Läs Peter Wolodarskis krönika i DN
”Tänk er följande påhittade scenario. En söndagskväll bjuder SVT:s Camilla Kvartoft in Alice Bah Kuhnke till Agenda. I studion intervjuas kulturministern om ett nytt lagförslag som syftar till att ta ett kraftigt politiskt grepp om Sveriges Television och Sveriges Radio. På kort tid ska inte bara chefsledet rensas ut. Regeringen ska även bestämma vilka som ska styra public service-bolagen. Organ som fram till nu skött chefstillsättningar rundas – utnämningsmakten ska i stället ligga nära regeringen.
Camilla Kvartoft ställer kritiska frågor om detta, vilket sker mot bakgrund av att regeringen den senaste månaden – mot ledande juristers protester – partipolitiserat lagrådet, som granskar alla regeringsförslag. En viktig demokratisk maktbalans har upphävts, och mer tycks på väg. Tusentals svenskar har demonstrerat i flera städer.
Då svarar Alice Bah Kuhnke: ”De senaste veckorna har vi i regeringen sett hur mediebevakningen här i public service inte alls varit tillförlitlig. Det betyder att vi nu har bråttom. Om medierna går vidare med att kritisera våra förändringar, så måste vi stoppa det.”
När Camilla Kvartoft fortsätter att ställa kulturministern till svars, bland annat genom att ta upp regeringens uttalade ambition att ge SVT och SR i uppdrag att försvara ”nationella svenska intressen”, så reagerar kulturministern skarpt:
”Det du håller på med är inte journalistik utan propaganda. Men det kommer snart att ta slut”. ”
// Irène
PS Hur är det möjligt att Sverige sitter tyst och passivt på första parkett och tittar på när demokratin nedmonteras inför öppen ridå i vårt grannland Polen?
Håller med Peter Wolodarskis beskrivning av den polska retoriken.
”Retoriken och världsbilden är som en salig blandning av Erdoğan, Putin, Le Pen, Trump och Orbán – lite av varje, lite eget.”
”En av de första åtgärderna från Polens nya regering var att ta bort Europeiska unionens flagga från pressrummet.
”Vi är en aktiv EU-medlem … men vi har beslutat att uttalanden efter regeringsmötena kommer att äga rum framför de vackraste … vita och röda flaggor.” förklarade den nya premiärministern Beata Szydlo, 52.”
Ett svar till ”Hör och häpna !”
Ja Irene,
Att vara troende är inte detsamma som att vara religiös.
Och skulle jag tyvärr med bestämdhet säga : att vara religiös är inte alltid detsamma som att vara troende.
Religion riskerar att vara en trygghet för människor …i sin rädsla för att hamna i fel himmel efter döden.
Bland främlingar.
En troende dvs en verkligt troende människa släpper in främlingar i sin gemenskap emedan en religiös begär identitetspapper, uppehållstillstånd och asylrätt genom att kräva främlingen på trosbekännelse. Den rätta lära.
I staten kräver polisen de rätta tillstånden och i kyrkan prästerna. Sak samma.
En dysfunktion som världens folk idag vet är fel. Påven är inte korkad.
För en troende är allt skapat och allt levande icke-främlingar.
Agneta