Vänner,

Irlands mest kända ekumeniska konferens, The Glenstal Ecumenical Conference, firar 50-årsjubileum i år. Organisatörerna, bland dem en benediktinabbot, ansökte om tillstånd att få göra detta genom att fira en gemensam eukaristi. Det har gått bra tidigare. Men den här gången sa den lokale biskopen, stödd av nuntien, nej med motiveringen att det inte står i hans makt att ge ett sådant tillstånd.

Arrangörerna tar därför ett års paus för att tänka över hur man skall hantera situationen.

Abbot Hederman förklarar sin oro i NCR:  ”The great danger is that by continuing to meet as we do, without kicking up too much of a fuss, that we provide an alibi for the institutional churches of this country and an excuse for not moving forward ecumenically. It is sufficient for the various authorities to throw some money at us and then to say that Glenstal is looking after our ecumenical obligations.

”Well, the truth is that it is not; and, indeed, the question needs to be asked as to whether the Roman Catholic church is really serious about church unity.”

http://ncronline.org/news/global/ireland-interfaith-gathering-denied-permission-shared-communion-service

Vänner, vilket beslut tycker ni att arrangörerna bör komma fram till?

Gert Gelotte

Vänner,

Helmut Schüller, initiativtagare till det från början österrikiska kyrkoherdeinitiativet, skall som bekant föreläsa i USA. Ärkebiskopen av Philadelphia försöker stoppa Schüller genom att förbjuda honom att tala i lokaler som tillhör stiftet. Lyckligtvis ser det ut att misslyckas:

http://ncronline.org/news/faith-parish/austrian-priest-speak-philadelphia-college-despite-diocesan-ban

Lokaler som tillhör stiftet tillhör stiftet – alltså inte biskopen. Tänk att den insikten liksom respekten för ett fritt samtal om kyrkans problem sitter så hårt i kläm. Tror ärkebiskopen av Philadelphia och andra lika förbudssugna biskopar verkligen att de kan styra kyrkan genom att förbjuda information och samtal?

Vänner, vad  tror ni ligger bakom det märkliga att samma kyrkliga ledare som talar sig varma för demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet utanför kyrkan bekämpar samma värden i kyrkan?

Gert Gelotte

Vatikanens senaste encyklika LUMEN FIDEI ”ett verk av 4 händer” präglas till största delen av Benediktus tro på en  Gud som gynnar män framför kvinnor och heterosexuella framför homosexuella.

Tro hit och dit……..jag tror nog inte på samma diskriminerande Gud som Benediktus och det återstår att se om  Franciskus – som satt sitt namn under encyklikan -gör det…….?

Tragiskt att påvar  inte inser att förkunnelse om   TRO, HOPP och KÄRLEK   är inkompatibelt  med FÖRTRYCK och DISKRIMINERING.

Men å andra sidan förutsättning för att just bli påve är  just att INTE  inse detta.  Den som insett detta blir aldrig påve men ibland  president i USA  som tex Barack Obama eller  Jimmy  Carter.

Grundförutsättning  för  att kunna bli  påve är att förkunna över- och  underordning mellan könen och mellan hetero-och homosexuella.

Varken Obama eller Carter   tycks heller tro på samma diskriminerande Gud som påvarna i Vatikanen eller biskoparna i USA biskopskonferens.  Såväl  Carter som Obama har gjort sig kända för att  spegla en djup Gudstro just  genom att politiskt verka för jämställdhet mellan män och kvinnor och mellan hetero-och homosexuella.   Obama gått i spetsen för  homosexuellas likaberättigande  tex genom att politiskt  verka för samkönade äktenskap och Carter kämpar fortfarande för kvinnors likaberättigande.

DN rapporterar

http://www.dn.se/nyheter/varlden/religiosa-ledare-anklagas-for-kvinnofientlighet/

om konferensen The Mobilizing Faith for Women 28 juni där

”– Det finns en stor ovilja bland manliga och en del kvinnliga ledare att tillstå att det här är något som existerar, att det är allvarligt, att det är oroväckande och att det oförväget borde tas itu med, sade Nobelpristagaren vid konferensen The Mobilizing Faith for Women som han och hans människorättsorganisation Carter Center arrangerat.”

Lyssna på Jimmy  Carter när han beskriver trafficking som en omskrivning för vår samtids slavhandel  främst med kvinnor och ofta för sexuellt ändamål.  Carter  beskriver hur många av världens kvinnor utsätts för  fysisk och psykisk misshandel,  omskärlelse  och annat våld,  förtryck och  diskriminering och hur kvinnor får hålla tillgodo med  sämre löner och sämre möjlighet till utbildning.

Och sist men inte minst hur kvinnor  inte anses lika värdiga att göra tjänst inför Gud  som män och därför utesluts från att bli kvinnliga ämbetsbärare.

// Irène

PS Signum kommenterar senaste encyklikan skriven av män FRÄMST för  män.

Att Ulf Jonsson SJ inte tycker detta på något sätt är anmärkningsvärt  är  inte på något sätt anmärkningsvärt

http://signum.se/lumen-fidei-nya-encyklikan-publicerad/

ENCYCLICAL LETTER
LUMEN FIDEI
OF THE SUPREME PONTIFF
FRANCIS
TO THE BISHOPS PRIESTS AND DEACONS
CONSECRATED PERSONS
AND THE LAY FAITHFUL
ON FAITH

http://www.vatican.va/holy_father/francesco/encyclicals/documents/papa-francesco_20130629_enciclica-lumen-fidei_en.html

Lyssna på Andrew Solomon TED föreläsning ”Love no matter what ”

http://www.ted.com/talks/andrew_solomon_love_no_matter_what.html

SvD  har en artikel 8 juli  om Andrew Solomon ”Acceptans tar tid – men kärleken finns från början”

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/acceptans-tar-tid-men-karleken-finns-fran-borjan_8328872.svd

Andrew Solomon är en känd författare  som  skrivit  om politik, kultur och psykologi bla i New York Times.

http://en.wikipedia.org/wiki/Andrew_Solomon

// Irène

PS Innehållet  i denna  TED föreläsning ger mig mer av  TRONS LJUS än  vad jag upplever att  Vatikanens senaste encyklika med detta namn ger trots att den författats av 2 påvar……..

Andrew Solomon undrar hur  ”något som blev definierat som sjukdom nu blivit en identitet ”.

Tyvärr har   dock inte detta skett tack vare Vatikanen  utan TROTS Vatikanen.

Vänner,

Hans Küng skrev i våras en artikel för The Tablet om påven och kyrkans reformbehov. Han slutar så här:

”… what is to be done if our expectations of reform are dashed? The time is past when Pope and bishops could rely on the obedience of the faithful. A certain mysticism of obedience was also introduced by the eleventh-century Gregorian Reform: obeying God means obeying the Church and that means obeying the Pope and vice versa. Since that time, it has been drummed into Catholics that the obedience of all Christians to the Pope is a cardinal virtue; commanding and enforcing obedience – by whatever means – has become the Roman style. But the medieval equation of “obedience to God = to the Church = to the Pope” patently contradicts the word of Peter and the other apostles before the High Council in Jerusalem: “man must obey God rather than any human authority”.

We should then in no way fall into resigned acceptance. Instead, faced with a lack of impulse towards reform from the hierarchy, we must take the offensive, pressing for reform from the bottom up. If Pope Francis tackles reforms, he will find he has the wide approval of people far beyond the Catholic Church. However, if he allows things to continue as they are, without clearing the log-jam of reforms now in progress, such as that of the Leadership Conference of Women Religious, then the call of “Time for outrage! Indignez-vous!” will ring out more and more in the Catholic Church, provoking reforms from the bottom up. These would be implemented without the approval of the hierarchy and frequently even in spite of the hierarchy’s attempts at circumvention. In the worst
case – as I wrote before the recent papal election – the Catholic Church will experience a new Ice Age instead of a spring and will run the risk of dwindling into a barely relevant large sect.”

Läs hela artikeln här:

http://www.thetablet.co.uk/article/164164

Vad anser ni? När är det dags att gå från krav på reformer till reformer grundade på ”civil olydnad”?

Gert Gelotte

Signum skriver

”Almedalen: Hur får det låta i Sverige?”

”Vad får höras och inte höras i Sverige idag, detta frågade sig en panel under Almedalsveckan i ett samarbetsarrangemang mellan Newmaninstitutet och Studieförbundet Bilda. Panelen ägde rum i Katolska kyrkans trädgård i går, onsdag den 3 juli, och bestod av Lena Andersson, skribent och författare, Per Götefeldt, Equmeniakyrkan och rektor för Botkyrka folkhögskola, Ulf Jonsson, Jesuitpater och chefredaktör för tidskriften Signum samt Susanne Wigorts-Yngvesson, docent i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm.”

”Ulf Jonsson som självkritiskt menade att även om den katolska kyrkan inte alltid varit en förespråkare för religionsfrihet så är det sedan sextiotalet en självklarhet för Kyrkan att det mångreligiösa samhället ska främjas.”

http://signum.se/almedalen-hur-far-det-lata-i-sverige/

// Irène

PS  Signum skriver ”Att öppenhet, mångfald och frihet ska vara vägledande för diskussionen var ett återkomma tema i samtalet.”

Ulf Jonsson SJ verkar ha gjort bra ifrån sig i Almedalen som katolska kyrkans representant i diskussion om religionsfrihet dvs  om vad som får synas och höras i Sverige.

MEN

Låt mig min vana trogen peka på  den motsägelsefullhet som katolska företrädare så ofta gör sig skyldiga till då de ömmar för religionsfrihet och främjandet av det mångreligiösa samhället.  Bland Katolska företrädare tycks det nämligen råda olika IDEAL  för yttrande-och åsiktsfrihet INOMKATOLSKT och UTOMKATOLSKT.

Jag är  intresserad av en diskussion om religionsfrihet inte bara MELLAN  utan också INOM olika religioner,  kyrkor och samfund.

Och mest intresserad är jag av frågan religionsfrihet INOM min egen kyrka – den katolska och av frågan om REPRESENTATIVITET dvs vem bestämmer vem som ska anses som mest REPRESENTATIV för en religion, kyrka eller samfund ????

I det mångkulturella och mångreligiösa samhället trängs ju  olika yttringar för tex kristenhet, islam och judendom.

Hur ska majoriteten förhålla sig till minoriteten INOM en religion, kyrka, samfund ? Hur ser vi på  TOLERANS för oliktänkande inom den egna religionen, kyrkan, samfundet ?

Lika talför som Ulf Jonsson SJ ALLTID är då det är helt RISKFRITT att plädera för samhällets öppenhet och frihet lika tyst är Ulf Jonsson i den inomkatolska debatten när det gäller fenomen som åsikts -och yttrandefrihet och tolerans för OLIKTÄNKANDE.

Väljer Ulf Jonsson att INOMKATOLSKT  säga något så INTE  är det för att GYNNA mångfald och öppenhet.

TVÄRTOM.

Så här NEDLÅTANDE uttrycker sig  Ulf Jonsson i en egen ledare i Signum 2009 om Katolsk Vision som är den inomkatolska blogg som högst och ljudligast i Sverige ömmar för inomkatolsk åsikts- och yttrandefrihet.

”Dessa rörelser – själva ofta präglade av interna strider och splittringar – får oproportionerligt mycket uppmärksamhet i massmedierna och bidrar till att ge en skev bild av den katolska kyrkan i det offentliga rummet.

Katolsk vision, som förstår sig som en del av det som på andra håll kallas Kirche von unten, och prästbrödraskapet Sankt Pius X – ofta kallat SSPX – utgör exempel på varsin ytterflank i denna dragkamp. I Sverige har båda dessa rörelser samlat ytterst få anhängare. Båda har dessutom från kyrkans ledning fått signaler om att man befinner sig i en kyrklig gråzon, i vissa avseenden snarare utanför än innanför den katolska gemenskapen.”

”Katolsk vision å andra sidan kan ibland ge intryck av att kyrkan inte har något eget att tillföra världen. Somliga av rörelsens önskemål faller helt klart inom ramen för vad som kan vara både önskvärt och teologiskt genomförbart, såsom en ökad regionalisering som motvikt till alltför mycket romersk detaljstyrning av lokalkyrkorna. Men i långa stycken låter manifestet från Katolsk vision som önskelistan från en grupp övervintrande gamla 68:or. Man förespråkar homoäktenskap, möjlighet till skilsmässa och omgifte, och öppet nattvardsbord för alla oberoende av religiös tillhörighet. Att de samfund som redan valt att följa dessa recept knappast hör till de mest levande delarna av kristenheten tycks man inte oroas av. ”

http://www.signum.se/archive/read.php?id=3975

Alltså  svenska kyrkan hör enligt Ulf Jonsson inte  till de ”mest levande delarna av kristenheten”  i Sverige.

Så plumt skulle naturligtvis inte Ulf Jonsson uttrycka sig om han deltog i en  öppen  tvärkyrklig diskussion om religionsfrihet men så plump uppfattning  tycks Ulf Jonsson innerst ha…….eller har jag övertolkat det hela ?

Till sist intressant med en katolsk präst  som ondgör sig över åldersmässigt gamla katoliker…….

”Men i långa stycken låter manifestet från Katolsk vision som önskelistan från en grupp övervintrande gamla 68:or.”

Undrar hur Ulf Jonsson åldersmässigt kategoriserar B16 som var 86 år då han avgick och Franciskus som nu är 76 år ……..

På fredag 5 juli offentliggör påven Franciskus sin första rundskrivelse /encyklika som har namnet Lumen Fidei -Trons Ljus.

Encyklikan som påbörjades av Bendikt XVI är ett ”fyrhändigt arbete” .

Efter denna encyklika kommer  en encyklika på temat fattigdom ”Beati pauperi”

http://religion.orf.at/stories/2591050/

http://www.news.va/en/news/pope-francis-first-encyclical-lumen-fidei-to-be-pu

// Irène

Ulf Jonsson SJ skriver ovanstående på Signums blogg.

Klicka HÄR.

Jag tycker Signums artikel på ett positivt sätt troliggör att påve Frans menar allvar med sina utfästelser

om att kriminella åtgärder inte skall döljas eller skyddas, vem som än begår dom.

Krister

PS Läs gärna också artikeln ”Reform av Vatikanen i startgroparna” av samme Ulf Jonsson i Uppsala.

Vänner,

Medan ni andra fortsätter detta fantastiska arbete med att utveckla reformdebatter inom svenska katolska kyrkan så får ni stå ut med att jag vandrar så långt inåt o så långt bortåt jag kan.

Kika in på denna länk:

http://americamagazine.org/content/all-things/why-vatican-interested-search-life-universe

Och sedan läs här the conclusion från artikelförfattaren.

”In a break in the proceedings, I asked Father Funes whether he thought that, if there was extra-terrestrial intelligent life, there might have been more than one incarnation? He hesitated to affirm that, noting that the coming together of the Second Person of the Trinity with an earthly body was a once and unrepeatable action. I came away pondering his answer but also wondering why—if there are other forms of extraterrestrial intelligent life, perhaps, given the longer time span of some of the other habitable planets, more intelligent and evolved than we—why only earthly humans would have been privileged with an incarnation? I also wondered about how we might think of sin in other planetary intelligent beings where, perhaps, there was no ”original sin” from Adam! Perhaps all theology should humbly begin with the premise that we do inhabit a vast universe whose contours we yet barely know.”

Ja, förutom kvantpartiklar, holografiska händelsehorisonter o rymdens tomma hål…

Nasa har ju sin enhet som arbetar med att en dag kunna möta utomjordingar o tydligen har även Vatikanen börjat arbeta med detta. Det är vettigt av Vatikanen att börja eftersom de har något annat att förtälja utomjordingarna än vad Nasa har. Har ni någonsin tänkt på detta?

Agneta

Catholic Church Reforms – A global community supporting decentralization of the church

http://www.catholicchurchreform.com/index.html

Jag har precis undertecknat ett globalt upprop / brev till påve Franciskus och hans 8 mannaråd av kardinaler .

Den som  vill underteckna brevet – gå in på

http://www.catholicchurchreform.com/letter.html

// Irène

**************************************************************************************************

Dear Pope Francis:

Many around the world – Catholics and non-Catholics alike – hope that your election will mark a turning point in the history of the Church. We are encouraged by your decision to create an advisory commission of mainly residential bishops from around the world to reexamine how the Church governs itself. We are especially pleased by your new style of leadership, less a monarch, more a simple servant-bishop who listens to the people of God. We, the undersigned, people of all walks of life from all over the world, would like you to hear us.

Church governance was defined fifty years ago at the Second Vatican Council: ”The order of bishops… together with their head, the supreme pontiff, and never apart from him…have supreme and full authority over the universal church.” This says very clearly that the world’s bishops, together with the pope, should be governing the Church. Since the Council ended, however, the Roman Curia, an institution far removed from the people, has edged the bishops aside and often made bishops feel they are working for the Curia. Now is the time to return to the spirit of Vatican II by putting more emphasis on two of its principles: collegiality, placing responsibility in the hands of many rather than in the hands of one, and subsidiarity, that no decision be made on a higher level that can be made more effectively on a lower level.

We are well aware that, over the centuries, the governance of the Church has changed in many ways. The early Church members elected their own bishops. Going back to our roots and returning to the earliest tradition in the Church, we’d like to join with many church leaders worldwide in urging you to encourage  the people of God throughout the world, led by the local clergy, to elect the bishops of their diocese. Over time, as current bishops retire and new elected bishops take their place, such a move would give the people a voice, a vote and citizenship and lead to a more accountable Church.  Then local churches, with the guidance of the Holy Spirit, could collegially address the many issues facing them today and serve as a resource to their bishop in addressing them. Listening bishops, in turn, will be more prepared to help the pope deal with issues facing the universal Church.

You know that, for decades, numerous scholars, theologians and church leaders (including Joseph Ratzinger when he was still a cardinal) have been talking about the Church’s need to decentralize because, as many say, the Church has become ”unmanageable.”

We submit this proposal in a spirit of love for our Church and a deep concern for its future. If the Church is to “be the place of God’s mercy and love, where everyone can feel themselves welcomed, loved, forgiven, and encouraged to live according to the good life of the Gospel,” as you have said, there should be a system of governance that allows for more input from the people who make up the Church. And if the Church is to “have open doors so that all might enter,” even the input of those outside the Church must be welcomed. We close with the urgent request that you decentralize the Church and put the election of bishops by the people on your October meeting agenda.