Dagen efter den sensationella kyrkohistoriska nyheten, att en påve abdikerar från sitt ämbete, skriver Gert Gelotte i GP
”Påven Benedictus XVI:s beslut att avgå var det klokaste och modigaste han gjort under nästan åtta år på påvestolen. Samtidigt som katolska kyrkans inre kris tilltagit har Benedictus konsekvent vägrat att ens diskutera reformer. Hans pontifikat har varit ett flyktförsök till det förflutna. Symptomatiskt är att han tillkännagav sitt beslut på latin.”
”Benedictus efterträdare, vem det än blir, tvingas hantera reformkraven eller riskera att förlora kontrollen.”
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.1300317-gert-gelotte-klokt-av-benedictus
// Irène
Vänner,
Den mest intressanta frågan nu är kanske inte vem som efterträder Benedictus. Vem det än blir torde han vara konservativ.
Frågan är i stället hur klarsynt denne blivande konservative påve kan tänkas bli.
Om han inser att reformbehovet är så stort att han måste hantera det.
Om han inser att fortsatt vägran kan leda till allt större och mer omfattande spontana reformer oavsett vad Rom och påven tycker.
Eller för att använda en metafor. Vill den blivande påven resa med på tåget eller föredrar han att stanna kvar på stationen?
Stannar näste påve på stationen tror jag inte vi står inför en ny reformation. Snarare kommer likgiltigheten för vad påven anser att tillta och och få praktiska konsekvenser.
Vad tror ni?
Gert
Gert,
Jag tror att det som är realistiskt att hoppas på är att Vatikanen får en ordentlig chef, om du förstår vad jag menar. Om jag uppfattat situationen där rätt är det lika kaotiskt, som vilken arbetsplats som helst utan en fungerande chef och lika oharmoniskt. Något som sedan spridit sig genom hela kyrkans hierarki, en negativ variant av liknelsen om kvinnan som arbetar in mjöl i degen.
Kanske är det vad påven själv känner och drar konsekvenserna av vilket hedrar honom.
Nej, jag tror inte heller på en ny reformation utan liksom du på att människor lämnar Katolska kyrkan om de inte upplever den som relevant.
Anneli
Anneli,
många har lämnat kyrkan och många kommer att göra det. Men jag tror också vi får se spontana reformer. Fler kvinnor som låter prästviga sig oavsett vad Rom anser. Församlingar som vägrar låta sig nedläggas och i stället fortsätter mer eller mindre på egen hand.
Gert
Lästips från America:
A Final Act of Papal Teaching
Gert,
Visst kan vi hoppas på att katoliker tar egna initiativ. Ytterligare en kvinna prästvigdes för några dagar sedan i Toledo. http://www.toledoblade.com/Religion/2013/02/09/Womenpriests-set-to-ordain-Roman-Catholic-from-Toledo.html
I artikeln beskrivs diakonen Beverly Bingles väg till prästämbetet och vad hon ska arbeta med efter prästvigningen. Där framkommer också att hon har haft ett stort stöd från sin församling. Så det är kanske spridda reformationer i mindre format vi får se till att börja med.
Krister,
Vill du locka någon att följa dina lästips så bör du ta dig tid att skriva lite kort om varför du tycker att man ska läsa artikeln eller bloggen.
Anneli
Anneli,
Det kan man tycka olika om, jag tror artikeln och dess kommentarer talar bäst för sig själva.
Och att du gav mig tillfället att på detta sätt göra ytterligare reklam.
Och locka till läsning!
Krister
Krister,
Det var bara ett gott råd, vill du inte följa det är det din sak. Jag följer nästan aldrig länkar utan presentation och jag tror inte att jag är ensam om det.
Anneli
Anneli,
Jag tycker inte att det var ett bra råd; jag har på grund av min nyfikenhet idag följt flera
länkar utan förhandspresentation, utan beroende på den context i vilken de står,
som borgat för kvalité.
Krister
PS Jag tror på värdet av att läsaren får göra egen bedömning och dra sina egna slutsatser; utifrån tilltron att jag inte skickar ut ”dynga”.
Jag jobbar ju på att lämna och nu får jag hjälp med det.
Men var och en får ju fatta sina beslut.
En del trivs väl antagligen i en kyrka som inte är relevant eller intresserad av tidens
frågor.
Andra upplever att det finns tusen skäl-framför allt tusen skäl att befrämja det andliga
livet för sig själv och i någon gemenskap.
Vill man en fördjupning så är det svårt att låta bli att komma på kant med hierarkin.
Man får hitta sin egen kant!