och kvinnor) som jag haft dialog med i olika fora inte velat uttrycka sig så. Inte heller har jag stött på ”av män framkomna rädsla”, i alla fall inte mer än motsvarande för kvinnor. Allt grovt uttryckt nu, generaliserat av mig. Viktigast att du och jag verkar helt överens om att för grova generaliseringar mår bäst av att undvikas av oss alla, åtminstone vi Skribenter på denna blogg. Och befriande skratt vore bra skönt!
Krister
Anneli,
Du beskriver så bra vad kritiken mot biskopskonferensen/kommissionen främst är riktat mot.
Den Maria-artikel jag ville visa på var endast som ett exempel på Elizabeth Johnsons radikalitet
och mustighet om Maria. Jag minns några läsare tyckte att den var i radikalaste laget när Signum tog emot den från sin amerikanska systertidskrift America år 2000.
Krister
Krister, sorry jag vet inte riktigt vad du är ute efter…
”Katolska biskopar saknar förmåga att förstå kvinnligt tänkande om Gud”. Detta är rubriken på detta debattinlägg och jag tror att den sanning som ligger i denna rubrik är långt allvarligare än feministteologi visavi maskulinitetsteologi (jag vill inte överge ordet). Eller så är det pudelns kärna till detta positionskrig som även om du inte hört det i den katolska snackesvängen så tycks det mig som större delen av europas kristna har det.
Och det är inte konstigt att katolska biskopar saknar förmåga att förstå kvinnligt tänkande överlag. Det är män som för det mesta lever med män o om de möter kvinnor i kyrkan bär de rollen av en faderlig präst. Hur många äkta tillfällen finns det för dessa män att lära känna ett kvinnligt liv o tänkande på ett naturligt sätt bortom roller? Observera bortom rollspelet Faderpräst. De kan naturligtvis läsa romaner o helst då kvinnliga författare men det räcker inte och dessutom tror jag att prelater inte ofta läser kvinnliga författare av romaner. Jag kanske har fel. Kvinnliga teologer kan leva ett normalt kvinnoliv o dela sitt liv med en man o barn. Hon har alltså en naturlig möjlighet till att lära känna manligt tänkande och då enligt mig via män som lever med kvinnor/barn. Fast jag har aldrig gillat ordet ”feministeologi” men å andra sidan kan ordet vara nödvändigt under ett paradigmskifte (o därmed enligt mig även maskulinitetsteologi).
Jag ska inte generalisera men jag vill hellre inte hyckla när det gäller att RKK har väldigt många prelater som är homosexuella om än i celibatlöfte . Det har talats om upp till c:a 40 % vilket är mkt. Jag har själv stött på väldigt många prelater som på mig verkat vara klart homosexuella om ej utlevande. Inget fel med detta obs! så länge det inte blir en gruppering mot det kvinnliga. Dessutom är det viktigt att säga att homosexuella mkt väl kan förstå ett kvinnligt tänkande men i den katolska slutna manskulturen kan förutsättningarna bli sämre.
Många katoliker i synnerhet konvertiter är försynta nog att inte tala om detta.
Denna försynthet blir hindrande för en förnuftig förändring av en ojämnlik möjlighet att tjäna Gud. Gud kan kalla kvinnor till tjänst men når inte fram pga en gruppering av män som inte vet vad kvinna är.
Så Irenes rubrik är alldeles adekvat. Jag tror man ska sluta hymla om detta o se det för vad det är nämligen att katolska biskopar saknar förmåga att förstå kvinnligt tänkande. Med det tillägget för att utesluta generalisering att : Katolska biskopar saknar många gånger förutsättningar att förstå kvinnligt tänkande.
Därför behövs en kvinnlig Strindberg som Irene o andra… den förra kvinnan som tog i ton med samma mustiga språk var den heliga Birgitta.
Birgitta dessutom lät rösterna från ovan stå för generaliseringarna och det ………………….bar frukt.
Agneta
Agneta,
Jag håller med om att det finns en poäng i att lyfta fram att det vi kallar teologi i stor utsträckning är ”maskulinitetsteologi”. Att normen av någon anledning så länge varit mannen och att börja ifrågasätta det är konstruktivt tycker jag.
Anneli