Tvärkyrkliga förbindelser mellan kyrkliga företrädare som är mot kvinnliga präster och homosexuellas likaberättigande kallas gärna ”klassisk kristendom ” eller ”traditionalism.”
Inom anglikansk kristendom återfinns sådan ”klassisism” inom rörelsen Forward in Faith (FiF).
”Forward in Faith (FiF) is a movement operating in a number of provinces of the Anglican Communion. It represents a traditionalist strand of Anglo-Catholicism and is characterised by its opposition to the ordination of women to the priesthood and episcopate and, more recently, to more liberal Anglican views of homosexuality.”
http://en.wikipedia.org/wiki/Forward_in_Faith
Vår ekumeniskt sinnade påve skräddarsyr gärna lösningar när det gäller gemenskap mellan likasinnade dvs de som tycker likadant som påven i samtidens avgörande teologiska frågor dvs i frågor som rör kvinnliga präster och homosexuella dvs ”traditionalister”.
”Personalordinariat” heter den specialkonstruktion som möjliggjort att anglikanska gifta ”Forward in Faith” biskopar kunnat ta med sig sina fruar och församlingar in under påvens katolska jurisdiktion.
http://www.katolskakyrkan.se/1/10.0.1.0/200/Apostolisk%20konstitution%20-%20Anglikaner.pdf
National Catholic Reporter skriver
”Like most of the incomers, Burnham is a former member of Forward in Faith, the majority movement for Anglo-Catholics who fear that the Church of England has lost its hold on church order. At its head has been Bishop John Broadhurst, also now one of the ordinariate’s leaders. The precipitating factor causing these Anglicans to go into what has been almost an internal schism was the 1993 decision of the Church of England’s General Synod to approve the ordination of women priests. For Forward in Faith, the impending inevitable further move toward the ordination of women bishops threatens to sever the link with the apostolic succession that the Church of England has previously claimed.”
http://ncronline.org/news/global/thousand-anglican-converts-ordinariate-gets-going
Allt är relativt. Att ta emot gifta anglikanska biskopar kan visserligen kännas hotfullt för påven – som så envist hyllar obligatoriskt celibat för de sina – men det är ingenting mot vad skräckscenariot med kvinnliga präster och erkännandet av homosexuellas likaberättigande skulle innebära.
Säkraste sättet att gardera sig är tvärkyrkliga förbindelser som också innebär att ”katolsk identitet ” stärks kvantitetsmässigt.
Detta ”ekumeniska” fenomen påträffas även i Sverige där ”klassiskt kristna” katoliker med biskop Anders i spetsen dras till ”klassiskt kristna ” inom Pingst och Livets Ord.
// Irène
PS ”Ekumenik (grek. oikoumenikos ”som rör den bebodda världen”, ”världsvid”), är en benämning för kristna enhetssträvanden.”
Synd att katolska ”enhetssträvanden ” bara rör partiella delar av kristenheten.
Detta trots att katolska ”enhetssträvanden ” numera slutat haka upp sig på forna tiders stridsämnen som apostolisk succession, påvens primat, sakrament och jungfru Maria.
Nu ligger fokus på kvinnliga präster och homosexualitet. Påvens syn på dessa spörsmål är SANNING och utgör själva KÄRNAN i ”katolsk identitet.” Avvikande uppfattning INOM och UTOM katolska kyrkan kallas för ”relativismens diktatur.”
Benedikt XVI – sanningens självutnämnde apostel – säger i intervjuboken Världens Ljus kapitel 5 ”Relativismens diktatur”
”När man i icke-diskrimineringens namn vill tvinga den Katolska Kyrkan att ändra sin inställning till homosexualiteten eller till prästvigning av kvinnor, då betyder det att hon inte mer får leva efter sin egen identitet.”
http://www.catholica.se/Bokbilder/VarldensLjusKapitel-stor.pdf
I Sverige representeras den ”objektiva sanningen” dvs ”klassisk kristendom” eller
”traditionalism ” tex av Bengt Malmgren i hans blogg eller av Katolsk Observatör.
Bengt Malmgren är alltid lika lyrisk när det gäller att beskriva sina tvärkyrkliga förbindelser med den ”objektiva sanningens” olika företrädare. Särskilt med Ulf Ekman.
http://katolsktfonster.se/forum/blogs/bengts_blogg/archive/2011/05/31/l-228-ro-228-mbetet-och-relativismens-diktatur.aspx
// Irène
PS Eftersom kvinnor inte är så objektiva som män så syns de heller inte till så mycket när objektiva beslut ska tas.
För att minimera ”relativismens diktatur” inom katolska kyrkan så kan man säga att kvinnor överhuvudtaget inte syns till i beslutsfattande positioner nu när ordningen åter är återställd inom Caritas Internationalis.
Att katolska kyrkan sitter inne med den absoluta SANNINGEN beror just på att kvinnor där inte tillåts bre ut sig på beslutsfattande nivåer.
Irène,
”Relativismens diktatur” är en formulering som stämmer till eftertanke. Kan motsatsen möjligen vara ”Fundamentalismens demokrati”?
Bättre sagt: ”Strunt är strunt och snus är snus om än i gyllne dosor”.
Gert
Egentligen vill jag bara skaka på huvudet, men det går inte fram något vidare på en blogg, så jag får väl försöka med ord i stället.
Det kan rimligtvis inte vara så att sex och kvinnliga prästers vara eller inte vara är så centrala i den kristna tron i allmänhet och i Katolska kyrkan i synnerhet att det är avgörande för vilken kontakt man har med andra samfund?!
Med tanke på vad kyrkans ledare lägger tonvikten på skulle man kunna tro att Trosbekännelsen börjar med: Jag tror inte på kvinnliga präster, jag tror inte heller på att människor ska följa sin sexuella läggning. Men så är det inte så vitt jag vet
/Anneli
Anneli!
Jag skakar också på huvudet. Givetvis är inte synen på kvinnliga präster och homosexualitet det väsentliga för ekumeniken. Det är Irènes högst privata tolkning.
När det gäller alla människors lika värde och att inte diskriminera någon finns en samsyn inom hela kristenheten.
Ja Bengt, du har rätt.
Så länge som kvinnor inte får vara delaktiga i Magisteriets utformning, inte får bli präster och överhuvudtaget inte släpps fram i beslutsfattande positioner inom katolska kyrkan och så länge som katolska homosexuella inte tillåts att med kyrkans välsignelse få ha sex så är min ”HÖGST PRIVATA TOLKNING” att katolska kyrkan inte lever upp till den universella kristna doktrinen om alla människors lika värde.
Men till min glädje så delar jag min ”högst privata tolkning” med tex alla de ca 70. 000 som skrivit under teologernas Memorandum och som du och hela det officiella Stiftet mer eller mindre ignorerat.
Du har på din blogg uttryckt att jag är ”naiv” som tycker att alla kristna redan idag borde dela nattvardsbord.
På det vill jag svara att jag i så fall – i just detta sammanhang – hellre är ”naiv” än okristet diskriminerande.
// Irène
PS Min ”högst privata tolkning” är att högste chefen för katolska kyrkans ”Råd för främjande av enhet ” Kurt Koch är klar som korvspad i sitt budskap när han svarar ”JA” på frågan
”Det är alltså i fråga om de etiska ämnena som skillnaderna består, inte i fråga om teologin och trosläran?”
http://www.katolskvision.se/blog/?p=957
Ytterligere en ”högst privat tolkning.” Vatikanen är en HYCKLANDE institution.
Vatikanen LÄR att alla människor har lika värde SAMTIDIGT som kvinnor och homosexuella diskrimineras.
Vatikanen predikar SUBSIDIARITET för omvärlden SAMTIDIGT som ROM kräver att få FJÄRRSTYRA hela den universella kyrkan.
Vatikanen predikar SAMVETETS ÖVERHÖGHET SAMTIDIGT som katoliker exkommuniceras som i handling lyder sitt samvete.
Nonsensdiskursen kring diskriminering som något principiellt fel – det nog där som skon klämmer. Ger man sig in i den där absurda leken, slutar det med verklighetsförnekelse. Verklighetens olika delar är inte lika, likvärdiga och utbytbara. Tvärtom är skillnader, olikheter, avgränsningar och hierarkier uppenbara och väsentliga delar av verkligheten.
Nej, Bengt, den samsyn du åberopar finns inte. Och tur är det. Däremot finns det gott om förvirrade kristna som (mer eller mindre) anammat kulturmarxismen och sedan tolkat om kristendomen i dess ljus. Vilket är tragiskt. Och skadar kyrkan.
Bengt,
Du har mer kontakt med katolska ledare än jag har. Jag kan bara gå efter det som sägs i det offentliga rummet och då får man onekligen intrycket av att kvinnoprästmotståndet och frågor som rör sex är det som avgör hur kontakterna mellan Katolska kyrkan och andra samfund ser ut.
Det skulle glädja mig om du har rätt, men samtidigt ännu mer förbryllad. Jag är knappast den enda katoliken som med allt större förvåning ser biskop Anders närma sig Livets Ord och Pingstkyrkan allt mer.
Om orsaken inte är det gemensamma motståndet mot kvinnliga präster och homosexuellas rätt att vara sig själva, vad är det då???
/Anneli
Bengt,
du skriver: ”När det gäller alla människors lika värde och att inte diskriminera någon finns en samsyn inom hela kristenheten.”
Det har du skrivit och sagt många gånger vilket får mig att fundera allt mera över hur människor kan leva i parallella verkligheter. För mig är det uppenbart att någon sådan samsyn inte existerar.
Jag förstår inte hur du kan komma fram till att begränsningen av kvinnors möjligheter i kyrkan, jämfört med mäns möjligheter, inte är diskriminering.
Gert
Katolska kyrkan har samma problem som samhället i övrigt med könsdiskriminering, men det faktum i sig att kvinnor inte får bli präster är inte diskriminerande. Det är ingen mänsklig rättighet att få bli präst.
På samma sätt: Det är ingen mänsklig rättighet för två människor i vilka konstellationer som helst att ingå äktenskap. Därför innebär inte det faktum i sig att äktenskapet betraktas som ett förbund mellan man och kvinna att homosexuella diskrimineras.
Detta har vi diskuterat tidigare, vi kan bara konstatera att vi ser olika på detta.
Bengt
”Katolska kyrkan har samma problem som samhället i övrigt med könsdiskriminering”
Svepande generaliseringar leder aldrig särskilt långt.
”Könsdiskriminering i samhället” ser mycket olika ut beroende på var i världen du riktar strålkastarljuset.
Ju mer ”katolskt” ett land definieras desto större könsdiskriminering och vice versa. Titta på Malta där det tex knappt finns behov av dagis.
Ju mer mer sekulärt ett land definieras desto mindre könsdiskriminering. Titta på Sverige, kanske världens mest jämställda land även om det fortfarande även här finns att göra på jämställdhetens område.
Ju mer katolskt land desto mindre lagmässigt skydd finns för kvinnor och barn som följaktligen män kan misshandla och sexuellt förgripa sig på.
”Det är ingen mänsklig rättighet för två människor i vilka konstellationer som helst att ingå äktenskap. ”
Det är mig veterligen inte heller någon som här pläderat för detta.
Det är frågan om att katolska kyrkan dömer en grupp människor till livslångt obligatoriskt celibat. Homosexuella människor ges inget val i livet i motsats till heterosexuella.
Det går inte att sjunga bort kyrkliga orättvisor på karismatiska möten som du gärna propagerar för på din blogg.
Men vi är olika känsliga för orättvisor. Jag inser att inomkatolska orättvisor inte tycks vara något som bekommer eller stör varken dig eller andra katolska män i Stockholms katolska Stift.
Gert och Samuel här på bloggen tycks vara undantagen som bekräftar regeln om mäns trosuppfattning att Gud skapat över- och underordning mellan män och kvinnor.
Ja ”vi ser olika på detta”.
// Irène
Bengt,
Jag förmodar att du resonerar som så att eftersom kvinnor inte får bli präster i Katolska kyrkan så är de som inte ens kan få sin kallelse prövad inte diskriminerade.
För hundra år sedan hade du kanske sagt eftersom kvinnor inte får rösta kan man inte säga att de blir diskriminerade för att de inte får rösta.
Det märkliga är att så fort man kommer över en sådan gräns verkar det konstigt att den någonsin funnits. Ingen skulle väl idag ifrågasätta kvinnors rösträtt, men det är inte ens hundra år sedan den infördes.
Likadant var det med kvinnors rätt till att studera på universitet osv.
Du skriver att det inte är en mänsklig rättighet att få bli präst. Förvisso inte, men är det en mänsklig rättighet att sätta sig i Guds ställe och bestämma vilka som får vara kallade? Jag skulle inte tro det!
/Anneli
När jag skriver om rösträtt för kvinnor och rätt att studera vid universitet talar jag förstås om Sverige. På andra håll i världen ser det sämre ut med kvinnors rättigheter och som Irène skriver gäller det inte minst i länder där Katolska kyrkan är dominerande.
/Anneli
Anneli!
Rösträtt är något som gäller alla, lika för alla. Att frånkänna en grupp rösträtt är klart diskriminering.
Nej, det är inte en mänsklig rättighet att sätta sig i Guds ställe och bestämma… Alla tjänster i kyrkan är en kallelse till just tjänst, tjänande, inte att härska.
Bengt,
Jag väntar på ditt svar.
Fernando!
Vad skall jag svara på? Jag håller i princip med dig.
Att det finns konsensus inom kristendomen om människosynen grundar jag på grundläggande kristen antropologi:
1. Gud skapade människan till sin avbild, till man och kvinna. (1 Mos 1:27))
2. Vi har alla syndat och gått miste om härligheten från Gud (Rom 3:23)
2. Guds kärlek till varje människa. Frälsningen erbjuds åt alla. (Joh 3.16)
Därvid är alla fundamentalt likvärdiga. Här är inte kvinna eller man, jude eller grek, slav eller fri..
Katolska kyrkans sociallära grundar sig på denna antropologi.
Därför är de fel ute som idag närmast beskyller kyrkan för att vara omoralisk när hon försvarar grundläggande värden som rätten till liv och äktenskapets komplementaritet.
Men jag utgår från att kyrkans kritiker också är för alla människors lika värde, därför säger jag att det finns konsensus om detta.
Att det finns ”skillnader, olikheter, avgränsningar och hierarkier” är självklart, som jag också påpekar i mitt svar till Gert. Vi är alla unika, har fått olika gåvor antingen genom födseln eller genom de tjänster vi kallats in i. Jag håller med dig om att förvirring uppstår när man blandar ihop detta med alla människors grundläggande värde och likvärdighet.
Bengt,
på en punkt är vi ense. Det är ingen mänsklig rättighet att bli katolsk präst. Det kan man säga om alla yrken. Det är exempelvis ingen mänsklig rättighet att bli läkare. Länge uteslöts kvinnor från läkaryrket. Det ansågs, som de flesta andra yrken, olämpligt för kvinnor. Jag är ”bara” 61 år gammal, men minns den första kvinna som tilläts disputera för medicine doktorsgraden i Sverige – Nanna Schwartz.
Förbudet för kvinnor att bli präster bygger på ett apartheidresonemang. Kvinnor påstås ha samma rättigheter som män, men parallellt i olika roller. Så försvarades apartheidförtrycket i det vita Sydafrika och förtrycket av afroamerikaner i den amerikanska södern.
Människors lika värde är människors lika värde. Alla undantag från detta innebär att alla människor inte längre har samma värde.
Gert Gelotte