Hur läroämbetet ska vara utformat ?
Detta är den yttersta frågan. Alla andra frågor är underordnade denna fråga.
Vad betyder uppenbarelsen för vår samtid ? Vilken auktoritet ska ha tolkningsföreträde att tala om detta för oss andra ?
Går det att svara FÖRUTSÄTTNINGSLÖST på denna fråga eller är svaret GIVET PÅ FÖRHAND och inte FÖRHANDLINGSBART ?
// Irène
PS Jag är idel öra. Tystnad från yttre världen kommer jag att tolka som att svaret är det sistnämnda alternativet.
”Hur läroämbetet ska vara utformat ? Detta är den yttersta frågan. Alla andra frågor är underordnade denna fråga.”
Nja, den här bloggen fokuserar nästan bara på denna fråga och dess sidoskott, något generaliserad: var på en skala helt dogmatiskt – helt flummigt ska man placera sig, vilka grundelement i tron anser man vara ”icke förhandlingsbara”. Känner själv att tron är en ständig kamp mellan dessa diken på en gammaldags väg som med sin krökta yta lutar åt båda diken, så man lätt hamnar där om man inte styr emot aktivt hela tiden. jag försöker hålla mig i mitten, hoppandes på hjälp ”senkrecht von oben” à là Karl Barth.
För mig är detta trots allt en ”Nebenkriegsschauplatz”, min huvudsakliga energi både i min profession och på fritiden fokuserar jag som beskrivet i min ledare i Amos/Järfälla 4/2012 på s. 2: http://amosmagasin.se/jarfalla/ !
Thorsten
Jag har inte ställt min fråga i relation till klimat-och miljöfrågor.
Jag tappar respekt för dig genom detta ditt inlägg.
// Irène
Jaha, jag ville bara ge uttryck åt min frustration att diskussionen här hela tiden snurrar i samma banor. Överraska mig!
Thorsten
När jag väl har tappat respekten för en person brukar jag undvika ytterligare samtal.
// Irène
OK, då tackar jag för mig på den här bloggen.
Vänner,
Frågan tycks formulerad före hermeneutiken medan svaret måste levereras efter. Det är en komplikation.
Min utgångspunkt är att varje sanning är någons sanning, formulerad i ett specifikt språkligt, vetenskapligt, socialt och historiskt sammanhang.
Detta gäller även Katolska kyrkans läroämbete och dess företrädare. Ingen dogm fungerar utanför sitt sammanhang.
Därmed skulle jag inte säga att trons elementa är förhandlingsbara. Snarare att de kan beskrivas i olika sammanhang.
”Motsatsen till en sann utsaga är en falsk utsaga, men motsatsen till en djup sanning kan vara en annan djup sanning.” (Niels Bohr) 🙂
Observera KAN! Allt som sägs är inte lika meningsfullt.
Ett läroämbete måste först och främst ta hänsyn till och utgå från trons ovisshet och mångfald. Att inte göra det är att försöka ta kontroll över Gud, vilket naturligtvis är dömt att misslyckas.
Gert
Jag håller inte med om att läroämbete är den yttersta frågan. Det hör till avdelningen religion som kan vara ett sätt att hitta strukturer för att uttrycka en gemensam tro. Viktigare än så är religionen inte och den har i mina ögon inget egenvärde. Hjälper den inte människor att växa i sin tro och komma närmare Gud, är det bättre utan.
Anneli
”Hur läroämbetet ska vara utformat ? Detta är den yttersta frågan. Alla andra frågor är underordnade denna fråga.”
Nja, den här bloggen fokuserar nästan bara på denna fråga och dess sidoskott, något generaliserad: var på en skala helt dogmatiskt – helt flummigt ska man placera sig, vilka grundelement i tron anser man vara ”icke förhandlingsbara”. Känner själv att tron är en ständig kamp mellan dessa diken på en gammaldags väg som med sin krökta yta lutar åt båda diken, så man lätt hamnar där om man inte styr emot aktivt hela tiden. jag försöker hålla mig i mitten, hoppandes på hjälp ”senkrecht von oben” à là Karl Barth.
För mig är detta trots allt en ”Nebenkriegsschauplatz”, min huvudsakliga energi både i min profession och på fritiden fokuserar jag som beskrivet i min ledare i Amos/Järfälla 4/2012 på s. 2: http://amosmagasin.se/jarfalla/ !
Thorsten
Jag har inte ställt min fråga i relation till klimat-och miljöfrågor.
Jag tappar respekt för dig genom detta ditt inlägg.
// Irène
Jaha, jag ville bara ge uttryck åt min frustration att diskussionen här hela tiden snurrar i samma banor. Överraska mig!
Thorsten
När jag väl har tappat respekten för en person brukar jag undvika ytterligare samtal.
// Irène
OK, då tackar jag för mig på den här bloggen.
Vänner,
Frågan tycks formulerad före hermeneutiken medan svaret måste levereras efter. Det är en komplikation.
Min utgångspunkt är att varje sanning är någons sanning, formulerad i ett specifikt språkligt, vetenskapligt, socialt och historiskt sammanhang.
Detta gäller även Katolska kyrkans läroämbete och dess företrädare. Ingen dogm fungerar utanför sitt sammanhang.
Därmed skulle jag inte säga att trons elementa är förhandlingsbara. Snarare att de kan beskrivas i olika sammanhang.
”Motsatsen till en sann utsaga är en falsk utsaga, men motsatsen till en djup sanning kan vara en annan djup sanning.” (Niels Bohr) 🙂
Observera KAN! Allt som sägs är inte lika meningsfullt.
Ett läroämbete måste först och främst ta hänsyn till och utgå från trons ovisshet och mångfald. Att inte göra det är att försöka ta kontroll över Gud, vilket naturligtvis är dömt att misslyckas.
Gert
Jag håller inte med om att läroämbete är den yttersta frågan. Det hör till avdelningen religion som kan vara ett sätt att hitta strukturer för att uttrycka en gemensam tro. Viktigare än så är religionen inte och den har i mina ögon inget egenvärde. Hjälper den inte människor att växa i sin tro och komma närmare Gud, är det bättre utan.
Anneli