Vi tar det från början.
Helena D’Arcy refuserar vårt debattinlägg som replik på Bengt Malmberg med orden
Hej Kerstin och Irene!
Tack för er replik.
Vi kommer inte att ta in den i Km, eftersom ni i texten anklagar två enskilda individer, diakon Göran F. och fader Michael Schneider. Individuella anklagelser på detta sätt är mig helt främmande att publicera i Km. Man kan så klart tycka väldigt mycket om diakon Görans skrifter, översättningar och dito om fader Michael, men att peka ut enskilda personer på detta sätt hör inte hemma i Km.
Jag tycker inte heller att fraser som ”kyrkans hyckleri” hör hemma i en sansad debatt.
Dessutom är denna fras ”Låt oss inte glömma att även det civila samhället suttit fast i föreställningar om homosexualitet som både kriminellt och som psykisk sjukdom” totalt vilseledande, eftersom den antyder att kyrkan skulla vara av uppfattningen att homosexualitet är kriminellt och en psykisk sjukdom.
Avslutningsvis är jag helt öppen för att ta in ”berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet av att leva i samkönade partnerskap”; anledningen att jag inte tagit in den insändare jag upprepade gånger fått sedan mars beror på hur den är skriven, vilken mannen i fråga är fullt medveten om (eftersom vi har korresponderat flitigt i över ett halvår).
Vänliga hälsningar,
Helena
_______________________________________________
Vi tar fasta på slutorden ”Avslutningsvis är jag helt öppen för att ta in ”berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet av att leva i samkönade partnerskap”;
26 nov
Hej igen Helena
Vi vill bara för säkerhets skull kolla om vi förstått dig rätt att du är beredd att ta in berättelser från katoliker med självupplevd erfarenhet att fn leva i samkönade partnerskap. Vi känner sådana par men vill inte i onödan be dom skicka sina berättelser till dig.
Mvh
Irène Nordgren och Kerstin Persson
_________________________________________________
26 nov
Hej Irene och Kerstin!
Jag är absolut beredd på det, men det är ju också självklart helt beroende av hur en sådan berättelse är skriven, själva budskapet och vad som annars hänt i (den katolska) omvärlden. Km kommer ju trots allt bara ut med nio nummer om året, så det är ju inte allt för mycket insändarutrymme det handlar om.
Men om inte annat kan ju korrespondensen oss emellan forsätta att fungera som spännande läsning på Katolsk Vision och VÄKS:s fb.
Vänliga hälsningar,
Helena
__________________________________________________
27 nov
Hej Helena!
Tack för ditt svar.
Vi förstår naturligtvis att varje Km inte kan handla om dessa frågor.
Men undrar vad som menas med ”hur en sådan berättelse är skriven, själva budskapet” Vi förstår inte riktigt. Är det så att personerna ifråga måste deklarera att de lever i celibat?
Vill du förtydliga detta?
Tidigare tog du illa upp när vi använde ordet hyckleri? Kanske definierar vi ordet olika? Hur vill du definiera det?
Hälsningar
Kerstin Persson Irene Nordgren
______________________________________
27 nov
Hej igen!
Jag tog inte illa upp av ordet hyckleri men tycker inte att det är ett ord som platsar på Km:s debattsidor.
Det jag menar är att det beror helt på vad berättelsen går ut på; vill man berätta om sitt liv och sina svårigheter, eller vill man anklaga och fördöma kyrkans lära, samt attackera olika ”falanger” (ett ord som tyvärr används jämt och ständigt av många)?
Det är det jag menar.
Vänliga hälsningar,
Helena
__________________________________________________
27 nov
Snälla Helena
Kan du inte bara svara JA eller NEJ på frågan ”Är det så att personerna ifråga måste deklarera att de lever i celibat? ”
Mvh
Irène Nordgren Kerstin Persson
___________________________________________________
28 nov
Hej igen Irene och Kerstin!
”Måste deklarera att de lever i celibat”???!! Det var det konstigaste jag hört på länge. Om ni talar i allmänna ordalag om t.ex. en debattartikel med poängen ”nu är det hög tid att kyrkan ändrar sin lära om äktenskapet” så har det väl inget att göra med saken huruvida avsändaren lever i celibat eller inte.
Om ni med denna fråga refererar till den man jag korresponderat med sedan i våras, och det som gör att vi inte kan ta in hans insändare som den är skriven, så har det att göra med att hela ”poängen” med hans insändare är, att presentera en ”lösning” på hur han som homosexuell man lyckats kombinera kyrkans lära med att leva i ett långt partnerskap, men att han sedan i texten inte klargör vad denna lösning går ut på, vilket bara sätter myror i huvudet på läsaren och inte ger klara besked.
Nu går vi till tryck om ett par dagar, och mitt nästa svar till er – om ni vill fortsätta detta – kommer att dröja. Annars föreslår jag, som jag också föreslagit mannen i fråga, att vi fortsätter detta samtal på annan plats; mails fram och tillbaka är nog ett av de sämsta sätten att ha ett av dessa viktiga samtal på.
Eller att ni riktar in er på en tidning med en något större läsarskara; Km:s läsarkrets är trots allt mikroskopisk. Jag tänker att er energi och framåtanda skulle få bättre utdelning i t.ex. The Tablet eller någon större tidning som når så många fler.
Vänliga hälsningar,
Helena
_______________________________________________
28 nov
Hej Helena
Inte någonstans har vi gett uttryck för önskan att debattera ”nu är det hög tid att kyrkan ändrar sin lära om äktenskapet” ? Det enda vi önskade var att du mer tydligt preciserade villkoren för att Km ska publicera ”berättelser av personer med egen erfarenhet av samkönat partnerskap.” Vi upplevde att du var oklar när du beskrev villkoren.
Vi vill avslutnings tacka för tipset med The Tablet som du kanske också ska vidarebefordra till ”den man du korresponderat med sedan i våras”…….eller kanske inte så klokt då ”mannen i fråga” kanske samtidigt berättar för världen att hans berättelse blivit refuserad i Katolskt Magasin i Sverige……
Mvh
Irène och Kerstin
