I dagens Dagen ställer krönikören Anders Sjöberg  läsaren mot väggen

”Vad skulle du svara om du fick frågan att beskriva vad innehållet i evangelium är? Saknar du egna tankar om det? Då finns i dag, i relation till det samtal som pågår både inom kyrka och samhälle kring äktenskapssyn och Jesusbilder, ett helt spektrum av perspektiv och svar på frågan att välja bland. Ett problem är dock att dessa svar ibland, för att inte säga ofta, går helt stick i stäv. Och därmed ger totalt olika bilder av vad det kristna glädjebudskapet – evangeliet – egentligen är. ”

”Handlar evangelium om bekräftelse av människors olika sätt att leva eller är dess betydelse att förmedla förlåtelse och nystart? Är evangeliet enbart kopplat till detta livet eller handlar det också om evigheten? Hur är förhållandet mellan Jesus och evangeliet? Är Jesus i evangeliet enbart en lantlig vishetslärare och/eller ett etiskt föredöme? Eller är han även Guds son, som dör en ställföreträdande död för hela mänskligheten? Listan på frågeställningar där svaren pekar åt helt olika håll kunde göras längre, men detta räcker gott för att visa problematiken.”  

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=189814

// Irène

 PS Håller spontant inte med om krönikörens polariserande förhållningssätt att säga  ”att dessa svar ibland, för att inte säga ofta, går helt stick i stäv. Och därmed ger totalt olika bilder av vad det kristna glädjebudskapet – evangeliet – egentligen är. ”

Det lilla ordet ”egentligen”.  

Avslöjar det orsaken till krönikörens  tendentiösa syfte att underblåsa onödiga polariserigar ?

 ”President Obama criticizes concept of ’traditional family,’ commits to repeal DOMA (Defense of Marriage )”

 ”I lördags (10 okt) blev Barack  Obama den förste presidenten i USA  som höll ett tal inför Human Rights Campaign, USA största organisation för samkönade äktenskap.

President Obama kritiserade i sitt känsloladdade  tal det traditionella äktenskapsbegreppet och tillkännagav att hans administration kommer att arbeta på att upphäva ” Defense of Marriage Act (DOMA.)”

“Obama then promised the audience that ”you will see a time in which we as a nation finally recognize relationships between two men or two women as just as real and admirable as relationships between a man and a woman.  You will see a nation that’s valuing and cherishing these families as we build a more perfect union — a union in which gay Americans are an important part.”

”If we are honest with ourselves we’ll admit that there are too many who do not yet know in their lives or feel in their hearts the urgency of this struggle.  That’s why I continue to speak about the importance of equality for LGBT families, and not just in front of gay audiences.  That’s why Michelle and I have invited LGBT families to the White House to participate in events like the Easter Egg Roll, because we want to send a message.”

“That’s the promise of America, HRC.  That’s the promise we’re called to fulfill. Day by day, law by law, changing mind by mind, that is the promise we are fulfilling,” President Obama said, finishing his speech.”

http://www.catholicnewsagency.com/new.php?n=17362

// Irène

PS  Tyvärr är det inte längre i vår tid  kyrkliga företrädare som tex biskopar och kardinaler och påven som  BÄST för fram det kristna budskapet om allas lika värde och lika rättigheter och som kämpar för att upphäva förtryck av  homosexuella och av kvinnor.

Alltså nu talar jag om  att arbeta på att upphäva FÖRTRYCK  på riktigt och inte bara TEORETISKT.

I det första fallet leder Obama.

I det andra leder påven.  För inte skulle väl påven någonsin komma på tanken  att bjuda in HBT familjer till Vatikanen ?

Vänner,

än en gång har den norska nobelkommittén visat dåligt omdöme. USA:s president Barak Obama är en inspirerande talare och en politiker som inger hopp, men han har ännu inte uträttat något konkret för freden.

Kriget i Irak pågår. Kriget i Afghanistan utvidgas. Det USA-stödda Israeliska förtrycket av palestinierna fortsätter.

Nobelkommittén borde ha givit Obama en chans att först förtjäna fredspriset innan han tilldelas det.

Gert Gelotte

Vänner,

Hur kan det komma sig att en drygt 20-årig amerikansk militärpolis i Guantanamolägret omvänds till islam av de fångar han är satt att vakta?

Terry Holdbrooks, numera Mustafa Abdullah, har skrivit boken ”Traitor” om sina erfarenheter. Det finns en artikel om boken av Jan Arell den 9/10 i GP på sidan 21.

Holdbrooks kommer ur en extremt stökig uppväxt. Han tar värvning, blir militärpolis, lär sig att avsky fångarna i Guantanamolägret och skickas dit som vakt.

Där överraskas han av fångarnas moraliska integritet. De andra vakterna beskriver Holdbrooks som ”löjliga, öldrickande, tobakstuggande och porrsurfande rasister”.

Efter ett halvår konverterade han och inledde en lång och svår inre resa. Nu säger han :

– Islam är en väldigt disciplinerad tro som kräver mycket ansträngnng och stor övertygelse. Jag har alltid varit fascinerad av struktur och ordning. Jag älskar det.”

Är det inte detta vi möter även bland våra unga katolska ”talibaner” – en kärlek till ansträngning, övertygelse, struktur och ordning?

Personligen tror jag det är en slump att det för Holdbrooks råkade bli religon och islam.  I en annan tid, på en annan plats kunde det ha blivit nästan vad som helst. Det är strukturen och förebilderna som avgör, inte det ideologiska innehållet, inte frågan om sant eller falskt, orimligt eller rimligt.

Det tål att tänka på för oss som kritiserar strukturer och ständigt möter samma till synes irrationella, ofta belästa men i grunden antiintelektuella motstånd.

Gert Gelotte

Vänner,

en av de mest gåtfulla formuleringar i trosbekännelsen är ”sann Gud och sann människa”. Ju mer man funderar över den desto märkligare blir den.

Å ena sidan: Om Jesus är sann Gud, kan han i så fall ha delat våra mänskliga villkor – i allt? Det ligger snubblande nära att i stället se honom som en förklädd gud där det gudomliga ibland lyser igenom den enkla dräkten. Som när Jesus går på vattnet, uppväcker döda, botar spetälska och så vidare.

Å andra sidan: Om Jesus är sann människa, så blir underverken omöjliga. Sanna människor går inte på vatten, förvandlar inte vatten till vin etcetera. Som sann människa skulle Jesus inte heller veta mer än någon annan av oss om det som eventuellt finns bortom vår mänskliga erfarenhet.

Ja, så kan man fundera. Det vore intressant att få ta del av era funderingar. Och då menar jag personliga funderingar. Katekesen kan jag slå upp själv, om jag till äventyrs skulle få lust.

Alltså: Hur förstår ni formuleringen ”sann Gud och sann männska”?

Gert Gelotte

54.104 människor runt om i hela världen skrev tidigare i år på Uppropet om ett oinskränkt erkännande av andra Vatikankonciliets beslut. 

Även fler av oss på Katolsk Vision skrev på Uppropet. 

 http://www.katolskvision.se/blog/2009/01/29/wir-sind-kirche-kyrkskeppet-har-svar-slagsida/

http://www.petition-vaticanum2.org/

Troskongregationen vägrar gå i dialog med representanter för reformröreler.

“Vatikanens motstånd mot den världsvida katolska reformrörelsen ger intrycket av ett kontrollbehov som inte är kompatibelt med Jesu budskap och kraven på att stå i gemenskap -communio- med innebörden i det senaste konciliet. ”

“The Vatican resistance to the world-wide inter-catholic reform movement leaves the impression of a need to control, to secure, which is incompatible with the message of Jesus and the demands on a communio (community) within the meaning of the last Council. The associated sanctions lead to fears in pastoral practice, in science and in the church hierarchy that paralyse church life in many ways. The PETITION VATICANUM II was and is concerned with the request not to betraythe courage in faith of the Council Popes and the Council Fathers.

Essen, for 11 October 2009, the 47th anniversary of the opening of the Council For the purpose of German media law, responsibility lies with: Prof. em. Dr. NorbertScholl, Angelhofweg 24b, 69259 Wilhelmsfeld, GermanyProf. Dr. Josef Imbach, SwitzerlandHans Peter Hurka, Mosergasse 8, 1090 Wien / Austria”

http://www.petition-vaticanum2.org/mediapool/77/772478/data/Petition_Vaticanum2_Final_en.pdf

// Irène

PS  Påvens motstånd mot att gå i dialog med sina INOMKATOLSKA REFORMRÖRELSER ska jämföras med hans iver och  fjäskande med SSPX.

Varför inte tillskapa en kommission – motsvarande Ecclesia Dei för SSPX – inom katolska kyrkan för dialog med reformrörelserna ?

Detta skulle öka påvens trovärdighet att han vill motverka splittring och VERKLIGEN verka för ENHET. 

Det är inte vad man säger som är det viktigaste. Utan vad man gör dvs visar i HANDLING 

Prästbristen och nödsituationen inom själavården inom katolska kyrkan är ett allvarligt problem. Denna gång är det Österrike som har försökt påverka Vatikanen med goda praktiska förslag till åtgärder. Dock förgäves. Påven åter slagit dövörat till.

Men det jäser därute på olika håll i den universella kyrkan.

I Österrike har ett ”Lekmannainitiativ” bildats som hittills fått 11715 namnunderskrifter och som också fått österrikiska biskopskonferensens ordförande  kardinal Schönborns  godkännande.

“Lekmannainitiativ” hotar med lojal olydnad.

          ”Det romerskt-katolska ”Lekmannainitiativet” skärper tonen gentemot ämbetskyrkan. Om man  fortsätter att inte ta hänsyn till  förslagen att åtgärda nödsituationen inom  själavården  –  där avskaffandet av obligatoriskt celibat ingår –  kommer det att leda till ett brett organiserande  av lojal olydnad förklarade en av  organisationens initiativtagare fd advokaten Herbert Kohlmaier vid en presskonferens i  fredags .” (2 okt)

         Det Herbert Kohlmaier syftar på är ett Memorandum underskrivet av 11000 människor  som inte  besvarats av Vatikanen.  ”Nu ska de  outhärdliga bristerna i det klerikala systemet på ett tydligt sätt synliggöras”

                  http://religion.orf.at/projekt03/news/0910/ne091002_laieninitiative_fr.htm

Memorandumet hade överlämnats  4 juni  till ordföranden i österrikiska biskopskonferensen. Kardinal Schönborn  uttalade sin förståelse  för Lekmannainitiativets önskemål och  fastslog  rätten  och till och med plikten att kräva en framställan (till Vatikanen) om samvetet påbjöd det.

Memorandumet har 4 punkter

1 Att låta präster som avskilts från prästämbetet pga äktenskap få återgå till prästämbetet

2 Avskaffa obligatoriskt celibat

3 Möjliggöra att kvinnor vigs till diakoner

4 Prästviga ”viri probati ”

http://www.laieninitiative.at/memorandum

// Irène

PS Mycket sorgligt att åter behöva läsa hur påven slår dövörat till för vad som rör sig hos Gudsfolket.

Med lite god vilja skulle påven kunnat gå Lekmannainitiativet till mötes genom att  åberopa en tusenårig tradition inom katolska kyrkan med gifta präster.

Men icke.

Påven har fått obligatoriskt celibat på hjärnan och åberopar därför hellre traditionen från senaste 1000-talet.

Påven  fjäskar hellre för SSPX än lyssnar på Gudsfolket.

En celibatär förintelseförnekare har omhuldats mer  än goda präster  som tvingats lämna sitt prästämbete pga äktenskap.

En tröst är att läsa  att katolska lekmän utan sanktioner av sina  kyrkliga företrädare tillåts ilskna till nere på kontinenten där tonen nu skärps  och ”lojal olydnad”  kommer att utlysas  bland Gudsfolket.

Vänner,

 Prästen Johanna Almer har i Göteborgs-Posten skrivit en mycket underhållande krönika om begreppet ”riktiga kristna”. Läs, njut och kom på dig själv med att säga: Aha!

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.216511-johanna-almer-liberal-ingen-riktig-kristen–

 Gert Gelotte

Vänner,

En viktig princip i ekumeniken är att varje kyrka och samfund granskar sina egna tillkortakommanden i arbetet för en större kristen enhet. Att i stället angripa förmenta brister hos de andra är att fly från det egna ansvaret. Ledaren i Katolskt Magasin nr 10 är ett flagrant exempel på detta.

Med untgångspunkt från att Svenska kyrkans kyrkomöte förväntas säga ja till könsneutrala äktenskap framförs flera anklagelser.

Att det står Svenska kyrkans medlemmar fritt att i kyrkovalet organisera sig i vilka grupper eller partier de vill ses som ett exempel på att statskyrkosystemet består.

Vad skall man då säga om att det inte spelar någon som helst roll hur medlemmarna i katolska kyrkan organiserar sig eller rösta i de så kallade valen, de är ändå ingenting att säga till om?

Att det finns en minoritet inom Svenska kyrkan som motsätter sig könsneutrala äktenskap används som en anklagelse mot majoritetet. Oklart för vad.

Vad skall man då säga om Katolska kyrkan där majoritet eller minoritet är betydelselösa storheter? En man bestämmer.

Att majoriteten är för könsneutrala äktenskap anförs som exempel på att Svenska kyrkan inte längre respekterar Bibeln.

Vad skall man då säga om Katolska Kyrkan där Bibeln per definition är föremål för traditionens tolkning? 

På ett ställe i texten ägnar sig Katolskt magasins ledarskribent utan att tveka det minsta åt förtal. Detta när hon/han skriver: ”Att den reella makten ligger hos politiker, där bindningen till partiet i vissa fall tycks väga tyngre än kärleken till kyrkan, gör inte ekumeniska kontakter lättare.”

Vad vet Katolskt magasins ledarskribent om detta? Varför skulle ett ja till könsneutrala äktenskap inte kunna vara ett uttryck för kärlek till kyrkan?

På ett annat ställe i ledaren beskrivs ett nej till könsneutrala äktenskap som en del av ”trons fundament”.

Det är att använda stora ord för att försvara fortsatt förtryck av homosexuella. Vår kristna tros absoluta fundament är att vi skall behandla andra som vi själva vill bli behandlade och följaktligen inte behandla andra som vi själva inte vill bli behandlade.

Vill vi inte bli förtryckta och diskriminerade skall vi alltså låta bli att förtrycka och diskriminera andra. Detta har vi uttryckligen Jesu ord på och han gör inga undantag – varken för homosexuella eller kvinnor.

I ekumenikens namn har jag ett förslag. Låt Svenska kyrkan göra upp med kristenhetens diskrimineringsproblem i fred. Där har man klarat av att sluta diskriminera kvinnor och kommit fram till att man bör behandla även homosexuella som man som heterosexuell vill bli behandlad själv.

Vi katoliker har betydligt mer att göra. Vi har inte ens slutat diskriminera och förtrycka den halva av mänskligheten som är kvinnor. Och ekumeniskt orsakar vi stora problem genom att vägra diskutera frågan. Katolsk kyrkotidnings redaktion kan härvidlag visa civilkurage genom att gör något åt bjälken i det egna ögat i stället för att ha synpunkter på grandet i nästans.

Gert Gelotte

Hur står det till med yttrandefriheten inom Stockholms stift ?

Frågan har aktualiserats i Kyrkans Tidning under rubrik ”Biskopen bestämmer inte över Katolskt Magasin” av ingen mindre än Stiftets pressekreterare Maria Hasselgren som i nr (39) skriver. Dock felaktigt
”I sin debattartikel rörande utbildningens syfte på Newman-institutet i Uppsala (Kyrkans Tidning 37/09) skriver Irène Nordgren och Gert Gelotte att de inte får publicera artiklar i ”stiftets tidning Katolskt Magasin”.

”För innehållet i Katolskt Magasin ansvarar en självständig redaktion. Vare sig biskopen eller någon annan på biskopsämbetet har något inflytande över det redaktionella arbetet eller de beslut som fattas av tidningen gällande publicering av debattartiklar.”

http://www.kyrkanstidning.se/ledare_och_debatt/debatt/biskopen_bestammer_inte_over_katolskt_magasin_0_11530.news.aspx

I veckans nr (40) av Kyrkans Tidning finns tillrättaläggande under rubrik ”Hasselgren part i målet”

http://www.kyrkanstidning.se/ledare_och_debatt/debatt/hasselgren_part_i_malet_0_11599.news.aspx

Inte i Kyrkans Tidning men väl på Katolsk Visions blogg är alltså den plats som den centrala frågan med yttrandefrihet först initierades. Och detta med anledning av biskop Anders uttalande om Katolsk Vision på Stiftets hemsida.

Dock inte mig emot att pressansvariga Maria Hasselgren vill lyfta fram en så viktig fråga som yttrandefriheten inom Stockholms Katolska Stift även i Kyrkans Tidning.

”Vad är egentligen “katolskt” ? Hur ska “katolsk” definieras ?Finns en specifik SVENSK-KATOLICISM som skiljer sig från internationell KATOLSK standard av det slag som man kan urskilja i tex NATIONAL CATHOLIC REPORTER eller THE TABLET eller AMERICA eller på “katolska” bloggar i andra länder. Är det så att yttrandefriheten inom katolska kyrkan skiljer sig mellan olika biskopars stift i världen ?”

http://www.katolskvision.se/blog/2009/09/17/om-katolskt-och-yttrandefrihet-i-olika-biskopars-stift/

Frågorna hopar sig. Vem har tolkningsföreträde på svaren ?

Den slutsats jag drar av förklaringen som Katolskt Magasins nuvarande chefredaktör ger som orsak till att jag och Gert Gelotte är bojkottade från att få skriva i Katolskt Magasin är att svenska katoliker är mer ”sköra” än katoliker i andra länder och därför inte får ”skrämmas” utan måste skyddas extra noga, vilket skulle helga medlet med censur.

// Irène

PS Orden ”sköra” och ”skrämmas” är direktcitat från KM nuv chefredaktör.