-
Länkar
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Irene Nordgren om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Anna om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Irene Nordgren om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Gunnar Eriksson om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Gunnar Eriksson om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
Bloggrulle
Meta
Dagsarkiv: augusti 3, 2014
Varför mörka USA roll ?
”Gaza inte konfliktens centrum” är rubriken på en artikel som idag publiceras i DN. Artikeln är en översättning av journalisten och författaren David Brooks artikel ”No War Is an Island” som 28 juli publicerades i The New York Times … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
9 kommentarer
9 svar till ”Varför mörka USA roll ?”
Irène.
Björn Wiman lyckas i dagens DN-krönika säga exakt det som måste sägas:
”Därför måste det också vara möjligt att på samma gång vara mycket proisraelisk och mycket propalestinsk. Denna konflikt handlar – nu som alltid – om två parallella krig: å ena sidan det palestinska folkets legitima kamp mot en brottslig ockupation, å den andra Israels lika legitima kamp mot dem som vill se dess judiska befolkning utplånad.”
Bara den som förmår se denna dubbla verklighet kan bedriva en konstruktiv kritik som kan leda till fred.
Samuel.
Samuel
”Därför måste det också vara möjligt att på samma gång vara mycket proisraelisk och mycket propalestinsk.”
Exakt men såväl Björn Wiman som du Samuel gör det i mitt tycke fatala misstaget att förutsätta att Israel är synonymt med regeringen Netanyahu.
Så är INGALUNDA fallet. Den alltmer ökande antisemitismen runt om i Europa beror just på OFÖRMÅGAN att särskilja Netanyahus och hans ”hebreiske nynazist” till utrikesminister från judendom och landet Israel.
Fullkomligt livsfarlig sammanblandning !
Nu senast illustrerad i attacken mot den judiske rabbinen i Malmö. Totalt OACCEBTABELT !
Å ena sidan anklagar försvarare av Netanyahus regering dess kritiker för att inte vara lika kritiska mot andra förtryckarregeringar i världen -underförstått alla förtryckarregeringar i alla länder är lika – och å andra sidan pläderas -som Björn Wiman gör – för att Israel historiskt är något alldeles exeptionellt……..vilket kanske i så fall är förklaringen till att just Israels förtryckarregering drar till sig exeptionellt intresse och kritik…….
// Irène
http://www.katolskvision.se/blog/?p=12989
Irène.
Varken Wiman eller jag blandar samman begreppen. Det är dock ett faktum att Netanyahu är demokratiskt vald och att en mycket stor israelisk majoritet, 80%, står bakom hans angrepp på Hamas.
Likt Carl Bildt och Stefan Löfven måste varje demokrat kunna framhålla Israels rätt att försvara sig och samtidigt fördöma den israeliska ockupationen och blockaden utan att anklagas för arabfientlighet resp antisemitism.
Frågan om inställningen till judendomen/judenheten är naturligtvis helt skild från detta krig.
Samuel.
Samuel
Delade meningar råder i världen om konflikten Israel-Palestina och i vilken riktning den nuvarande ockupationsregeringen Netanyahu styr ………
Jag håller med Göran Rosenberg som under rubriken ”EN APARTHEIDSTAT” skriver
”Jag tror att Israel är på väg att förvandlas till en apartheidstat med två vitt skilda rättssystem, om man nu kan kalla det som råder i de ockuperade områdena för rättssystem. Hursomhelst, ett rättssystem för laglösa bosättare och ett annat för fredlösa palestinier.”
http://www.expressen.se/kultur/goran-rosenberg/en-apartheidstat/
Apartheidstat är motsats till demokrati ……..
Sorry jag avstår att tala med dem som i debatten vill framhålla och betona att Israel är en demokrati.
// Irène
Samuel,
nej, det handlar inte om två parallella krig. Det handlar om ett krig, det mellan ockupant och ockuperad, Israel och Palestina. Att det finns olika motståndsrörelser i Palestina, varav några är mindre trevliga än andra är inte konstigare än att det fanns olika motståndsrörelser i Danmark under andra världskriget.
Att det finns palestinska motståndsrörelser som vill utplåna Israel från kartan är inte så konstigt när man betänker att Israel är i full fart med att utplåna Palestina från kartan. Den som sår vind skördar storm.
Israelerna skulle kunna handla klokt och sluta fred med de palestinier som vill ha fred. Men priset, att utrymma Västbanken och släppa kontrollen över Gaza, är mycket mer än vad israelerna är beredda att betala. Följderna blir därefter. Israel har med sin antipalestinska politik skapat organisationer som Hamas och Hezbollah.
Gert
Gert.
Om man vill ge ett meningsfullt bidrag till förståelsen av en konflikt måste man kunna se den från båda håll utan att legitimera någondera sidans brott, i synnerhet inte deras fascistoida tendenser som i det här fallet finns på båda sidor.
Och båda kämpar för sin överlevnad. Utgör inte den militanta islamismen som nu växer till i det östra grannskapet ett existentiellt hot mot Israel?
Är det enbart Israel som ska bära ansvaret för samtliga krig från dess födelse tills nu? Du skuldbelägger offret – de får alltså skylla sig själva? Känner vi inte igen den tankefiguren alltför väl?
Eufemismer som ”mindre trevliga” täcker över verkligheten och gör den oigenkännlig.
Samuel.
Samuel,
nu angriper du dina egna slutsatser. Jag diskuterar gärna det jag har sagt och skrivit men inte det du påstår att jag tänker eller menar. Särskilt inte när dina slutsatser är så fjärran från det jag skrivit.
Gert
Gert.
Utgångspunkten för diskussionen är citatet från Björn Wimans DN-krönika:
”Därför måste det också vara möjligt att på samma gång vara mycket proisraelisk och mycket propalestinsk. Denna konflikt handlar – nu som alltid – om två parallella krig: å ena sidan det palestinska folkets legitima kamp mot en brottslig ockupation, å den andra Israels lika legitima kamp mot dem som vill se dess judiska befolkning utplånad.”
Varken du, jag eller Wiman är insiders i de komplexa Mellanösternkonflikterna, men det måste Irans förste president Bani Sadr anses vara. Han gör en analys i WorldPost som styrker Wimans sätt att se på konfliken som två parallella krig. Citerar artikelns inledning som jag finner mycket träffande.
Samuel.
Bani Sadr: Ayatollah Khamenei and Netanyahu: Two Sides of a Coin
The main purpose of Ayatollah Khamenei’s recent call to arm the Palestinians is to bring the West Bank under the control of Hamas and Islamic Jihad and do away with the more moderate PLO. His attempt to exploit the unimaginable suffering of the Palestinians in Gaza is a reflection of his doctrine of ’victory through terrorization’ (al-nasro-belrob).
From my point of view, this is the same policy that Israeli Prime Minister Benjamin Netanyahu has been pursuing by inflicting such horror on the people of Gaza.
What Khamenei fails to understand is that when a person accepts the logic of armed violence, then he will inevitably accept that the people with the stronger military will prevail. Such a policy therefore only guarantees that the future will be a continuation of the present, which is a state of constant violence, domination and humiliation.
What helps Khamenei to spread this thinking is that in many Islamic countries, the understanding of religion has become alienated from its origins, and as a result people give a Godly role to power and force. They have thus created a destiny for themselves which generates more violence and suffering in the region. As long as the present discourses of power within Islam do not shift from this mindset to one of Islam through a culture of freedom and liberty, and as long as the occupation of Palestine continues, the ideas of people like Khamenei and Netanyahu will always find fertile soil.
Samuel,
den israeliska regeringen försöker också sprida uppfattningen att Irans påstått krigiska avsikter är överordnat alla andra problem. Iran används som en rökridå bakom vilken förtrycket av palestinierna kan fortsätta.
Men ju längre förtrycket av palestinierna fortsätter desto större möjligheter får allehanda extremistiska rörelser.
Vad israel i dag lär unga palestinier är att fred inte lönar sig. Slutsatsen blir den eviga: bättre dö fri än leva som träl.
Gert