Vänner,
påven har nu infriat sitt löfte att låta en kommission granska förutsättningarna för kvinnliga diakoner. Kommissionen skall särskilt undersöka kvinnors roll i den tidiga kyrkan.
http://www.news.va/en/news/pope-institutes-commission-to-study-the-diaconate
I kommissionen sitter sju män, inklusive ordföranden, samt sex kvinnor. Med reservation för att jag inte är hundraprocentigt säker på terminologin ser kommissionen ut så här:
Ordförande.
troskongregationens sekreterare ärkebiskop Luis Francisco Ladaria Ferrer, S.J.
Medlemmar.
Nuria Calduch‑Benages, M.H.S.F.N, medlem av den påvliga bibelkommissionen.
Professor Francesca Cocchini från institutet för patristik vid Augustinianum, Rome.
Piero Coda, rektor för universitetsinstitutet Sophia, Loppiano och medlem av den internationella teologikommissionen.
Robert Dodaro, O.S.A., Professor i patristik och rektor för det patristiska institutet Augustinianum, Rom.
Santiago Madrigal Terrazas, S.J., professor i eklesiologi vid det påvliga universitetet Comissas, Madrid.
Mary Melone, S.F.A., rekotor för påvliga universitetet Antonianum, Rom.
Karl‑Heinz Menke, professor emeritus i dogmatisk teologi vid universitetet i Bonn och medlem av den internationella teologikommissionen.
Aimable Musoni, S.D.B., professor i eklesiologi på påvliga salesianuniversitetet, Rom.
Bernard Pottier, S.J., professor vid institutet för teologiska studier, Bryssel och medlem av internationella teologikommissionen.
Prof. Marianne Schlosser, professor i teologi vid universitetet i Wien och medlem av internationella teologikommissionen.
Prof. Michelina Tenace, professor i fundamentalteologi vid påvliga Gregorianauniversitetet, Rom.
Prof. Phyllis Zagano, professor vid Hofstrauniversitetet, Hempstead, New York.
Phyllis Zagano är en välkänd förespråkare för kvinnliga diakoner. Vad övriga medlemmar står för i denna fråga känner jag inte till. Men det kanske du som läser gör. I så fall tycker jag du skall berätta detta i en kommentar.
Gert Gelotte
3 svar till ”Katolsk inte liktydigt med romersk-katolsk”
Irène,
jag instämmer helt med Peter Halldorf när han säger:
”Jag vill tro på kyrkans synliga enhet och det tror jag inte manifesteras genom att vi organiserar våra kyrkor annorlunda och slår samman. Utan det får sitt synliga uttryck i att vi kan mötas från alla kyrkofamiljer kring samma nattvardsbord.”
Men då måste man börja villkorslöst. Så fort vi smyger in villkor, som en omdefiniering av påvens ställning, försvinner enheten bortom horisonten.
Börja i stället med livet och acceptera teologisk mångafald. Låt sedan livet/Anden leda oss in i en okänd framtid.
Påvens primat är ett allvarligt ekumeniskt problem. Men bara en blind kan undgå att se hur verkligheten håller på att omdefiniera primatet. Påven kan inte längre utfärda order och räkna med att i huvudsak bli åtlydd. Han måste argumentera och övertyga. Misslyckas han har dekreten minimal betydelse. Tydligaste exemplet är Humane Vitae. Men även om man ser till den senaste familjesynoden så är det närmast övertydligt att om kyrkan som helhet, det vill säga dess medlemmar, inte instämmer så landar de högtidliga dokumenten efter artig genomläsning i den allmänna papperskorgen.
Från konservativt håller tycker man att detta är förfärligt. Och jag kan förstå upprördheten även om jag inte delar den.
Men faktum är att om påven och den officiella kyrkan vill ha något inflytande över majoriteten av världens katoliker, för att inte tala om samhällsinflytande, så måste dekreten ersättas med dialog och respekt för mångfald.
Gert
Gert
Minns ……ett par dagar efter att Franciskus valts till påve 2013 skrev vi
”Vi hoppas på en katolsk kyrka som blir mer katolsk och mindre romersk.”
http://dagensseglora.se/2013/03/14/en-mer-katolsk-och-mindre-romersk-kyrka/
// Irène
Irène,
det hoppas jag fortfarande. Men vad gäller ekumenik tror jag på omedelbar handling.
Gert