DAGEN
”Ett viktigt ekumeniskt tecken”
”Om en knapp månad har svensk kristenhet möjligheten att tillsammans med påven och Lutherska världsförbundet vittna om Jesus Kristus så att världen kan tro. Det skriver Anders Arborelius och Antje Jackelén.”
Biskop Anders och biskop Antje skriver i en gemensam kommuniké
”Även om nattvardsgemenskap ännu inte är verklighet mellan katoliker och lutheraner, trots att den är efterlängtad av många, är det vår bön att det gemensamma uppmärksammandet 31 oktober och mässan 1 november blir ett ekumeniskt tecken.”
http://www.dagen.se/debatt/arborelius-och-jackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572
// Irène
PS Bravo biskop Anders som varken drar upp gamla konflikter, smärtsamma minnen eller teologiska skillnader utan istället lever upp till mottot ”FRÅN KONFLIKT TILL GEMENSKAP ”
”Förenade av dopets löften samlas vi med många internationella gäster kring globala utmaningar som fattigdom, klimat och migration för att tillsammans väcka och stärka hopp.”
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiv6-Wc5MDPAhUI2SwKHew0CqMQFggjMAA&url=https%3A%2F%2Fwww.lutheranworld.org%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Fdtpw-from_conflict_to_communion_swe_full.pdf&usg=AFQjCNF7oI4QxfqzsosZByxvlq0mMrv5Nw
Matt 14:15-21
Mark 6:35-44
John 6:1-14
Tabgha – De första kristna markerade på 400-talet platsen för Jesu brödunder med en kyrka med ovanstående mosaik av ”fem bröd och 2 fiskar” som utgör ”logga” på dokumentet ”Från konflikt till gemenskap – Gemensamt lutherskt-katolskt högtidlighållande av reformationsminnet 2017”
”Den nuvarande kyrkan i Tabgha byggdes på 1980-talet, men står på samma plats där den ursprungliga kyrkan uppfördes för 1 600 år sedan till minne av brödundret, alltså att Jesus mättade 5 000 människor med hjälp av fem kornbröd och två fiskar.”
En sorglig nyhet från förra året påminner om hur människor mellan olika religioner fortfarande gör varandra illa.
http://www.dagen.se/judiska-extremister-bakom-kyrkbrand-1.369876
Vänner,
Arborelius och Jackelén skriver bland annat: ”Även om nattvardsgemenskap ännu inte är verklighet mellan katoliker och lutheraner, …”
Där har de fel. Det är just verklighet den är! Fast en del kyrkoledare, i Sverige företrädesvis katolska, inte upptäckt det och lever i vanföreställningen att de styr och bestämmer över detta. Så är det inte. Trons gemenskap följer inte längre några konfessionsgränser – utom för ett litet antal för vilka identitetskontroll, den egna såväl som andras, tycks viktigast i livet.
Gert
PS. låt oss hysa ett återhållet hopp inför påvens besök. Risken för ännu ett skålpund vackra ord är uppenbar. ”Man soll den Tag nicht vor dem Abend loben.”
DS
Gert
”Arborelius och Jackelén skriver bland annat: ”Även om nattvardsgemenskap ännu inte är verklighet mellan katoliker och lutheraner, …”
Där har de fel. Det är just verklighet den är! ”
Jag läser texten som att den underförstått syftar på det som explicit uttrycks på Svenska kyrkans hemsida
”Finns en strävan/dröm om att kunna bli en enad kyrka igen?
”Det som vi främst önskar är att gemensamt nattvardsfirande blir officiellt möjligt.”
https://www.svenskakyrkan.se/lundsstift/fragor-och-svar-om-pavebesoket-i-lund
Alltså det vi ännu väntar på är att ”gemensamt nattvardsfirande blir OFFICIELLT möjligt.”
// Irène
PS Jag gillar anspelningen till brödundret då Jesus utan urskillning mättade de som var hungriga.
Irène,
jo jag begriper skillnaden mellan officiellt och inofficiellt. Vad jag hävdar är att livet till största delen är inofficiellt – så inofficiellt som vi själva väljer att det skall vara.
Gert
Gert
”Vad jag hävdar är att livet till största delen är inofficiellt – så inofficiellt som vi själva väljer att det skall vara.”
”Vi” består av vanliga gräsrötter, lekmän som inte har sin försörjning av katolska kyrkan men också av katolska företrädare, präster och ordensfolk vars levebröd är kyrkan och som inte på samma lättvindiga sätt ”själva väljer” dvs som inte gratis kan leva ”inofficiellt” som ”vi” vanliga lekmän.
I den meningen är ännu inte ”ett gemensamt nattvardsfirande verklighet” utan blir det först när det ”OFFICIELLT möjliggörs.”
// Irène
Irène,
jo det är förvisso sant. Men jag påminna våra läsare om att det inte är nödvändigt att sitta still och vänta på att någon skall besluta åt oss.
Gunnel Vallqvist kände sig länge dragen till ortodoxin. Jag läste nyligen att hon kort före sin död blev upptagen i ortodoxa kyrkan. Hon blev alltså ortodox, men på det uttryckliga villkoret att hon inte behövde lämna katolska kyrkan. Det accepterades. Hon var alltså samtidigt ortodox och katolik. Jag tycker Gunnel, som så ofta, visar på en framkomlig väg. Dock fick detta ske i hemlighet och kunde röjas först efter hennes död. Tyvärr en klok åtgärd. Som katolik riskerade hon ju att bli exkomunicerad.
Gert