Katolsk Vision

Ulla Gudmundson
 Sveriges ambassadör vid Den heliga stolen

Läs hennes Krönika i veckans Kyrkans Tidning

”Vad innebär det att ”vara diagonal i politik” – eller i religion? Liksom kyrkor och trossamfund bygger politiken på en kollektiv identitet. Den har, återigen liksom kyrkor och samfund, sina strukturer för att kanalisera den identiteten i gemensam handling.”

”Men de gränser som sådana strukturer drar upp bygger med nödvändighet på abstraktioner och förenklingar. Under ligger en levande, motsägelsefull verklighet. Det är den som den diagonala människan vägrar att bortse ifrån.”

”Därför har den diagonala människan det ofta svårt, hon lever i ett konstant spänningsförhållande till hierarkiska, strukturerade institutioner. Illojalitet är en vanlig anklagelse. Men lojaliteten finns, på ett djupare plan. Hon behövs för att rädda institutionerna från fanatism och förstening.”

 ”Mänskliga rättigheter är diagonala. Israeliska soldater som vägrar  tjänstgöra på den ockuperade Västbanken är diagonala. En diagonal är, faktiskt, en rät linje.”

http://www.kyrkanstidning.com/kronikor/fasta_kronikorer/nodvandigt_vara_diagonal_0_14262.news.aspx?staffname=Ulla

// Irène

PS  ”En rät linje” sammanbindande olika punkter.

Biskop Anders  och hans vapendragare Sten-Gunnar Hedin mfl andra kyrkoledare går åter ut  i ett sk  ”Manifest för samvetsfrihet”  som  indirekt kräver tolkningsföreträde för vad som menas med kristen tro

”Visa att Du tycker att äktenskap, människovärde, samvets- och religionsfrihet är viktigt!”

http://www.samvetsfrihet.se/

”Vi tror att människan är skapad till Guds avbild och att människor därför har lika värde och värdighet. Detta gäller alla; människans värde är inneboende och okränkbart. Att skydda människan, särskilt den svage och skyddslöse, är en av statens viktigaste uppgifter.”

Som vanligt används helt oemotsägliga och vattentäta ALLMÄNKRISTNA  påståenden som tjusig INRAMNING till fortsatt möjlighet till att bla kunna fortsätta diskriminering av homosexuella.

Som om homosexuella  skulle vara ett HOT MOT ÄKTENSKAPET !

”Vi kan inte medverka till aborter …….”

Nähä !

Kyrkoledare som likt Pilatus FEGT bara står rakt upp och ned och oskyldigt TVÅR sina händer och överlämnar åt andra att DET SOM SKA BLI GJORT BLIR  GJORT har jag inte mycket till övers för.

Eller vill  författarna bakom manifestet plädera för att abort i lag ska vara kriminaliserad ?

Skumma avsikter som kläs i vackra ord och tjusiga formuleringar blir inte mindre skumma för det.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=217467

// Irène

PS  Lukten av ett illaluktande innehåll tränger alltid igenom en förpackning.   Oavsett hur mycket möda som lagts ned på att göra själva förpackningen så tjusig som möjligt.

Påven har inrättat ett Råd för nyevangelisering i länder där ”tron är av gammalt datum men där den försvagats genom tilltagande förvärldsligande eller sekularisering ”.

Detta leder mig till att fundera över vad som menas med TRO resp SEKULARISERING ?

Om påven hävdar att tron ”försvagats”,  så måste han ju utgå från någon slags utgångspunkt. Något slags UTGÅNGSVÄRDE.

Det vore jättespännande att få ta del av påvens underlag.

Vilka mätmetoder påven använt sig av och vilka han förordar när det gäller att MÄTA tro.

Antal kyrkobesökare ? Antal döpta ?

Vad menas med sekularisering ? Vad syftar påven på när han säger att tron försvagats genom förvärldsligande ?

Att lagstadga om M Ä N S K L I G A  R Ä T T I G H E T E R är det att förvärldsliga tron ?

Hur definieras ett katolskt land ? Ett avkristnad land?

Vad menas med att vara en god katolik ?

Ska påven alltid ha tolkningsföreträde i alla kontroversiella frågor ?

Eller ska han tolerera att biskopar och präster och lekmän  kan ha  avvikande uppfattningar i tidens frågor ?

Om nej.  Why not ?

Om ja,  var får och ska dessa olika uppfattningar i så fall debatteras inom kyrkan ?

Finns det gränser för kritik och vem sätter i så fall dessa gränser?  Vem sätter gränsen för yttrandefrihet inom katolska kyrkan?

Eller så här.  Katolska kyrkan hävdar  det upplysta samvetets överhöghet.  Vem sätter gränsen för hur högt och ljudligt detta samvete får göra sig gällande i ett samhälle?  Och vem avgör om / när mitt samvete är upplyst ?

1970 publicerade Hans Küng sin bok Infallible ? An inquiry. Küng ville skapa debatt om påvens ofelbarhet och året därpå publicerade Karl Rahner  en bok ”Zum Problem Unfehlbarkeit”  där han bjöd in progressiva teologer  till diskussion.

En av de inbjudna författarna skriver

”A predominantly critical article should not, however, ignore the positive side of Kung’s book. This can be clearly deduced from all that we have said before, when we affirmed that he opened for discussion, in an explicit and unequivocal way, problems that must be reformulated. He denounced obscurities in the historic and systematic structure of Catholic theology, which in fact have persisted and until now have usually been avoided and not confronted head-on”

”I want to emphasize again that I decidedly agree with Kung when he makes a clear distinction between Roman theology (taught in the schools of Rome) and the Catholic Faith. To free itself from the constraining fetters of Roman Scholastic Theology represents a duty upon which, in my humble opinion, the possibility of the survival of Catholicism seems to depend”

Den sista meningen tål att upprepas i  dessa dagar då påven Benedikt vill gå ut i västvärlden och i en ny drive marknadsföra TRON i katolsk TAPPNING.

Gissa vem som skrivit ovanstående rader ?

Svar:  en präst vid namn Joseph Ratzinger, 6 år innan han fick kalla sig kardinal som han drömt om sedan barndomen.

Det råder kanske delade meningar om Ratzinger har utecklat aller avvecklat sitt tänkande.

I alla fall har han uppnått sin barndoms drömmar.

Ratzingers far var polis och enligt brodern Georg drömde Joseph också om att bli polis ända tills han en  dag som liten pojke fick se sitt livs första kardinal i full ornat. Då ändrade han sig och ville istället  bli kardinal, enligt brodern.

Men Ratzinger har lyckats kombinera sin barndoms drömmar.

Han har både blivit kardinal, påve och polis. TROSPOLIS.

// Irène

PS Jesus kallade de som TRODDE  på honom för ”VÄNNER” .

Vem avgör idag 2000 år senare om jag får kalla mig mig för Jesu vän? Jag själv ?

Om inte.  Hos vem ska jag ansöka om lov att få kalla mig för JESU VÄN ?

Vänner,

den kände vatikanisten John L Allen analyserar Roms krishantering i en lång artikel som är värd att läsa till slut:

http://ncronline.org/blogs/seven-days-shook-vatican

En första reflektion är att kyrkans missionsåttagande i de utvecklade västerländska demokratierna förutsätter att hon åtnjuter respekt i dessa. Åtminstone om mission syftar till mer än att värva proselyter till ett mentalt ghetto.

Självklart har pedofilskandalerna med mera ödelagt det förtroende som fanns. Men detta är ändå bara en del av problembilden.

Kyrkans diskriminering av kvinnor, förtryck av homosexuella och motstånd mot demokratiska reformer blockerar budskapet i Jesu ord.

Kyrkans ledning tycks inte förstå att jämställdhet mellan könen, respekt för människors olikhet och demokrati är självklara fundament för varje samtal i den omgivande världen.

Gert Gelotte

Påven har idag gjort nya utnämningar.

Rådet för Nyevangelisering av framför allt länderna i väst ska ledas av  ärkebiskop Salvatore Fisichella .

”Fisichella soll sich nach Benedikts Worten besonders um eine erneuerte Evangelisierung in jenen Ländern kümmern, in denen der Glaube zwar schon alt, aber durch die fortschreitende Verweltlichung schwach geworden sei. Gesucht werden neue Wege der Verkündigung, die der Zeit angemessen seien, so der Papst.”

Fisichella ska enligt påven alltså ta hand om evangeliseringen av de länder där tron visserligen är av gammalt datum men som försvagats  av  succesivt förvärldsligande.  Enligt påven ska nya vägar för förkunnelse sökas som är anpassade till tiden.

Prefekten för biskopskongregationen kardinal Giovanni Battista Re går i pension och efterträds av ärkebiskopen i Quebec, kardinal Marc Ouellet,

Den schweiziske biskopen Kurt Koch efterträder Walter Kasper som chef för Påvliga rådet för främjande av kristen enhet.

Ärkebiskop  Celestino Migliore avgår som Vatikanens ständige observatör i FN och blir nuntie i Polen.

Vem som blir Migliores efterträdare är ännu inte bestämt.

http://religion.orf.at/projekt03/news/1006/ne100630_vatikan.fr.htm

// Irène

PS  Fisichella var den i Vatikanen som ensam försvarade den 9-åriga brasilianska flickan som genomgick abort efter att ha blivit gravid med tvillingar efter våldtäkt av sin styvfar.

Ser med spänning fram emot att få reda på vad som döljer sig bakom ”förkunnelse anpassad till tiden”

Tidigare har man ju ständigt fått höra hur kyrkan  sätter  en ära i att INTE vara känslig för vad som ligger i SAMTIDEN.

Underförstått hålla sig kvar i  medeltiden.  Särskilt i synen på kvinnan.

Och vem blir  Vatikanens nya observatör i FN ?

På den posten behöver man väl i alla fall inte vara ”in persona Christi ” ?

Så vad hindrar att påven utser en kvinna ?

OSA

” On Monday, following a private audience between Cardinal Archbishop of Vienna Christoph Schönborn and Pope Benedict XVI, a meeting of Vatican heavyweights took place. During the course of this closed session, Cardinal Schönborn and Dean of the College of Cardinals, Cardinal Angelo Sodano, attempted to clarify comments both had made in recent”

http://www.catholicnewsagency.com/news/pope-hosts-unannounced-summit-with-cardinals-schnborn-and-sodano/

// Irène

Vänner,

Anneli Magnusson skriver:

Överbefolkningen är ett stort problem, det är de allra flesta ense om. Jordens resurser räcker inte till och alltför många människor trängs på för liten yta och lider brist på rent vatten och mat. Ska man vara helt ärlig går det inte att lösa problemen bara genom att hejda befolkningsökningen, utan det måste dessutom till en befolkningsminskning. 

Med detta som bakgrund blir frågan om familjeplanering inte i första hand en fråga om sexualmoral utan en fråga om människosläktets och planetens överlevnad.

Katolska kyrkan är i och för sig inte emot familjeplanering, man tillåter s.k. naturlig familjeplanering, som enligt förespråkarna är väl så säkert som preventivmedel. Vilket i praktiken bör betyda att de par som använder NFP inte är mer öppna för barn än de som använder preventivmedel. 

Just öppenheten för att ett samlag ska kunna leda till barn brukar annars vara ett av skälen som RKK anger för att förbjuda preventivmedel, se citat ur Humanae Vitae nedan. Men eftersom man faktiskt accepterar en typ av barnbegränsning, måste det verkliga skälet eller kanske skälen rimligen vara något annat.

Kan det vara ren sexualfientlighet? NFP ”schemalägger” samlivet för paren som tillämpar metoden och ökar givetvis inslaget av oro för graviditet. 

En annan möjlig förklaring ges av Hans Küng som skriver att RKK inte vill öppna för homosexuella relationer genom att koppla loss sexualiteten från barnalstring. 

Varför är det då så viktigt att ifrågasätta RKK:s preventivmedelsförbud? Det orsakar lidande och för tidig död hos enskilda människor, framför allt kvinnor. Men en diskussion är också nödvändig ur ett globalt perspektiv, för att stoppa befolkningsökningen.

NFP är rätt använt en effektiv metod, men kräver en någorlunda hög utbildningsnivå hos den som ska tillämpa den. Det krävs också jämlika förhållanden där mannen respekterar kvinnan. Inget av dessa krav uppfylls i flertalet av länderna i tredje världen där befolkningsökningen är som störst.

Just därför är det viktigt att även människorna där får tillgång preventivmedel eftersom de är betydligt enklare att använda.

/Anneli Magnusson   

 Ur Humanae Vitae:

 ”Unlawful Birth Control Methods

 14. Therefore We base Our words on the first principles of a human and Christian doctrine of marriage when We are obliged once more to declare that the direct interruption of the generative process already begun and, above all, all direct abortion, even for therapeutic reasons, are to be absolutely excluded as lawful means of regulating the number of children. (14) Equally to be condemned, as the magisterium of the Church has affirmed on many occasions, is direct sterilization, whether of the man or of the woman, whether permanent or temporary. (15)

Similarly excluded is any action which either before, at the moment of, or after sexual intercourse, is specifically intended to prevent procreation—whether as an end or as a means. (16)

Neither is it valid to argue, as a justification for sexual intercourse which is deliberately contraceptive, that a lesser evil is to be preferred to a greater one, or that such intercourse would merge with procreative acts of past and future to form a single entity, and so be qualified by exactly the same moral goodness as these. Though it is true that sometimes it is lawful to tolerate a lesser moral evil in order to avoid a greater evil or in order to promote a greater good,” it is never lawful, even for the gravest reasons, to do evil that good may come of it (18)—in other words, to intend directly something which of its very nature contradicts the moral order, and which must therefore be judged unworthy of man, even though the intention is to protect or promote the welfare of an individual, of a family or of society in general. Consequently, it is a serious error to think that a whole married life of otherwise normal relations can justify sexual intercourse which is deliberately contraceptive and so intrinsically wrong.”

Vänner,

i sin bok ”Moderna franska teologer” skriver Tomas Orylski bl a om Yves Congar. På sidan 134 citerar Orylski Congar som i sin tur citerar den danske fysikern Niels Bohr:

”Det motsatta av ett sant påstående är ett falskt påstående, men det motsatta av en djup sanning kan vara en annan djup sanning.”

Citatet, tycker jag, är en nyckel som kan öppna många till synes ohjälpligt låsta dörrar, både inom och mellan kyrkorna. Vad tycker ni?

Gert Gelotte

Inbäddat i gröna skogar, blomsterängar och fågelsång.

Vid foten av italienska Alperna i Piemonte klostret Bose, en ekumenisk och monastisk gemenskap idag bestående av 80 bröder och systrar från olika samfund och från olika delar av Italien och från 6 andra länder.

Klostret grundades  på andra Vatikankonciliets avslutningsdag 8 december 1965 av den då 21 årige lekmannen  Enzo Bianchi,  idag en katolsk centralgestalt i Italien och inom ekumenik och fortfarande Boses karismatiske prior.

Att leva Evangeliet i bön och arbete, i fattigdom och enkelhet,  i sång och  gemenskap – KOINONIA och COMMUNIO  – med andra samfund är Boses koncept.

En omfattande gästverksamhet med ca 20.000 besökande per år leder  Boses bröder och systrar och yttervärldens lekmän  till daglig ömsesidig kontakt.

Bose  har egna verkstäder bla  krukmakeri och  ikonateljé där bla andra broder Norberto och syster Lara målar  obeskrivligt vackra ikoner.

http://www.monasterodibose.it/index.php/

Just hemkommen från Bose blir min fråga  vilka Vatikanen vill nå ut till.

En noga avgränsad och i förväg  utvald del av världen ?  Eller ”hela den bebodda världen”,  OIKOUMENE  ?

Nedan citat från Sveriges Kristna Råd

”Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra – också kristna syskon emellan.
Gud kallar oss att bryta upp från dessa mönster – göra upp med vår rädsla och se på varandra med kärlekens ögon. Att se till det som förenar och tillsammans bygga en bättre värld. Ett sätt att göra detta är att främja god ekumenik.
Ekumenik (som kommer av grekiskans oikoumene dvs. ”hela den bebodda världen”) handlar om att sträva efter Kristi kyrkas synliga enhet och stärka de kristnas inbördes gemenskap i ord och handling. Kristen enhet är inget fjärran mål – i Kristus är vi redan ett. Enheten har sin utgångspunkt i den heliga Treenigheten. Som kristna är vi utsända att återspegla den kärlekens enhet som är i Gud och så tjäna världens helande. I sin strävan efter synlig enhet omsluts kyrkan av Jesu bön ”att de alla skall bli ett”. (Joh. 17:21)”

http://www.skr.org/verksamhet/ekumeniskteologi/tiotumregler.4.17aaa0e104a8ab366980002500.html

// Irène

PS Bose saknar  prål och åthävor men äger allomfattande  kärlek  och gemenskap och har på så vis avsevärt mycket att lära ut till Pontifex Maximus och hans kejserliga och pråliga hovstat Vatikanen.

Nedan följer ett gästinlägg på denna blogg av Samuel Johansson. Inlägget är enl författaren tidigare publicerat på Newsmill, vilket inte hindrar kommentarer här.

/Krister Janzon, moderator

Att tro på vetenskapen, logiken och Bibeln. Samtidigt.

“I begynnelsen var ordet och … i ordet var liv”. Modern vetenskap har på ett mycket övertygande sätt bekräftat sanningshalten i denna utsaga i Johannes evangeliums inledning och dess motsvarigheter i Första Moseboks skapelsebefallningar genom att visa att allt liv bygger på ordergivningen från orden i det kemiska språket DNA – alla livsformers generalplan.

DNA är en spiralformad dubbelkedja av sammanlänkade atomer av ett antal grundämnen, bl.a. syre, väte och kväve som i olika kombinationer bildar de centrala molekylerna i DNA, s.k. baser. Om dessa livets huvudrollsinnehavare står det i Nationalencyklopedin: “Ordningsföljden mellan dessa baser i kedjan utgör grunden för en informationskod, ett genetiskt språk, där alfabetet består av fyra bokstäver: A,T,G och C.” Som alltså är namnen på de betydelsebärande baserna som i långa sjok bildar livets ord, satser och budskap. De är livets kod, livets hemlighet. Ur de genetiska koderna springer livsformer fram som vore de resultaten av gudomliga befallningar à la Första Mosebok: “Varde ros!” “Lax bliv till!” “Giraff spring fram!”.

Men som bibeltroende person är det viktigt, avgörande, att få en viss biblisk utsaga bekräftad och förklarad av mer än ett bibliskt sanningsvittne och helst finna en nytestamentlig förklaring till det gammaltestamentliga bildspråket. En sådan förklaring finner vi i Hebreerbrevets elfte kapitel: “Genom tron förstår vi att världen har blivit fullbordad genom ett ord av Gud…” Fullbordad genom ett ord, en sats, ett budskap. (Av grekiskans remati: ord, sats, budskap i singularis.)

Varför refererar inte Hebreerbrevets författare uttryckligen till Första Moseboks sex dagar av många skapelsebefallningar? Jo, här förklaras, ja, uppenbaras, att alltsammans, hela skapelseverket, låg gömt i den första skapelsesatsen: “Varde ljus!” (långt innan sol och måne framkallades). Eller som Paulus återger samma sats i 2Korinterbrevet 4:6: “Ljus skall lysa fram ur mörkret.” I den befallningen låg universum gömt som i ett frö, ett innehållsrikt frö ur vilket universum exploderat fram (en explosion som fortfarande pågår; expansionsfarten accelererar). I det ord-sats-budskapet fanns all den information som behövdes för att fullborda världen. Inte minst den exakta kalibreringen av de naturlagar enligt vilka all världens fenomen – från galaxer till giraffer – funnit sina former när tiden, de rätta omständigheterna, varit inne för dem var och en att framträda.

Allt vad universum rymmer har evolverat, utvecklats, vecklats ut till vad det är idag ur sitt urfrö, sitt varde-ljus-ursprung. I Guds urskapelseord fanns all den innebörd inneboende till det som senare skulle komma att förverkligas: “… så att det man ser icke har blivit till av något synligt” fortsätter Hebreerbrevet. Nämligen av Guds ords kraft. De sex dagarnas skapelseverksamhet i Första Mosebok får ses som en bildlikt åskådlig framställning av den astronomiska och evolutionära tiden; av hur de olika skapelsekategorierna framträder när vars och ens tid är inne – något som ligger förutsagt i skaparens första och enda sats, vars potens innefattar alla följande satser.

Varde ljus! Tack vare Albert Einsteins välkända ekvation E=mc2 vet vi nu att ljus hör intimt samman med energi och materia (E står för energi, m för massa, c2 för ljusets hastighet i kvadrat). Ljus i alla dess former äger energi. Materia i alla dess former är bunden energi. Eftersom all energi universum rymmer framkallades i Big Bang har all materia, ytterst sett, sitt upphov i det energirika ljus Gud befallde fram i skapelseögonblicket.

Och tack vare Stephen Hawkings kosmologi vet vi nu att universum föddes i en ultrahet ljusexplosion, Big Bang, som visar att materia ursprungligen var ren energi i form av ljus – många triljoner grader heta fotoner som i våldsamma kollisioner fusionerade, sammangöts, till andra elementarpartiklar, såsom elektroner och protoner, vilka i sin tur bildade atomerna väte och helium när universum svalnat tillräckligt (de övriga grundämnena är bildade i solars olika stadier).

Och tack vare biologin, med början hos Linné och Darwin, anar vi nu hur liv och intelligens succesivt har evolverat ur materien enligt de naturlagar Gud uttalade i universums födelseögonblick. Liv och intelligens är naturliga följder av materiens och energins/ljusets inneboende egenskaper och interaktioner med varandra (se exv. organisk kemi, fotosyntesen, proteinsyntesen). DNA utgörs ju av grundmateria, grundämnen, atomer, sinnrikt kombinerade i miljarder molekyler till de koder allt liv bygger på.

Detta kunde inte de bibliska författarna ha klart för sig, inte desto mindre har Guds ande lett dem till att uttrycka dessa sanningar i kryptisk form tusentals år innan någon kunde veta exakt vad de betydde: Ur ljus universum! Ur ord liv!

Samuel Johansson