Det fantastiska har hänt. När vi firar Kristi Påsk kommer himlen jorden till mötes, i liturgin lever vi i evigheten, i Guds den Treeniges eviga nu.: ”Detta är dagen…” reciterar vi gång på gång, Kristi Rike har brutit fram, dödsrikets portar är krossade och vi ser ljuset från den åttonde dagen, från evigheten. Tidens slut och evighetens nu lyser på oss. Det står måndag, tisdag, onsdag i kalendern men i timmarrnas liturgi förbli det söndag och Påskdag hela oktaven. Gränsen mellan tiden och evigheten är sönderbruten och under Påskoktaven lever vi mer i evigheten än i tiden når de två stora tiderna har slutat att markera tidens gång, de markerar istället evighetens nu. De berättar för oss att Påskens mysterium är här, att jord och himmel möts, att Gud och människa förenas.
Åtta dagar som är en, en enda Uppståndelsedag. Som är unik i kyrkoåret då det går inte bara sju, utan åtta,söndagar på en vecka. Påskdagen, Uppståndelsedagen.
KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN!
HAN ÄR SANNERLIGEN UPPSTÅNDEN!
Döden är besegrad! Helvetets makt är bruten! Och vi sjunger jublande segersången:
R Kristus är uppstånden från de döda,
med döden besegrade han döden,
åt dem som är i gravarna ger han liv.
Uppståndelsedag!
Stråla av glädje, alla folk!
Nu är påsken, Herrens påsk.
Kristus, vår Gud,
för oss från döden till livet,
från jorden till himlen,
och vi sjunger segerns sång. R
Må himlen fröjda sig
och jorden jubla,
må allt synligt och osynligt
ropa av fröjd
ty Kristus är uppstånden
och ger evig glädje. R
Låt oss fira dödens undergång
och helvetets nederlag. Låt oss prisa honom som skänker
nytt och odödligt liv,
våra Fäders Gud, den Välsignade. R
O höga och heliga påsk!
O Kristus. Guds Vishet,
Guds Ord och Kraft,
förena oss fullkomligt med dig
när ditt eviga rike kommer. R
Den heliga påsken är kommen idag:
den nya och hemlighetsfulla påsken,
den rena påsken, Kristi vår Frälsares påsk,
den obefläckade, ärofulla påsken,
den påsk som helgar dem som tror
den påsk som öppnar paradisets portar. R
Uppståndelsedag!
Låt oss stråla av glädje
och ta varandra i famn,
låt oss säga ”broder”, ”syster”
till dem som står oss emot.
Låt oss för uppståndelsens skull
förlåta allt och jublande ropa:
R Kristus är uppstånden från de döda,
med döden besegrade han döden,
åt dem som är i gravarna ger han liv.
(Hymn, Läsningsgudstjänsten, Annandag Påsk)
Jörgen Thorhard
Ett svar till ”Början till insikt?”
Det är två modiga ärkebiskopar som i alla fall i Martins fall, ”straffats” av påven med att inte bli utsedd till kardinal.
Ärkebiskop Martin tar upp det väsentliga i att låta sorgeprocessen ta tid, det finns ingen snabb väg vidare för Katolska kyrkan. Annars verkar en av kyrkans strategier nu vara just att ”nu håller vi inte på och ältar pedofilövergreppen längre, utan går vidare”, vi har sett det argumentet här också.
Men det går inte, omfattningen och antalet drabbade är så stort och vi har ännu inte sett allt.
Sedan är detta bara ett exempel på hur Katolska kyrkans maktstruktur och människosyn förstör. Det krävs enligt min mening mycket mer insatser från K.K:s sida än att be om förlåtelse. Även om den akuta åtgärd som krävs av påven är att även vända sig till de tyska katolikerna med en ursäkt. Varför har han inte gjort det?
/Anneli