”Thomas Idergard, andra från vänster i abortdebatt i Almedalen. Foto: Jacob Zetterman”
Thomas Idergard
Platsen är Krukmakarens Hus i Visby under Almedalsveckan 2015 där jag som katolik lyssnar till dig som talesperson för katolska kyrkan när du deltar i panelsamtalet ”Nollvision för aborter?” i samarrangemang (G) som i Gud av Dagen, Frälsningsarmen och Pingstkyrkan. Övriga paneldeltagare är Carina Ohlsson (ordförande i S-kvinnor), Mikael Oscarsson (riksdagsledamot KD), Kristina Ljungros (ordförande i RFSU), Malin Schelin (Ja till livet) och Anna Starbrink (landstingsråd FP).
Arrangörerna utlovade ”Ett försök till ett sansat samtal i en laddad fråga. Vi resonerar om konkreta möjliga vägar till minskat antal aborter.” Vilka ”konkreta möjliga vägar” skulle du som katolsk representant bidra med ? Jo ”obligatorisk fosterdiagnostik för abortsökande kvinnor.” I övrigt använde du din beskärda debattid till att ömsom ondgöra dig över Sveriges höga aborttal och raljerande förkunna ”I ett land där det strösslas med kondomer kan det inte vara bristen på preventivmedel som är problemet” och ömsom upprepa ”livet börjar vid konceptionen” och ”abort är att utsläcka liv”.
I högt och hätskt tonläge gav du intryck av att sitta inne med självklart tolkningsföreträde bland övriga paneldeltagare.
Jag menar att du åsidosatte 3 saker.
1. När liver börjar i mänsklig bemärkelse – närmare bestämt vad som anses som juridiskt skyddsvärt mänskligt liv – därom råder skilda meningar.
2. Abort är en tvärvetenskaplig fråga dvs den skär genom såväl etik, medicin, religion och juridik dvs det räcker inte med etisk-filosofiska resonemang om syftet är nollvision för aborter.
3. Det finns alternativa katolska uppfattningar om tingens katolska ordning än dem du företräder.
”Catholics for choice” http://www.catholicsforchoice.org/topics/abortion/default.asp är en inomkatolsk organisation som representerar kanske majoriteten av västvärldens katoliker som inte håller med katolska kyrkans katekes i frågor som rör sex, äktenskap, familj, skilsmässa, artificiella preventivmedel och abort. ”Catholics for choice ” tolkar katolska kyrkans lära om samvetsfrihet som varje individs rättighet att följa sitt eget samvete och att respektera den andres rätt att göra detsamma.
Panelen informerade att aborttalen för unga kvinnor halverats på 3 år i Norrbotten sedan Landstinget 2012 infört kostnadsfria preventivmedel för unga kvinnor upp till 26 års ålder. Jag hörde inte flasklock från din sida men talande tystnad.
Risken att hamna i en offentlig diskussion om katolskt preventivmedelsförbud är något varje katolsk företrädare i Sverige frenetiskt försöker undvika. Ja inte bara i Sverige. I USA avslöjade sig katolska biskopars beröringsskräck med preventivmedelsfrågan genom protesten från USA biskopskonferens mot president Obamas sjukförsäkringsreform som inkluderade preventivmedel. Biskoparna hävdade att sjukvårdsreformen strider mot konstitutionens religionfrihet istället för att hävda att katolskt preventivmedelsförbud strider mot sunda förnuftet.
Jag menar att det är ytterligare 5 saker en katolsk debattör i abortfrågan inte får glömma.
1.Aborter har aldrig gått att lagstifta bort.
2.Katoliker i fertil ålder vill kunna ha sex utan att få barn precis på samma sätt som icke-katoliker och sunda förnuftet säger att om en kvinna till varje pris vill undvika abort så ska hon till varje pris undvika att bli gravid med den metod hon finner bäst.
3. Idag vet vi att något befruktningsögonblick inte existerar och att distinktionen mellan vad som betraktas som preventiva åtgärder och abort är en samhällelig definitionsfråga.
4. Heliga Stolen utnyttjar sin privilegierade observatörstatus inom FN till att motarbeta kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa i vilken ingår tillgång till valfria preventivmedel och laglig möjlighet till abort.
5. Att plädera för laglig möjlighet till abort är inte synonymt med att plädera för abort.
Mvh
Irène Nordgren
Leg psykoterapeut
*************************************************************************************************************
En något förkortad version av det öppna brevet publiceras i dagens DAGEN under rubrik
Katoliker är inte eniga i abortfrågan
Jag fick en kort pratstund med Thomas Idergard efter debatten då jag bla ställde frågan vilket land i världen han personligen skulle vilja framhålla ur lagstiftningssynpunkt när det gäller aborter.
Detta med tanke på att Thomas Idergard under panelsamtalet på inledningsfrågan om Sverige har för många aborter svarat ”Varje abort är en abort för mycket” och inte nappat på ordförande i RFSU utmärkta svar att frågan ”Nollvision för aborter? ” borde omformuleras till ”Nollvision för oönskade graviditeter?”
På min fråga svarade Thomas Idergard ”Jag har inte studerat alla länders abortlagstiftning ”.
// Irène
PS Thomas Idergard intervjuas i Gomorron Sverige under Almedalsveckan
Lyssna här
http://www.svtplay.se/klipp/3066125/idergard-tillbaka-i-almedalen
Relaterade artiklar
”Känslosamt när abort diskuterades i Almedalen” skriver DAGEN
http://www.dagen.se/abort-%C3%A4r-ett-%C3%A4mne-som-ber%C3%B6r-p%C3%A5-djupet-1.372221
”ALMEDALEN2015: Vild debatt om den svenska abortlagen”
Under publikutfrågningen tog jag upp professor Staffan Bergströms artikel från 2010 om livets början och befruktningsögonblicket som inte existerar. Det avfärdade Thomas Idergard med orden att jag ”var känd att gå emot kyrkans lära.”
Ska bli intressant om Thomas Idergard tänker besvara mitt öppna brev.
Ska mina synpunkter få stå oemotsagda eller ska jag få svar på tal ? Kommer Thomas Idergard låtsas som det regnar ?
Får jag svar på tal så får jag ju också uppmärksamhet och om det är något som ska undvikas till varje pris från katolskt mediehåll (typ Signum och Katolskt Magasin) så är det att INTE ge mig och mina synpunkter uppmärksamhet.
Pest eller kolera ?
// Irène
PS Biskop Anders har i samband med Charlie Hebdo hyllat yttrandefriheten ……..underförstått men helst inte inomkatolskt.
Bra Irene,
Det är dessutom mycket diskutabelt att hävda att du går emot kyrkans lära. Kyrkans lära vilar på den judiske Jesus lära och så länge som katoliker i USA är för dödsstraff så går de emot Jesu lära liksom pedofiler som skyddas av kyrkan. Flera miljoner katoliker går emot kyrkans lära med andra ord och pläderar för mord. Även det en typ av aborterande av människoliv och i detta fall verifierat liv dvs den dödsdömde.
Hela resonemanget med att du går emot kyrkans lära är obildat. Det är en slogan som är lättköpt. Inte undra på att man fegar ur.
Å andra sidan är väl denne Idegard nyförälskad i sitt nya tillstånd som katolik och blir mycket tillfredställd av manlig uppmärksamhet från potenta katolska ledare. Det känns igen, inget nytt under den solen.
Det är så den mänskliga naturen ofta fungerar. Den fria tanken is skin deep när man gör vinster i den egna beundrarskaran.
Jag är som du vet emot abort men definitivt inte när moderns liv är i fara eller om en kvinna blivit våldtagen. Kyrkan består av väldigt många passivt homosexuella präster o munkar o det är möjligen dessa som styr diskussionen, eller leder den. Jag har absolut inget emot homosexuella men jag börjar bli förbaskat trött på att de för talan utifrån sina paradisiska hemvister i en patriarkalisk kyrka emedan kvinnor inte ens får bli diakoner. Det bör sägas. Det sägs sällan för att det är så politiskt korrekt att inte uttala sig emot sexuella läggningar. Men faktum är: styr dessa nästan 60% homosexuella ordensmän kyrkan?
Om så är fallet …inte fasen kommer en förnuftig syn på abort fram då. Vad bryr de sig om kvinnors utsatthet?
Agneta
Bra Irene tycker jag också. Jag tycker också det är intressant att ställa den officiella katolska synen på abort mot synen på militärt våld. I båda fallen handlar det ju om brott mot ”respekten för det mänskliga livet från konceptionen till den naturliga döden”. Varför är kyrkan inte radikalpacifist (både JPII, BXVI o Franciscus har bekräftat det som också framgår av Gaudium et Späs, dvs att kyrkan inte är pacifistisk, även om den ogillar våld).
När det gäller abort intar RKK vad man skulle kunna kalla en kantiansk pliktetisk position: följ principen, ignorera konsekvenserna. När det gäller militärt våld är positionen konsekvensetisk: vad blir följderna om jag handlar enligt A resp B? vad är det mindre onda?
Jag tror förklaringen är enkel. RKK och påvedömet var i århundraden en politisk aktör på den europeiska arenan. Man hade flottor och arméer, man förde krig. Man accepterade att den jordiska världen är moraliskt imperfekt och jordelivet tragiskt. Empirin har modifierat principen.
När det gäller aborter har kyrkohierarkin av naturliga skäl ett betydligt längre avstånd till empirin. Bl a av det skälet har principen kunnat förbli kategorisk.
Jag har många gånger i samtal med katolska företrädare påpekat att det faktum att människolivet rymmer tragik och konflikter där moraliska värdeförluster är oundvikliga gäller inte bara i politiska sammanhang (ex Franciscus’ medgivande att militära medel kan behövas f a möta IS), utan också på individplanet, för kvinnor som väljer abort.
Rätt ofta svarar man då att kyrkan erkänner rätten till självförsvar, men att det oskyldiga ofödda barnet inte är en angripare. Jämförelsen skulle alltså vara ogiltig. En enskild soldat som ”väljer” att delta i ett angreppskrig påtar sig, säger man, ett moraliskt ansvar för sin handling och därmed också risken att dödas av den som försvarar sig.
Jag har då påpekat att det långtifrån alltid är så att en enskild soldat kan välja. I Saddam Husseins (och hans likars) armé t ex blev du skjuten rakt av om du flydde fr slagfältet. Kan man i sådana lägen tala om ett frivilligt val? Borde man inte i konsekvensens namn fördöma krig mot diktaturer som tvingar unga män att delta i krig?
Det blir ju till slut absurt. Poängen, min i alla fall, är inte att den radikalpacifistiska positionen är den rätta. Det finns lägen då militärt våld är det mindre onda. Poängen är att samma sak gäller beträffande abort.
En del av dem jag talat med i Rom har faktiskt erkänt att det ligger något i det. Med kvinnor i icke underordnade positioner i kyrkan skulle inställningen långsamt förändras. Vetenskapens insikt om att avlelseögonblicket inte är så lätt att framställa skulle kunna vara en grund. Det finns också intressanta saker att upptäcka i den katolska traditionen. Enligt Tina Beattie fördömde den tidiga (medeltida?) kyrkan inte tidiga aborter. Barnet ansågs ha fått en själ när fostret började sparka.
Här finns mycket att tala med Thomas Idergard m fl om.
Sommarhälsningar,
Ulla
PS. Intressant att det vid Andra Vatikankonciliet var de ”konservativa”, som Ottaviani, som pläderade för totalt fördömande av krig i debatten om det som blev Gaudium et Spes. Ratzinger hörde till de pragmatiska – steg för steg, stärka folkrätten, nedrustningsförhandlingar etc. Låter riktigt svenskt!