Läs Agneta Lagercrantz artikel i SvD ”Kristendomen har inte monopol på Gud” utifrån den amerikanske teologen och Jesusforskaren Marcus Borg som var på besök i Stockholm i november förra året.
”Kristendomens existensberättigande består i att se sig själv som en av alla religioner. Den har inget monopol på Gud, inget monopol på godhet. Goda kan alla människor vara. Och man kan vara andlig utan att ta del av någon religion.”
”Gud är ingen personliknande varelse där ute, utan närvarande överallt – omkring oss och inuti oss. Jag har nu två djupa övertygelser. Att Gud är verklig och att Guds rike är en värld med ekonomisk rättvisa och fred. Det är där vi själva kan transformeras: älska Gud, och gör din del för att förändra världen.”
” Kristendom, islam och buddism är urgamla, långlivade godhetstraditioner och jag hoppas att de kommer att finnas kvar.
– Samtidigt är de mänskliga produkter som just därför till slut upphör att existera. Antingen ersätts de av en annan religion eller av någon mer universell form av andlighet. Men just nu tror jag att det finns skäl att intressera folk för den andliga vägen. Då tror jag inte att Gud bryr sig om ifall det är buddism, kristendom, islam eller humanisterna. Den Gud jag känner bryr sig om transformering, både den personliga och den som kan förändra världen.”
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/man-kan-vara-andlig-utan-religion_7807718.svd
// Irène
PS Jag var också och lyssnade på Marcus Borg 9 november förra året då han höll föredrag i Stockholm.
I hans sätt att tänka kände jag igen panenteism som jag tilltalas av
http://en.wikipedia.org/wiki/Panentheism
liksom jag tilltalas av Borgs tankar att förändra världen som jag känner igen från judendomens Tikkun Olam -att laga världen
– Kristendomen har ingenting specifikt att erbjuda säger Marcus Borg. Han var på besök i Sverige inbjuden av Seglora Smedja.
– Kristi uppståndelse är endast en metafor.
– Synden betyder inget längre, och följdaktligen har inte heller frälsningen någon betydelse.
– Istället handlar det om transformation i detta livet.
Det är inte den kristna tro jag känner igen mig i som jag delar med Katolska kyrkan och den ekumeniska kristenheten.
Skall man ta till sig något som positiv kristendomskritik, så är det i så fall att vår syn på synd tenderar att bli privatiserad och småttig, att man silar mygg och sväljer kameler. Men att ont och gott är krafter i universum och att människan avfaller och lånar sig åt det onda och är i behov av omvändelse, förlåtelse och frälsning, det kan man inte förneka.
En annan sak är att en del av Guds rike är absolut att göra goda gärningar, älska sin nästa och sträva efter rättvisa och leva i harmoni med varandra och med naturen. Men det som sätter käppar i hjulet är just synden som vi är benägna att förneka.
men frälsningen är mycket större än så. Vår omvändelse och livet i den helige Ande här och nu är i en levande kontinuitet med vår eviga frälsning. Bönen, den helige Anes liv i oss, liturgin är platsen där allt möts.
Jag hade väntat mig mycket mer av Marcus Borg(s artikel).
Jag missade honom flera gånger när han var här i november.
För mig är det självklart att kristendomen inte har monopol på Gud.
Men det är också självklart att kristendomen erbjuder något specifikt,
i stil med vad Bengt formulerar det ovan.
Krister