-
Länkar
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Irene Nordgren om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Anna om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Irene Nordgren om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Gunnar Eriksson om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
- Gunnar Eriksson om Fy skam igen diakon Göran Fäldt och fy skam igen Katolsk Horisont
Bloggrulle
Meta
Dagsarkiv: juli 20, 2020
Om troll och får i Vår Herres hage
Det är alltid lika intresant att av en slump eller på grund av ett misstag få läsa vad den katolska mobben tycker om mig och andra vars tro de ogillar. Inte minst att få ta del av deras ordval. Skärmdupen … Fortsätt läsa
Publicerat i Uncategorized
12 kommentarer
12 svar till ”Om troll och får i Vår Herres hage”
Kerstin Persson har bett mig publicera detta:
Nej Gert,
Vi är absolut inte rädda för Thomas Idergard och det handlar heller inte om att huka i vinden. Vi vill att man på ViÄKS fb-sida ska kunna göra inlägga om reform-strävanden som förekommer lite här och var i vår kyrka och sådana inlägg har ju knappast plats på de andra katolska-sidorna. Vi vlll därför inte att sidan ska handla om Idergard. Han och hans efterföljare triggas av uppmärksamheten och får redan mer än tillräcklig uppmärksamhet. Jag håller med om att det är allvarligt och att han bör stå för sin verksamhet men tror att det måste hanteras på annan plats än fb.
Kerstin Persson
Hej Kerstin,
På vilken plats rekomenderar du att Thomas Idergards framfart hanteras?
Gert
Hej Gert!
Jag vet förstås inte hur det ska gå till men jag tror att enda möjliga hantering måste göras av hans jesuitbröder och / eller stiftet.
Kerstin
Hej Kerstin,
då tror jag tyvärr att ingenting blir gjort. Jag förmodar att jesuiterna och stiftet delar Idergards fundamentalism och sekterism i sak, men att de möjligen är obekväma med hans språkbruk. Alltså finns goda skäl att exponera det. Troll skall bekämpas med ljus, inte med undfallenhet.
Men du är närmare problemet än vad jag är och det vore onekligen mycket bättre om du har rätt än om jag har det.
Gert
Kerstin
Jag tror tyvärr att Gert har rätt när han säger att så länge som Thomas Idergards ”språkbruk” och – jag skulle vilja tillägga – översittarattityd inte ”exponeras” för en bredare publik – dvs utanför personkretsen som tillhör hans fanclub – så blir ingenting gjort ! Att Thomas Idergard blivit antagen som jesuit …….ursäkta att jag undrar…..Jag vill påstå att jag har ovanligt lång och gedigen erfarenhet av jesuiter…..men maken till självgodhet, arrogans och översitteri har jag aldrig tidigare uppfattat som utmärkande för jesuiter.
Jag kommer aldrig att glömma dödshjälpsdebatten för 2 år sedan i Stora Salen i Sankta Eugenia med Thomas Idergard och Staffan Bergström. Thomas Idergard raljerade över kontrollerad dödshjälp på ett sådant sätt att en kvinna till slut bad om ordet och konfronterade Thomas Idergard med sitt missnöje över hur han uttryckte sig. Thomas Idergard svarade något i stil med ”Om det inte passar så finns en dörr här i salen….” Ja ungefär som Trump kan säga till journalister som han tycker kommer med oförskämda frågor…..
// Irène
Vänner,
Thomas Idergard sägs vara mycket populär. Så är det och förmodligen är det därför han får hållas. Popularitet är ett kraftfullt vapen – särskilt om det kombineras med charm.
Idergard är präst men uppför sig som en sektledare med ett vulgärt språk och en primitiv teologi, som en sektledare gärna gör. Självklart får han ett hov av beundrare som längtar efter enkla svar, tydligt ledarskap, som njuter av att få vistas i den beundrades närhet och känslan av att vara utvalda. De definierar sig genom att vara tvärsäkra på vilka de inte är och på att förkasta alla som inte ingår i sekten.
Det är så okatolskt det bara kan bli. Idergard och hans likar, han är inte ensam bland präster i Stockholms katolska stift om att uppföra sig som sektledare, må vara beundrade av några, men för alla andra skymmer de både Gud och kyrkan.
Konfronterad med Thomas Idergard och hans gelikar kan det vara mycket svårt att minnas att deras gud inte är Gud och att deras kyrka inte är Kyrkan.
Kära Vänner,
Det är svårt att ge sig in i den här typen av ”trådar”, man vet till sist inte vad man faktiskt svarar på. Jag vill ändå ge lite synpunkter:
1. När det gäller den ursprungliga sakfrågan så har jag antagligen en liknande uppfattning som Gert Gelotte, jag är definitivt emot aktiv dödshjälp. Att däremot ge palliativ vård i livets slutskede och därmed effektiv smärtlindring och ångestdämpande åtgärder är förstås självklart. Att det uppenbarligen skett en del oegentligheter i samband med COVID19 är något som den nyligen tillsatta kommissionen måste utreda.
2. När det gäller Thomas Idergards personliga FB-sida och de okvädingsord som där publiceras av honom själv och hans beundrare är det något som flera av oss reform-katoliker har påpekat i brev till hans överordnade. Om det tillfälligt ledde till en viss ”tystnad” från TI:s sida så verkar den ha upphört nu. Hans beteende borde uppmärksammas av hans överordnade i jesuit-orden och av stiftets ledning. Och vi är flera som har påtalat hans beteende till både biskopen och till jesuiternas tyske provinsial.
3. Om vi ska gå vidare så måste vi a) påtala det som TI själv skriver / säger och vad det leder till. Dels kan det i vissa fall vara fråga om ärekränkning (det som han skrev om mig och Irène tidigare ligger mycket nära det) dels att han förvränger våra uttalanden och eggar upp en rad lekpersoner att sedan spä på okvädingsorden och hatet b) skriva ett informativt brev till jesuiternas general vilket kräver fakta, citat och tid c) ständigt påminna oss om att TI visserligen är den som startar själva hat-kedjan men att det är ”flocken” som följer efter som kan bli verkligt farlig i långa loppet. Det ska också påpekas i ett brev till generalen d) Om vi väljer att gå vidare med ett brev till generalen måste vi ha flera skärmdumpar, exakta citat, och ge informativ bakgrund.
Sist men inte minst är det kanske viktigt att påpeka att TI inte har några som helst befogenheter att exkommunicera någon. Exkommunikation måste meddelas till personen skriftligen från behörig myndighet (och den har inte TI). Och jo, någon kan bli automatiskt exkommunicerad om hen skändar ett sakrament, typ gifter dig civilt trots att prästlöftena inte är hävda, firar svart mässa med konsekrerade hostior, viger någon till präst eller blir vigd till präst trots att det inte går …
Men jag vill avsluta med att Gud är alltid större …
Kära sr Madeleine
Thomas Idergard har ju lovat att själv i Stiftets Prästråd ta upp spörsmålen med
”vildsinta och fullkomligt urspårat hatiska självdefinierade katoliker som nu sätter en ära i att sprida hat och gift i sociala media”
Mitt förslag är att vi väntar på vad som kommer ut av mötet i Prästrådet och utifrån det beslutar hur vi går vidare med ett ev brev till tyske provincialen. För provinicialens bedömning kan det ju vara värdefullt att veta om Thomas Idergard har prästrådet på sin sida eller inte. Stödjer Prästrådet Thomas Idergards tolkning och beskrivning av oss som ”självdefinierade katoliker” ? Det är den springande punkten !!
Vidare att notera är att predikstolen i Sveriges största församling Sankta Eugenia tillåts att användas som arena att hetsa mot progressiva katoliker i Sverige som stödjer katolska reformrörelser ute i den universella katolska kyrkan. Nu senast har Thomas Idergard själv här på KV Blogg rekommenderat en predikan i början på juli av sin jesuitkollega Mikael Schink som från predikstolen tillåts raljera och hetsa mot katoliker som önskar tex kvinnliga ämbetsbärare. Är det i överenskommelse med vad högsta ledningen inom Jesuitorden godkänner ? Det känns avgörande viktigt för mig att få reda på och som jag också skulle vilja fråga tyske provincialen !
// Irène
PS Vad beträffar frågan om dödshjälp så beklagar jag djupt att Gert fick lida för att jag på KV blogg ställde mig på Staffan Bergströms sida ! Jag står kvar där och menar att Staffan Bergström har rätt nära han säger att dödshjälp redan förekommer i Sverige och att diskussionen är en semantisk fråga genom att ”terminal sedering i kombination med avstängning av vatten – och näringstillförsel är dödshjälp” Men KV blogg är inte platsen att diskutera dödshjälp pga av att frågan är alldeles för omfattande och för att det på KV blogg råder olika uppfattningar i denna fråga. Jag lovar att jag hädanefter håller mig till min egen FB sida i denna fråga.
Angående ett ev brev till tyske provincialen önskar jag också få veta om policyreglerna för jesuiter på sociala media avviker mycket från varandra inom den världsvida katolska kyrkan. Det verkar nämligen vara så utifrån hur jesuiter som tex Thomas Idergard tillåts att uttrycka sig på sociala media i Sverige och vad tex Policydokumentet från Jesuiternas provincialer i USA och Canada förespråkar :
”During any usage of social media or other electronic communications with adults, Jesuits are not to make comments that are, or could be construed by an observer to be, harsh, coercive, threatening, intimidating, shaming, derogatory, demeaning or humiliating. ”
http://jesuits.org/Assets/Publications/File/Internet_Presence_2016_ENGLISH_v1.pdf
I Sverige tycks det inte spela någon som helst roll om en jesuit gör kommentarer/uttalanden på sociala media som en mottagare / iakttagare kan tolka som ”grova, påtvingande, hotande, skrämmande, utskämmande, förolämpande, förödmjukande eller förnedrande.”
// Irène
Kära vänner,
Nu har jag läst ännu en av Thomas Idergards predikningar och blir lika förbryllad som tidigare. Han tycks uppriktigt tro att just hans trostolkning inte är en tolkning. Har jesuiterna ingen hermeneutik i sin prästutbildning?
Lite lustigt dock att just Idergard ramlar i samma tolkningsgrop som Martin Luther … 🙂
Hej, oj så spännande – nästan hedrande på sitt sätt – att läsa alla inläggen om hur ni ska göra för att stoppa mig, en simpel enkel tjänare i Herrens vingård som bara förkunnar Kyrkans tro och lära..!
Precis som sr. Madeleine så sedvanligt insiktsfullt och kunnigt skriver, måste ni verkligen samla ihop alla saker jag skriver och säger – dessa kan man sedan enkelt jämföra med skärmdumpar från Katolska Kyrkans Katekes, så att mina ”brott” blir uppenbara. För att förenkla arbetet ligger ju min FB-sida uppe helt öppen och mina predikningar på S:ta Eugenias hemsida. Glöm heller inte mina artiklar i Signum och krönikor i Dagen – både uppbyggliga och mkt lätt tillgängliga digitalt och länkbart, så att man slipper mecket med skärmdumpar!
Den fråga som infinner sig hos mig är bara hur mkt av er tid som går åt till att tänka på mig. Efter den initiala känslan av att det är hedrande att människor ägnar en så mkt tid kommer rädslan, som ju Irene vet att jag uttryckt flera gånger tidigare, baserad på ren omsorg, för att ni kan vara fast vid en fixering. Och fixeringar är aldrig nyttiga, det kan ju Irene också professionellt berätta.
VIKTIGAST bara är att ni som katoliker när ni talar om mig inte ska glömma att säga och skriva ”pater Thomas Idergard”. I synnerhet om ni skriver till mina överordnade, som är mkt formella, måste man ha min titel med så att de vet vem som har gjort övertrampen mot era från Kyrkan ofta vitt skilda åsikter. Jag är ju faktiskt präst (däremot inte ni).
Med vänlig hälsning,
p. Thomas
Ett PS i synnerhet till bittre broder Gert: också jag kan vara i radioskugga ibland, även om det verkar som du och alla övriga här nästan ser mig som omnipresent… jag tog, som Kerstin P vet, genast bort i sammanhanget ogrundade angrepp på personer som inte hade ett dugg med min uppdatering att göra så fort jag blev varse dessa i tråden. Men som sagt, inte ens jag, trots vad ni kanske tror, är omnipresent och jag har t o m ibland semester som nu. Under flera timmar hade jag noll mottagning och bekymrade mig heller inte, då det var på min semester, att omedelbart koppla upp mig. När jag hade gjort det hade Kerstin och en annan person skrivit till mig och påpekat angreppen varvid jag direkt tog bort dem. Jag försöker faktiskt så gott det går moderera mina egna trådar. Ber och hoppas att alla ni här kunde moderera er i ert hat/ogillande och istället gå vidare i livet. DS
Vänner,
ur Thomas Idergards kommentar ovan kan jag inte låta bli att lyfta fram det han själv anser viktigast:
”VIKTIGAST bara är att ni som katoliker när ni talar om mig inte ska glömma att säga och skriva ”pater Thomas Idergard”. I synnerhet om ni skriver till mina överordnade, som är mkt formella, måste man ha min titel med så att de vet vem som har gjort övertrampen mot era från Kyrkan ofta vitt skilda åsikter. Jag är ju faktiskt präst (däremot inte ni).”
And the rest is silence.