LCWR:s öppningstalare Barbara Marx Hubbard har uppmärksammats i media, vilket diskuteras under ett annat ämne här.
Hon och mötesdeltagarna beskrivs i tämligen raljerande ordalag av journalisten Ann Carey i en artikel som t.ex. inte tar upp Hubbards hänvisningar till Jesus, utan fokuserar på detaljer som schalar. Att jämföra med NCR:s Joshua McElwees betydligt mer positiva inlägg om öppningstalet.
Riktigt illa till mods blir jag av en översatt notis från Kathnet på Signums webbsida där man bl.a. skriver att Barbara Marx Hubbard är av judisk bakgrund. Vän av ordning kan förstås invända man inte gör någon värdering genom det. Men varför nämner man det alls, i dessa tider när antisemitismen ökar på ett skrämmande sätt?
Jag frågar mig om vi inte ser ytterligare en avledningsmanöver av den typ som psykologen Kathy Galleher skrev om på NCR. Systrarna i LCWR har fått ett väldigt mycket större stöd än Troskongregationen föreställde sig när de startade angreppet på dem, vilket i sig enligt Galleher var tänkt att avleda uppmärksamheten från sexövergrepp och andra oegentligheter i Katolska kyrkan.
Det verkar onekligen som om man nu gör ytterligare ett försök att avleda uppmärksamheten den här gången från påhoppet på LCWR och vad det säger om Katolska kyrkan som institution. Frågan är om man kommer att lyckas eller om fler än jag är vaksamma?
Man får givetvis ha olika synpunkter på LCWR:s val av Barbara Marx Hubbard som inledningstalare. Det jag inte alls tycker om är när man som t.ex. Anne Carey främst ägnar sig åt antydningar och kritik av framtoning.
Jag har också tänkt på notisen på Signums webbsida som faktiskt är mest oroande av det jag läst hittills trots att den är kort.
Det är synd om fokus dras från huvudproblemet som är LCWR:s oerhört svåra sits efter Troskongregationens angrepp.
Men samtidigt bör man kanske ta upp smutskastningen som diskussionsteknik eftersom jag tycker att den förekommer alltför ofta i katolska sammanhang.
Jag har just läst en tänkvärd artikel om den tilltagande antisemitismen av rabbinen David Wolpe på Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/rabbi-david-wolpe/the-hate-that-does-not-die_b_1753901.html?utm_hp_ref=religion
Han tar bl.a. upp att man oftast inte öppet smutskastar judar, utan smyger in negativa omdömen. Och det här gäller förstås andra grupper, hans artikel inleds med våldsdådet mot Sikhernas tempel. Som avslutning skriver han: ”Of course, haters will always hide. Until they don’t have to. Then it is too late.”
Anneli
Anneli,
Hur hittar jag Signums notis? Jag hittar ej.
Jag är denna gång mer skeptisk till hypotesen ”avledande manöver”, vilken jag tyckte
stämde bra förra gången psykologen Kathy Galleher lade fram den.
Krister
Klicka på ordet notis, det är länken.
Anneli